Socialstyrelsens utredning ”Reglering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och behandling”

Alldeles nyligen har Socialstyrelsen slutfört en utredning kring lagstiftning för s.k estetiska behandlingar, du hittar den här. I samband med detta fick de även i uppdrag att se över regleringen kring yrkesmässig hygienisk verksamhet och behandling, det vill säga hälso- och sjukvårdslagen och annan lagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område respektive miljöbalken. I detta inlägg får ni, med fokus på vad som är relevant för en hudterapeut, ta del av utredningens innehåll. För att läsa rapporten i sin helhet klicka här.

I utredningen undersöks vilken lagstiftning som är relevant vid hygieniska behandlingar och vilka smittorisker behandlingarna innebär. De behandlingar som tas upp är massage, akupunktur, tatuering, piercing, övriga kroppsförändringar, fotvård, manikyr, pedikyr, nagelskulptering, fiskpedikyr, tandutsmyckning, hårvård inks. färgning av fransar och bryn samt diatermi. Ansiktsbehandlingar har inte tagits upp men de omfattas av samma regelverk om krav och tillsyn. Syftet med skrivelsen är att undersöka om det finns behov av ytterligare lagstiftning på området och resultatet är tänkt att fungera som stöd för de myndigheter som utövar tillsyn på området.

Rapporten beskriver vilka regler som finns för hygienisk verksamhet, bland annat att man som salongsägare ska bevaka hälso- och smittorisker enligt miljöbalken, utföra egenkontroll och att hygieniska verksamheter där risk för blodsmitta förekommer har anmälningsplikt. Utredaren understryker att verksamhetsutövaren har ansvaret för att det genom verksamheten inte uppkommer olägenheter för människors hälsa eller miljö. Vidare behandlas de åtgärder som enligt 5 kap. 1§ patientsäkerhetslagen inte får utföras av annan än legitimerad vårdpersonal, exempel på sådana åtgärder är behandling av cancer och behandling av barn under 8 år. Det poängteras att en förutsättning för att förbudet ska bli tillämpligt är att behandlingarna utförs yrkesmässigt. Egenvård, vård av familjemedlemmar, goda vänner eller andra utan att någon ersättning begärs eller tas emot är inte förbjudna enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen.

Utredaren beskriver sedan hur kommunerna utövar tillsyn över hygieniska verksamheter och att dess syfte är att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön. Kommunerna utövar även tillsyn över kosmetika och hygienprodukter. Det yttersta ansvaret för att de produkterna inte skadar användaren eller miljön och att bestämmelserna följs ligger på tillverkaren och importören.

Resten av rapporten redogör noggrant för de olika risker som hygienisk behandling kan innebära. Främst framhålls risken för smitta av bakterier och virus samt allergier. Behandlingar som penetrerar huden kan innebära risk för blodsmitta. Olika smittvägar och skyddsrutiner beskrivs. Verksamhetsutövarens skyldighet att ha kännedom om smittoriskerna och hur de förebyggs framhävs. Sidorna 19-29 innehåller mycket matnyttig repetition i mikrobiologi som varje hudterapeut rekommenderas att ta del av!

Slutligen menar Socialstyrelsen att ingen ytterligare lagstiftning utöver befintlig och den väntade kring estetiska behandlingar behövs för hygieniska behandlingar, alla områden täcks upp. Däremot behöver kommunerna vägledning för att kunna utöva en korrekt tillsyn av skönhetsbranschen som anges vara föränderlig.

Vänligen Christin
 Andersson
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Juridik för hudterapeuter, patientsäkerhetslagen

Du har säkert någon gång hört uttrycket kvacksalverilagen. Den är sedan länge upphävd men de delar som förbjuder annan än legitimerad vårdpersonal att utföra vissa behandlingar lever kvar. Först fanns de i LYHS, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, men den är också upphävd och 1 januari 2011 ersatt med patientsäkerhetslagen. Kapitel 5 anger ett antal behandlingar som man inte får utföra om man inte är legitimerad vårdpersonal, det är straffsanktionerat att bryta mot detta förbud.

I Sverige råder näringsfrihet. Det innebär i princip att vem som helst ska få starta näringsverksamhet och att konkurrensen ska vara fri. På en del områden finns det dock inskränkningar och ett av dem är hälso- och sjukvårdens område. Här finns hälso- och sjukvårdslagen, HSL, som är en ramlag med grundläggande bestämmelser om vad en vårdgivare ska erbjuda sin patient. Hälso- och sjukvård definieras i lagen som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Om de behandlingar man utför faller inom detta området blir hela HSL tillämpligt, det innebär bland annat att verksamheten är anmälningspliktig, att det ska finnas en verksamhetschef med viss kompetens och att socialstyrelsen utövar tillsyn.

För att göra vården säkrare finns patientsäkerhetslagen. I kapitel 5 anges ett antal vårdåtgärder som anses innebära särskild risk för personen den utförs på och därför bara får utföras av vårdpersonal som står under socialstyrelsens tillsyn. Denna lista med förbud är inte uttömmande och som hudterapeut ska man komma ihåg att man utöver nedanstående aldrig får utföra behandlingar för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla då det hör till sjukvården.

Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans hälsotillstånd eller behandla någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte:

• Punkt 1-2
  Ingen annan än legitimerad vårdpersonal får vidta åtgärder för att förebygga, bota eller lindra något av följande: smittsamma sjukdomar som enligt smittskyddslagen (2004:168) är anmälningspliktiga sjukdomar, behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning.
• Punkt 3-4
  Ingen annan än legitimerad vårdpersonal får befatta sig med injektioner av bedövningsmedel, hypnos eller radiologiska metoder.
• Punkt 5
  Ingen annan än legitimerad vårdpersonal får lämna skriftliga råd eller anvisningar för behandling utan att personligen ha undersökt honom eller henne.
• Punkt 6
  Ingen annan än legitimerad vårdpersonal får undersöka eller behandla barn under 8 år,
• Punkt 7
  Ingen annan än legitimerad vårdpersonal får prova ut kontaktlinser.

Det som stadgas i punkt 1 innebär inget hinder för en hudterapeut att ge olika behandlingar i annat syfte till dessa personerna till exempel avslappnande massage eller rengörande ansiktsbehandling. Observera att hudterapeuter inte under några omständigheter ska lämna skriftliga råd eller anvisningar utan att ha undersökt en person eller behandla barn under 8 år.

Trots att hudterapeuter inte står under tillsyn av Socialstyrelsen är det deras skyldighet att vidta åtgärder om de får kännedom om att ej legitimerad personal inkräktar hälso- och sjukvårdens område. I första hand ska de åtgärderna gå ut på att bestämmelserna följs men om det inte hjälper ska Socialstyrelsen göra anmälan om åtal. Brott mot reglerna i 5kap 1§ 1-7 punkten kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. Det är belagt med samma straff att genom sin undersökning eller behandling orsaka skada hos sin kund eller framkallar fara för sådan skada. Skulle skadan vara ringa så är det dock inte straffbart. Denna regeln gäller oavsett om du har haft uppsåt att skada eller om du gjort det av oaktsamhet. Man kan i detta läget inte skylla på okunskap, oerfarenhet eller brister i sin hudterapeututbildning, man förutsätts ha lämpliga kunskaper och kunna göra adekvata bedömningar av vad man får och kan behandla.
Det finns andra brott utöver dessa i patientsäkerhetslagen som kan bli aktuella vid hudterapeutens yrkesutövning. Tänkbara brott i samband med smittspridning eller felaktig hygienisk behandling är misshandel, vållande av kroppsskada eller sjukdom, samt framkallande av fara för annan. Om det inträffade faller under något brott i Brottsbalken som har strängare straff ska det gälla i stället.

Utöver dessa begränsningar har hudterapeuter som är medlemmar i SHR även föreningens etiska regler att följa och får tex inte utföra injektioner.

Vänligen Christin
 Andersson
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Juridik för hudterapeuter, att hyra lokal

Detta inlägg ägnas åt juridiken kring lokalhyra. Texten är skriven av advokat Hanna Vikström och publicerades första gången för ca 1 år sedan i SHR:s medlemstidning Hudterapeuten. Observera att texten innehåller generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till författaren Hanna Vikström på Avenir Advokater som även är SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor.

Lokalhyreskontraktet är för många företagare det första kontraktet som undertecknas. För hudterapeuter är det också vanligt att hyra in sig i en del av någon annans lokal, vilket då blir ett andrahandskontrakt. Hyreslagen innehåller en mängd regler, en del tvingande, om vad som gäller både för hyresvärd och hyresgäst, och många av de frågor som ställs till mig av er medlemmar handlar också om just lokalhyresjuridik. Det är viktigt att känna till de grundläggande reglerna om lokalhyra för att kunna ta tillvara sin rätt.

Ett hyreskontrakt måste inte upprättas skriftligen, men om någon begär det har man rätt att få ett skriftligt avtal. Det är också självfallet att rekommendera att upprätta ett skriftligt kontrakt, men det är tyvärr ganska vanligt att så inte görs när en företagare hyr ut en del av lokalen i andra hand. Det är då som bäddat för problem när samarbetet av någon anledning ska upphöra. SHR tillhandahåller genom min hjälp mallavtal för uthyrning av del av lokal i andra hand, som finns att hämta på SHR:s hemsida.

Viktigt att tänka på vid uthyrning i andra hand är att andrahandshyresgästen inte har något avtalsförhållande med fastighetsägaren, och kan därför som regel inte kräva något av denne, t.ex. gällande lokalens skick. Man får då vända sig mot förstahandshyresgästen. Och blir förstahandshyresgästen av någon anledning uppsagd, förlorar även andrahandshyresgästen sin rätt till lokalen. Det krävs i allmänhet inget tillstånd från hyresvärden för att få hyra ut en del av lokalen i andra hand, däremot krävs samtycke vid andrahandsuthyrning av hela lokalen. Detsamma gäller för överlåtelse av hyreskontraktet. Vägras samtycke kan hyresgästen istället få hyresnämndens tillstånd, om hyresvärden inte har några godtagbara skäl för att vägra samtycke.

Hyran ska vara marknadsmässig. Ofta finns en klausul i avtalet om rätt till årlig uppräkning av hyran. Saknas sådan får hyreshöjning bara ske i samband med uppsägning för villkorsförändring (till hyrestidens utgång om denna har bestämts på viss tid). Även då måste den nya hyran vara marknadsmässig, och denna sätts genom jämförelse med andra motsvarande lokaler på orten. Kommer parterna inte överens kan frågan överlämnas till hyresnämndens behandling.

Uppsägningstiden vid lokalhyra är minst nio månader, om avtalet gäller på obestämd tid. Denna regel är tvingande till hyresgästens förmån och gäller även vid andrahandsuthyrning av en del av lokalen. Vid en fast avtalad hyrestid (t.ex. ett år med automatisk förlängning om uppsägning inte sker) gäller en minsta uppsägningstid på nio månader så snart hyrestiden är längre än nio månader. Ofta kan man vilja prova och se om samarbetet fungerar, och vill man då ha möjlighet till kortare uppsägningstid (i regel tre månader som minimum) ska man alltså avtala om en kortare hyrestid än nio månader till att börja med. Att utan överenskommelse säga upp kontraktet i förtid kräver kontraktsbrott från andra parten.

Viktigt att tänka på är också att en lokalhyresgäst, även den som bara hyr en del av annans lokal, har ett s.k. indirekt besittningsskydd, som i korthet innebär att hyresgästen har rätt till ersättning vid en obefogad vägran från hyresvärden att förlänga avtalet. Hyresförhållandet måste dock ha varat längre än nio månader för att detta ska bli aktuellt. Man kan under vissa förutsättningar avtala bort besittningsskyddet, vilket då måste ske i en särskild handling (inte hyreskontraktet), men om hyresförhållandet ännu inte pågått i minst nio månader måste ett sådant avtal godkännas av hyresnämnden. Blanketter för överenskommelse om avstående från besittningsskyddet finns att hämta på hyresnämndens hemsida.

Slutligen är det att rekommendera när olika företagare ska samarbeta i samma lokal att skriva ett samarbetsavtal som reglerar andra frågor som kan uppstå än just för lokalhyresförhållandet. Det är t.ex. viktigt att tänka på hur reglering ska ske om samarbetet upphör, med kundinformation, presentkort m.m., och även om man kommer bra överens muntligen om hur samarbetet ska se ut är det inte sällan missuppfattningar leder till problem om det inte finns något skrivet.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Juridik för hudterapeuter, arbetsrätt

Idag finns det flera olika typer av arbetsplatser för hudterapeuter, förr var det vanligast att varje hudterapeut hade en egen liten salong men idag är det lika vanligt att man är anställd på ett större företag såsom spa, apotek, läkarklinik eller kanske en skola. Reglerna kring anställning kallas arbetsrätt, de är till stor del tvingande till arbetstagarens fördel och kan inte avtals bort. I detta inlägg kommer ni att få ta del av några huvudprinciper.

Anställning eller uppdrag?
Först och främst måste man reda ut om det handlar om ett anställnings- eller uppdragsförhållande. Om du har egen F-skatt och hyr ett rum på en salong så är det som regel ett uppdragsförhållande och även om det i allt övrigt liknar ett anställningsförhållande så gäller inte de reglerna vi ska gå igenom nedan. Det som ska gälla mellan parterna regleras istället i de avtal de tecknar.

Anställningsavtal
När en person börjar sin anställning ska denne inom en månad få skriftlig information om alla för arbetet väsentliga villkor, vanligen kallat anställningsbesked eller anställningsbesvis. Det rör sig bland annat om specifikation av arbetsuppgifter, vilken anställningsform som är aktuell, vilken lön som kommer att betalas ut och när, arbetstider och hur lång betald semester som ges. I denna information ska anges om kollektivavtal tillämpas, vilket är vanligt på större arbetsplatser. Kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren eller en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. I Sverige används denna modell i hög grad men just i vår bransch är det vanligare med enskilda avtal. Det finns inga renodlade arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer just för hudterapeuter så de arbetsplatser som vill tillämpa kollektivavtal är hänvisade till hängavtal i andra organisationer. Utan att vara ansluten till en arbetsgivarorganisation kan arbetsplatsen på detta sätt ändå tillämpa deras villkor. När kollektivavtal eller hängavtal finns styr det till exempel löner och arbetsvillkor, arbetsgivaren är bunden att följa detta och måste även förhandla med facket vid viktigare förändringar på arbetsplatsen. Om du arbetar på ett hotellspa eller exempelvis i ett parfymeri kan det hända att de är medlemmar i Visita (tidigare Sveriges Hotell och Restaurangföretagare) respektive Svensk Handel och då kan deras kollektivavtal bli direkt tillämpliga.

Men återigen, allra vanligast i vår bransch är ett enskilt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. För att undvika missförstånd om till exempel anställningsformen är det väldigt viktigt att anställningsavtalet är tydligt, speciellt när anställningsformen är en annan än tillsvidare. Som vi ska komma in på är huvudregeln att en anställning ska gälla tillsvidare och om det istället rör sig om en tidsbegränsad tjänst måste detta framgå, vid tvist är det arbetsgivaren som ska styrka detta och det görs lättast genom ett skriftligt avtal. Huvudförpliktelsen i anställningsavtalet är naturligtvis att arbete byts mot lön. Utöver det ska arbetsgivaren, oavsett om det står i avtalet eller ej, bland annat se till att arbetsplatsen uppfyller kraven i arbetsmiljölagstiftningen, följa förpliktelser i LAS och diskrimineringslagar. Arbetstagaren å sin sida har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Det innebär att svara för en fullgod arbetsprestation, följa ordningsföreskrifter som arbetsgivaren satt upp, inte bedriva konkurrerande verksamhet, inte överskrida sin kritikrätt, visa integritet, iaktta tystnadsplikt, visa omsorg och aktsamhet för att inte skada sin arbetsgivare.

Anställningsformer
Det finns två anställningsformer, tillsvidareanställning och visstidanställning. Huvudregeln när avtal om anställning träffas är att det ska gälla tills vidare alltså vara det vi i vardagligt tal kallar fast anställning. Genom att det krävs sakliga skäl för att säga upp någon från en tillsvidareanställning, mer om det längre fram, ger denna anställningsform arbetstagaren ett skydd mot godtyckliga uppsägningar som har ansetts behövligt.

Den tidsbegränsade anställningen får enbart användas om det är fråga om:
1. allmän visstidsanställning,
2. vikariat,
3. säsongsarbete eller
4. när arbetstagaren har fyllt 67år
Punkt 1 som gäller visstidsanställning (ALVA) får användas utan angivande av särskilda skäl till tidsbegränsningen. Det innebär inte att det inte behövs särskilda skäl till att tidsbegränsa anställningen, det ska finnas och i annat fall ska personen anställas tills vidare. Det är tillåtet att upprepa ALVA men om arbetstagaren under en femårsperiod haft en ALVA i sammanlagt mer än 2 år övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning.
Punkt 2 anger att man får tidsbegränsa en anställning om det gäller ett vikariat, men precis som vid ALVA finns det en automatisk omvandlingsregel som utan åtgärd från arbetstagaren gör att vikariatet efter totalt två års tjänstgöring under 5 år hos en arbetsgivare övergår i en tillsvidareanställning.

Det är även möjligt att anställa på en prövotid om max 6 månader. Om arbetstagare eller arbetsgivare inte vill att anställningen ska fortsätta kan den avbrytas men annars övergår den efter prövotiden i tillsvidareanställning. Skulle ett företag få ny ägare, alltså inte bara ny aktieägare utan en för personalen ny arbetsgivare, övergår under vissa omständigheter den gamla arbetsgivarens skyldigheter till den nya arbetsgivaren.

Uppsägning
En provanställning kan avslutas utan sakliga skäl, en visstidsanställning upphör efter avtalad tidsperiod om inget annat är överenskommet. Om en arbetsgivare å andra sidan vill säga upp personal från en tillsvidareanställning så måste detta vara sakligt grundat och det finns två olika alternativ; arbetsbrist eller personliga skäl. För att få säga upp en person på grund av arbetsbrist måste det råda en verklig arbetsbrist och möjlighet till omplacering ska saknas. En företagare har rätt att organisera sitt företag men skälen till en uppsägning får aldrig vara osakliga och sakligheten ska alltid kunna styrkas av arbetsgivaren. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska turordningsreglerna i LAS tillämpas, kort sagt ska den som har arbetat kortast tid sägas upp först. När det gäller småföretag, vilket salonger ofta är, får man dock göra undantag från dessa regler. Vid uppsägning på grund av personliga skäl måste arbetsgivaren ha varnat den anställde och gett möjlighet till rättelse. Även en uppsägning av personliga skäl måste vara sakligt grundad och det åligger arbetsgivaren att kunna styrka det.

En uppsägning ska vara skriftlig och minst en månads uppsägningstid ska tillämpas, har man varit anställd länge ska uppsägningstiden vara längre än en månad.

Om det å andra sidan är arbetstagaren som vill säga upp sig krävs inte sakliga skäl men uppsägningstid om minst en månad gäller.

Avsked
Om en anställd grovt har åsidosatt sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren får avskedande ske. Exempel på grovt åsidosättande kan vara överträdelse av centrala avtalsförpliktelser, illojal konkurrens eller stöld. Anställningen får då upphöra omedelbart. Om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åtaganden gentemot arbetstagaren har denne på samma sätt rätt att omedelbart lämna sin anställning.

Arbetsrätten är ett stort område som är svårt att förklara kortfattat. Läs gärna igenom lagen om anställningsskydd och semesterlagen för att få helheten klar för dig. Vi hörs igen om några veckor!
Vänligen Christin
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

4. Juridik för hudterapeuter, återbud

Alla som arbetar utifrån bokade tider har råkat ut för återbud. Kunder som avbokar i god tid, kunder som avbokar sent och kunder som inte avbokar utan bara låter bli att komma. Hur man ska hantera detta diskuteras ofta oss hudterapeuter mellan och idag ska vi reda ut de juridiska aspekterna.

När kunden bokar tid på din salong ingår ni ett avtal vilket som regel är muntligt men kan även vara skriftligt via mejl, bokningsprogram, sms eller liknande. I de fallen avtalet är skriftligt kan du lätt infoga information om avbokningsregler. Som vi gick igenom i inlägget om avtalsrätt är även muntliga avtal bindande men vid en konflikt kan det vara svårt att bevisa vad som har sagts. Därför är lämpligt att ha skyltar som upplyser om vilka avbokningsregler du tillämpar samt att du ger kunden ett visitkort där tid för behandling och avbokningsregler står angivna och att du muntligen tillägger att kunden ska höra av sig vid förhinder. Har du dessutom upplyst om avbokningsregler på hemsida och i behandlingsmeny kan det inte råda något tvivel om hur kunden ska agera om denne vill avboka sin tid.

Det vanligaste är att kunden ska lämna sitt återbud senast 24 h innan den avtalade tiden för att undvika att bli debiterad. Vilken summa som debiteras varierar från salong till salong men faktum är att du reserverat tiden och troligen inte kan få någon ny bokning med så kort varsel varför det finns goda skäl att debitera hela den summa som bokad behandling kostar. Många gör undantag om kunden har blivit sjuk, om det är första gången det händer eller om det är en stamkund. Hur man vill göra med undantag är självklart upp till varje salong, men ibland kan det nog finnas skäl att inte vara för strikt utan prioritera kunderelationen istället. Som terapeut brukar man ganska snabbt märka när en kund sätter i system att avboka sent och försöka utnyttja ens snällhet och då är det bara att hänvisa till avbokningsreglerna.

Summan av juridiken kring återbud är ganska enkel;
Bokningen utgör ett avtal som ska hållas. Var noga med att upplysa om vad kunden ska göra när de vill avboka, detta är en del av ert avtal och de ni båda förbinder er att följa. Har du skrivit att sena återbud debiteras är kunden betalningsskyldig för sin behandling och du kan fakturera den summan.

Återbudsskylten ovan finns att köpa via SHR:s kansli och kostar 15 kr.

Vi hörs igen om några veckor!
Vänligen Christin
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

3. Juridik för hudterapeuter, allmän köprätt

I förra inlägget behandlades avtalsrätt och vilka regler som gäller för avtal. Nu kommer vi till reglerna som reglerar köp, en typ av transaktion som vi företar oss så gott som dagligen såväl när vi köper värmeljus, behandlingar eller till och med ett företag. Man byter ett föremål eller en tjänst mot pengar och äganderätten övergår från säljaren till köparen. Frågor som kan uppkomma i samband med det är till exempel vad som händer om leveransen tar längre tid än avtalat, om varan är felaktig, om köparen inte vill betala i rätt tid och så vidare. Flera olika lagar reglerar dessa områden och avgörande för vilken lag som är tillämplig blir vilka aktörer som är inblandade, om det är privatpersoner eller näringsidkare samt vad det är som ska säljas, om det handlar om lösa saker eller tjänster. I detta inlägg kommer jag att fokusera på några situationer särskilt relevanta för hudterapeuter.

Inköp av produkter
När du köper in produkter att sälja på salongen agerar du som näringsidkare och eftersom även din leverantör också är näringsidkare blir köplagen tillämplig. Som jag nämnde i förra inlägget underlättar det om man har ett avtal som reglerar samarbetet, det man har avtalat om är vad som i första hand ska gälla, i köplagen finns kompletterande bestämmelser. Till exempel finns regler om vad köparen kan förvänta sig av de varor man köpt, vad man får göra om leveransen av varorna drar ut på tiden eller om varorna är felaktiga, när man får hålla inne med betalning men också vad man har för skyldigheter gentemot säljaren. Köplagen anger vad säljaren får göra om du inte betalar i tid, vilket till exempel kan vara att begära skadestånd för dröjsmålet eller hålla inne med nya leveranser.

Rätten till reklamation regleras i köplagen, en förutsättning för att du ska få reklamera en vara är att du meddelar säljaren om felet inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt det. Reklamationsrätten varar i 2 år om inget annat är avtalat.

Det kan nämnas att köplagen gäller även vid köp mellan två privatpersoner, poängen är att parterna ska vara jämbördiga.

Försäljning av produkter
Till skillnad mot när du köper produkter av din leverantör regleras försäljningen till kund utav konsumentköplagen. I motsats till köplagen är konsumentköplagen tvingande till konsumentens fördel, det innebär att man inte får avtala om sämre villkor än vad lagen föreskriver. Du som näringsidkare anses vara den starka parten och konsumenten anses behöva skyddas i detta ojämbördiga förhållande. Lagen är ganska lik köplagen och har bestämmelser om vad som gäller vid fel i vara, dröjsmål med betalning och liknande. Några frågor som ofta uppkommer är dem om reklamation, öppet köp och bytesrätt. Detta gäller:

Kunden har alltid rätt till reklamation. Konsumenten måste även i detta fall meddela näringsidkaren om felet inom skälig tid efter att felet har upptäckts eller borde ha upptäckts. Om detta meddelande lämnas inom 2 månader från inköpet så ska det alltid betraktas som om meddelande har lämnats inom skälig tid. Vid reklamationen ska kunden uppge vad som är fel och hur det yttrar sig. Rätten att reklamera kvarstår i 3 år. Reklamation kan ske skriftligt eller muntligt.

Däremot är varken öppet köp eller bytesrätt någon laglig rättighet för kunden utan något varje salong beslutar om. Om man tillämpar öppet köp eller bytesrätt bör det anges på kvittot tillsammans med uppgift om hur länge man kan lämna tillbaka eller byta varan. Kunden har därefter rätt att lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka alternativt byta till annan vara inom den angivna tiden. Självklar ska varan vara oanvänd för att kunna lämnas tillbaka vilket som regel gör det svårt att tillämpa på hygienprodukter, men man kan tänka sig att det kan bli aktuellt när det som sålts är plomberat och ska ges bort i present eller julklapp.

Försäljning av behandling
När det kommer till våra behandlingar så gäller inte konsumenttjänstlagen vilket man kan tro. Det innebär dock inte att området är utan regler utan man ska i första hand gå efter vad som är avtalat. Eftersom vi sällan har regelrätta avtal med våra kunder blir det en fråga om att fastställa vad som är överenskommet. Då får till exempel de diskussioner som förts innan behandlingen, den marknadsföring som gjorts och den information som har lämnats betydelse. Om man kommer fram till att det fortfarande finns områden som inte avtalats om ska allmänna principer eller regler som gäller för köp vara vägledande Alltså kan man bland annat titta på vad som står ovan angående försäljning av produkter. Att kunden ska reklamera i tid och överlag ha ett starkt skydd gentemot näringsidkaren är grundläggande och kan anses gällande även vid försäljning av behandlingar.

Med anledning av hur regleringen ser ut vill jag understryka vikten av att noggrant föra kundkort med noteringar om hudens tillstånd innan behandlingen, reaktioner och vilka rekommendationer du gett kunden. Detta kan komma till nytta som bevisning om en kund hävdar att du gjort en felaktig behandling. På salonger som arbetar med avancerad apparatur som IPL eller laser är det vanligt att kunden får skriva under på att de tagit del av informationen om hur behandlingen går till och vilka risker den har samt verifiera de uppgifter som står antecknade i kundkortet. Det är ett mycket bra sätt att arbeta på.

Försäljning av presentkort
När du sålt ett presentkort till en kund så har denne en fordran på dig, kunden har rätt att kräva dig på den vara eller behandling som presentkortet avser. Ett presentkort är giltigt i 10 år innan fordran preskriberas enligt preskriptionslagen. Detta gäller dock inte om du uppger en kortare giltighetstid, till exempel 1 år, på presentkortet. Presentkortet gäller gentemot den näringsidkare kunden har köpt det av, du har exempelvis ingen skyldighet att lösa in presentkort utfärdade av en salongs tidigare ägare. Lika lite har du någon skyldighet att ersätta den kund som har tappat sitt presentkort. Oavsett vad som är juridiskt rätt när det kommer till presentkort så vittnar många om att det lönar sig att inte vara allt för hård med sina regler, blir kunden nöjd finns möjligheten till merförsäljning och att kunden återkommer.

Det om köprätt! I nästa inlägg ska vi fördjupa oss i vad som gäller vid avbokningar, vi hörs!

Vänligen Christin
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

2. Juridik för hudterapeuter, allmän avtalsrätt

Efter introduktionen i förra inlägget riktar vi nu blickarna mot juridikens mest centrala del, avtalsrätten. Vi ingår ofta avtal. Ibland utan att ens reflektera över det som när vi handlar mat, lånar en bok eller hyr en film. Vid lite större affärer däremot, som att låna pengar till ett hus, köpa en bil eller beställa en resa är de flesta mer noga med avtalsvillkoren. Gemensamt för alla de mängder av olika avtal som finns är att man vill säkerställa något. Man vill till exempel säkerställa att en viss lokal ägd av en viss person ska hyras av en viss hyresgäst till en viss kostnad under en viss tid. Man kanske också vill säkerställa att man är överens om hur lång uppsägningstid som ska gälla och i vilka situationer avtalet kan upphöra.

Rättsområdet avtalsrätt rör bland annat ett avtals ingående, innehåll och giltighet. Detta regleras dels genom lag och principer men framför allt genom själva avtalet.

Avtalsfrihet. Den svenska lagstiftningen om avtal är långt ifrån heltäckande och flera områden lämnas helt till parterna att besluta om. Det finns till exempel inga regler om hur ett avtalsbrott ska behandlas eller konsekvenserna av ett ogiltigt avtal. Huvudprincipen i Sverige är att parterna själva bestämmer vad som ska gälla, avtalsfrihet råder. Parterna har även rätt att under avtalstiden ändra sin överenskommelse. Som ni förstår blir det oerhört viktigt att skriva avtal och att föra in alla detaljer i det. Det kan tyckas tidsödande och byråkratiskt när allt fungerar, men vid en tvist kan det bli dyrt att sakna avtal.

Avtalsbundenhet. Det finns en annan utgångspunkt för avtalsrätten, som använts i Sverige såväl som internationellt i många hundra år, och det är principen att avtal ska hållas. Pacta sunt servanda. Har man ingått ett avtal så är man skyldig att uppfylla sina åtaganden. Om en part vägrar att utföra det man avtalat om så kan motparten ta hjälp av domstol och kronofogde för att fastställa vilken prestation man avtalat om samt genomdriva den alternativt få skadestånd för kontraktsbrottet.

Avtalets ogiltighet. Principen om att man ska uppfylla sina åtaganden har som de flesta regler undantag, tillfällen då man inte måste utföra sin prestation för att rättshandlingen, avtalet är ogiltigt. Detta finns reglerat i avtalslagens 3:e kapitel. Situationer då man eventuellt kan slippa att hålla ett avtal är om man blivit tvingad att ingå det, om man blivit vilseledd, om motparten har utnyttjat att man befinner sig i en svår situation, om det begåtts misstag vid ingåendet, om tillkomsten av avtalet strider mot “tro och heder” eller om avtalet alternativt något av avtalsvillkoren kan betraktas som oskäligt.

Avtalstvång. Det finns tillfällen när man är tvungen att ingå avtal. Det rör främst specialfall som när man handlar med varor omfattade av monopol, försäkringar eller bankverksamhet samt anställningssituationer (mer om anställningar i ett annat inlägg). Men det finns även ett förbud mot diskriminering, att till exempel vägra utföra en behandling på en person på grund av dennes ras, hudfärg, nationella eller etiska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning är straffbart.

Hur ska ett avtal se ut? Även detta är en fråga som lämnats till avtalsparterna i stor utsträckning. Formkrav på hur avtalet ska se ut finns bland annat när det gäller köp av fastighet, men i de allra flesta fallen bestämmer parterna själva om de vill skriva sitt avtal på baksidan av ett kvitto eller vända sig till en advokatbyrå för att få hjälp med utformningen. Det är inte alltid tvunget att avtalet tecknas ner, muntliga avtal gäller för det mesta men kan medföra praktiska problem vad gäller bevisningen kring vad som sagts. Om du står i begrepp att skriva ett avtal kan utgångspunkterna vem, vad, när, var, hur och avtalets upphörande vara användbara.

Avtal i praktiken. På salongen precis som i övriga livet ingår vi många avtal. När vi hyr vår lokal, när kunden bokar tid, när vi blir återförsäljare av ett visst märke, när vi beställer ett telefonabonnemang och så vidare. Vad leverantörer av hudvårdsprodukter beträffar så finns det både dom som har skriftliga avtal och dom som inte har det. Oavsett vilket avtal du ingår och hur du gör det är min uppmaning att vara observant och tänka till före, när du har ingått avtalet så är du bunden av det!

Detta mina vänner var en kort inblick i avtalsrätten. Precis som med all juridik så är detta toppen på ett isberg, det finns mängder med underfrågor och det är omöjligt att ta upp dem alla här. Se det som en aptitretare och om du vill fördjupa dig kan jag rekommendera boken Allmän avtalsrätt av Jan Ramberg och Christina Ramberg.

Jag vill även tipsa om att advokat Hanna Vikström har författat en artikel om lokalhyra som kommer i nästa nummer av Hudterapeuten. I samband med det kommer ni medlemmar även få tillgång till ett mallavtal för andrahandsuthyrning, alltså något som är aktuellt för alla er som hyr in er på en befintlig salong. Håll utkik i Hudterapeuten för mer information!

Vi hörs om några veckor igen, då är det köprätt på agendan. Vad gäller egentligen vid försäljning av presentkort?

Vänligen Christin
Aukt. hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

1. Introduktion till juridik för hudterapeuter

Välkommen till det första inlägget i en serie om ca 10 stycken som kommer att behandla juridik relevant för en hudterapeut. Vi kommer bland annat att gå igenom avtalsrätt, köprätt, konsumenträtt, försäljning av presentkort, avbokningar, arbetsrätt, hyra i andra hand, miljöregler, patientsäkerhetslagen, regler kring ekonomi och avslutningsvis kommer ett inlägg som berör privatlivet och arvsrätt.

Om jag känner mina hudterapeutkollegor rätt är det många som redan nu tycker att det känns tungt, torrt och trist. Till er vill jag säga; Håll ut! Jag ska göra det så tillgängligt som bara möjligt. Jag vill även slänga in en latinsk princip, latin brukar vara populärt bland hudterapeuter, Ignorantia legis non excusat. Det betyder att okunskap om lagen är ingen ursäkt. Så även om det känns tråkigt är det nödvändigt att sätta sin in i juridiken.

Innan vi ger oss i kast med lagreglerna måste vi känna till vissa grundläggande saker och här följer några definitioner;
Offentlig rätt: Reglerar förhållandet mellan folket och myndigheterna, samt myndigheternas inbördes förhållanden. Exempel på offentlig rätt är skattelagstiftning och strafflagstiftning.
Civilrätt: Reglerar förhållanden mellan privatpersoner, hit räknas även juridiska personer. Civilrätten är omfångsrik, nämnas kan familjerätt och avtalsrätt.
Dispositiv rätt: Regler som inte är obligatoriska utan kan förhandlas bort men som gäller när parterna inte har avtalat om något annat.
Indispositiv rätt: Regler som är obligatoriska och som gäller oavsett vad parterna har kommit överens om.
Köplagen är dispositiv medan konsumentköplagen är indispositiv till konsumentens fördel vilket betyder att den får förhandlas bort bara när det innebär ett bättre villkor för konsumenten, detta kommer att behandlas mer ingående i inlägg längre fram.
Rättskälla: Stadgande, tolkning eller beskrivning av gällande rätt. Lag, förarbeten, rättspraxis, sedvanerätt – juristens verktyg för att lösa ett rättsligt problem.

Många lagar är både offentligrättsliga och civilrättsliga. De områden vi ska belysa kommer främst att vara civilrättsliga och röra förhållanden mellan olika privata aktörer, som när man på en salong säljer ett presentkort till en kund. Men även offentligrättslig lagstiftning kan bli aktuell, till exempel när det gäller de krav en kommun ställer på en salong.

Vidare behöver vi veta vilka rättskällor som finns och hur de förhåller sig till varandra. Enkelt sagt är grundlagen högst i rang tillsammans med andra lagar, förordningar och bestämmelser från EU. Men det finns fler rättskällor som måste beaktas, lagen är inte allena rådande. För att fullständigt utreda en fråga och tolka lagtexten kan man få konsultera förarbeten till lagar, praxis – hur främst Högsta Domstolen samt Högsta Förvaltningsrätten har dömt i olika fall, sedvänja och i vissa fall de böcker som skrivits av forskande rättsvetenskapsmän.

Och var hittar man då lagarna, var ska man söka får att få korrekt information? Alla svenska lagar  och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och har ett SFS nummer med vilket dom alltid kan identifieras. Det är Riksdagen som stiftar och upphäver lagar och om man letar upp lagen på deras hemsida kan man vara säker på att texten gäller. Andra websidor eller böcker som innehåller lagtext är inte garanterat felfria och korrekta. Om du råkar på information och du vill försäkra dig om att den stämmer är det bra att ta reda på vilken lag informationen skulle härröra ifrån och vilket SFS nummer den lagen har för att sedan dubbelkolla informationen i en säker källa.

Länktips:
Riksdagen
Lagrummet
Konsumentverket

I nästa inlägg som kommer i mars kommer vi att gå in på avtalsrätt, reda ut vad avtalsfrihet är, om muntliga avtal gäller samt titta på avtal med leverantörer. Jag hoppas att vi ses då!
Vänligen Christin
Auktoriserad hudterapeut och juriststudent.

Observera att detta är generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater, SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor som även har faktagranskat detta inlägg.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.