Yrkesutbilda dig till Hudterapeut!


Hudterapeututbildning

I Sverige finns idag nio utbildningar som är granskade och godkända av SHR

SHR ställer höga krav på utbildning och att ha utbildat sig på en SHR-godkänd utbildning gör att chanserna till arbete är stor. Vad innebär det att en utbildning är SHR godkänd? En hudterapuetutbildning som är godkänd av SHR uppfyller samtliga av SHR:s krav på utbildningsstandard och utbildningstid. SHR utför årligen kvalitetsgranskningar på dessa utbildningar. På så sätt kontrollerar SHR att utbildningens standard hålls hög.

Hudterapeututbildning godkänd av SHR ska bestå av samtligt kursinnehåll nedan.
Kursfördelningen och poängfördelning ska ses som riktmärke för utbildning av hudterapeuter godkänd av SHR. Utbildningsanordnaren väljer själv namn på kurser och i vilken kurs som kursinnehållet ska ligga samt hur många poäng varje kurs ska innehålla. Studerandes måluppfyllelse ska kontrolleras med teoretisk och praktiska prov under utbildningen.

SHR-godkända utbildningar

Privata utbildningar med CIDESCO-examen

Axelsons Institute Stockholm Tel. 08-54 54 59 00 axelsons.se

Elisabethskolan Stockholm Tel. 0200-21 14 14, 08-442 72 40 elisabethskolan.se

Gilda Skolan Göteborg Göteborg Tel. 031-16 06 31 gildaskolan.se

Gilda Skolan Malmö Malmö Tel. 040-17 05 05 gildaskolan.se

Gilda Skolan Stockholm Stockholm Tel. 08-440 05 97 gildaskolan.se

Hudvårdshögskolan IBS Stockholm Tel. 08-653 36 41 beautyschool.se

Yrkeshögskolan Hudvård & Spa Göteborg Tel. 08-678 15 55 yhhs.se

Yrkeshögskolan Hudvård & Spa Stockholm Tel. 08-678 15 55 yhhs.se

 

Yrkeshögskolor

Hudvårdshögskolan IBS Stockholm Tel. 08-653 36 41 beautyschool.se

Yrkeshögskolan Hudvård & Spa Göteborg Tel. 08-678 15 55 yhhs.se

Yrkeshögskolan Hudvård & Spa Stockholm Tel. 08-678 15 55 yhhs.se

Yrkeshögskolan Landskrona Hud- och Spaterapeut Tel. 0418-47 45 64 landskrona.se


 

Timplan / Poängplan för hudterapeututbildning godkänd av SHR

Utbildning godkänd av SHR ska bestå av minst 2000 timmars planerad undervisningstid. 1500 timmar ska vara lärarledd undervisning och utav dessa ska 500 timmar vara kundpraktik. Lärarledd distansundervisning kan anordnas i teoretiska kurser och 100 timmar av de praktiska kurserna. Nedan poängfördelning ska ses som riktmärke för utbildning av hudterapeuter godkänd av SHR. Variationer kan förekomma på de olika SHR godkända hudterapeututbildningarna. En poäng motsvarar 1 timma.

Vidare finns en rad andra krav på utbildning såsom krav på lokalers utformning, krav på utrustning, krav på kompetens hos de undervisande m.m.

Läs mer om Yrket Hudterapeut på www.shr.nu

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

Nu har 2 personer chansen att vinna följande härliga produkter från BIOpH+!

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.21/bioph-footcare-500-g 

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.58/bioph-foot-cream-250-ml  

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.59/bioph-inflatable-foot-bath-1-st 

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.66/bioph-antifungal-shoe-spray-250-ml  

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.17.57/bioph-disinfectant-spray-100-ml

Värde ca 1000:-

För att ha chansen att vinna detta fina produktpaket börjar ni följa @biophplus på Instagram samt skickar in svaren på de 5 nedanstående frågorna till shrblogg@gmail.com senast den 10/8 2021.

Besök gärna www.biophplus.com

Frågor:

  1. Vad skiljer BIOpH+ Disinfectant Spray från vanlig handsprit?
  1. Finns kliniska bevis för att BIOpH+ footcare fungerar redan efter en veckas användning? 
  1. I vilket land tillverkas BIOpH+ produkter?
  1. Innehåller BIOpH+ produkter konserveringsmedel eller starka dofter?
  1. Har du köpt eller använt våra produkter tidigare? Om ja, berätta gärna vilka.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

Text: Louise Hafdell

Foto: Linda Brorström

Jag visste med mig att den skulle heta UNNA DIG-kliniken. Begreppet ”Unna dig” har jag sedan ett antal år tillbaka strävat efter att ladda med positiva, stärkande och hälsosamma associationer gällande hälsa i allmänhet och kost i synnerhet. Hudvård är en del av hälsoperspektivet så begreppet fungerar fint även i detta sammanhang. 

Jag vill förmedla en känsla av lugn och ro i en lite lyxig och flärdig miljö. Min tanke var, och är, att UNNA DIG-kliniken ska vara en plats att längta till. En oas för kvinnor som vill ta hand om sig själva och sin hälsa. Ett ställe där det finns plats både för yta och djup. Varje kund ska känna sig sedd, hörd och bekräftad. Ingen behandling är den andra lik utan kommer att anpassas helt och hållet efter kundens behov och nuläge. 

När jag påbörjade utbildningen på YHHS till hud- och massageterapeut i januari 2020 köpte jag domännamnet unnadigkliniken.se; jag ville paxa namnet innan någon annan fick samma tanke. Jag hade vid den tidpunkten 3 terminer av studier framför mig, men målbilden var klar. I maj 2021 skulle UNNA DIG-kliniken slå upp portarna. 

Jag hade de perfekta lokalerna. Stora, ljusa, nyrenoverade. Dessutom en hyresvärd som var mycket samarbetsvillig och lösningsorienterad. Galet bra hyresvillkor. Låter det för bra för att vara sant? Ni kanske redan har anat det: lokalerna är belägna i mitt hem, i min familjs villa. Superbra, smidigt och nära till jobbet. Men det finns uppenbara nackdelar också. Kan man bedriva en professionell salongsverksamhet i sitt hem? Hur uppfattas det av kunder? Skulle det ge en känsla av “hobbyverksamhet”? Det var det sista jag ville. 

När vi köpte huset för 11 år sedan hade vi fyra hemmavarande barn hemma. Nu var situationen en annan då den enda hemmavarande sonen just fyllt 18 år. Det fanns alltså en hel del yta att ta i anspråk. Det rejäla tegelhuset med källare byggt på 60-talet hade flera tomma rum som bara längtade efter att bli använda. 

Hur skapar man en professionell miljö i ett hem? Att som kund känna att man kommer rakt in i en familjs vardagsliv kanske inte är den optimala inramningen på en avkopplande och härlig stund. Skulle vi försöka få till en separat entré? Ett av de stora rummen i vår villa kunde med hyfsat enkla medel kunna få en egen ingång. Perfekt, eller kanske inte? Rummet ifråga har ganska så lågt i tak, vätter mot norr och är rejält mörkt.  Med rätt belysning kan man trolla fram ljus och en fördel är att rummet ligger i markplan och till och med erbjuder det man på mäklarspråk kallar “sjöglimt”. Ett stort minus var att det skulle det vara ett rejält äventyr att dra in vatten och avlopp i rummet. 

Vi började kika på alternativ. När man kommer in genom huset huvudentrén leder en trappa ner till källarvåningen. En mycket vanlig lösning i ett hus anno 1965. Källare associeras ofta med mörkt, lite unket och fuktigt. Just den här trappan leder ner till stora, ljusa lokaler som stora delar av dygnet badar i ett härligt dagsljus tack vare generösa ljusinsläpp från två håll. Det fanns inte något vatten i rummet men eftersom rummet ligger vägg i vägg med tvättstugan visade sig dragning av vatten och avlopp vara en enkel match. Gästtoaletten i hallen kunde avvaras helt och hållet till kunder. Strålande!

Summa summarum; kunder behöver komma in i vår hall, men sedan leder en trappa direkt ner till UNNA DIG-kliniken. För att på ett tydligt vis markera att “här är det en salong och inte ett hem” satsade vi på att skapa en reception med en platsbyggd receptionsdisk. Vatten och avlopp drogs in och golvet oljades. Med inredning, apparatur och produkter förvandlades rummet till just UNNA DIG-kliniken. 

En bra, ändamålsenlig lokal är såklart en grundförutsättning, men vad ska den fyllas med? Nu menar jag inte nödvändigtvis inventarier utan verksamhetens innehåll. Vilken känsla vill jag förmedla till mina potentiella kunder? Hur ser min målgrupp ut? Vilka behandlingar ska jag erbjuda? Vilka leverantörer ska jag använda mig av? Hur ska jag marknadsföra mig? Ja, ni vet. Allt det här som alla egna företagare klurar på. 

Plötsligt var det examen och jag kom hem med flera tjusiga diplom att rama in och sätta in på väggen. Jag satte öppningsdatum till den 19 maj så jag hade en vecka på mig att pusta ut samt ladda om inför Invigningen. Invigning och invigning, att anordna en storslaget kalas var ju inte aktuellt under denna pandemitid men den 19 maj välkomnade jag de första kunderna. Till min stora glädje fylldes bokningarna på och jag fick besök såväl från kommunens näringslivsavdelning som från lokaltidningen. 

En månad har passerat och jag kan med glädje blicka tillbaka på en fullspäckad premiärmånad. Det visade sig att det fungerar alldeles utmärkt att bedriva en verksamhet inrymd i familjens bostad. Det verkar ännu inte haft någon avskräckande effekt på kunderna. 

Familjen då? Hur påverkar det dem? Inte nämnvärt mycket. Att det inte får stå några skor i hallen verkar inte någon större uppoffring. Andra förändringar är att tvättmaskinen och torktumlaren går i princip dygnet runt och att kylskåpet är fullproppat med glasflaskor fyllda med min specialblandning av vatten, hallon och citron som jag bjuder kunderna på. Smekmånad? Ja, kanske. Fortsättning följer. 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

Äntligen tävling!

Nu har 2 personer chansen att vinna följande härliga produkter från BIOpH+!

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.21/bioph-footcare-500-g 

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.58/bioph-foot-cream-250-ml  

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.59/bioph-inflatable-foot-bath-1-st 

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.12.66/bioph-antifungal-shoe-spray-250-ml  

https://www.biophplus.com/sv/articles/2.17.57/bioph-disinfectant-spray-100-ml

Värde ca 1000:-

För att ha chansen att vinna detta fina produktpaket börjar ni följa @biophplus på Instagram samt skickar in svaren på de 5 nedanstående frågorna till shrblogg@gmail.com senast den 10/8 2021.

Besök gärna www.biophplus.com

Frågor:

  1. Vad skiljer BIOpH+ Disinfectant Spray från vanlig handsprit?
  1. Finns kliniska bevis för att BIOpH+ footcare fungerar redan efter en veckas användning? 
  1. I vilket land tillverkas BIOpH+ produkter?
  1. Innehåller BIOpH+ produkter konserveringsmedel eller starka dofter?
  1. Har du köpt eller använt våra produkter tidigare? Om ja, berätta gärna vilka.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

– Då är du garanterad en säker behandling hos en auktoriserad hudterapeut!

Auktoriserade hudterapeuter är välutbildade, har behandlingsskadeförsäkring och jobbar för konsumentsäkerhet.

Välj resultat och säkerhet! – Det handlar om din hud!

Har du inte möjlighet att gå på behandling just nu? Stötta din hudterapeut genom genom att köpa produkter och presentkort.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

Tack för att Du väljer en Auktoriserad!

En Auktoriserad Hudterapeut är en välutbildad Hudterapeut som arbetar med professionella behandlingar och produkter. En Auktoriserad Hudterapeut innehar behandlingsskadeförsäkring och arbetar efter SHR:s etiska regler. Välj en medlem i SHR för din egen säkerhet.

Har du inte möjlighet att gå på behandling just nu? Köp presentkort och produkter.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

Vi hudterapeuter är personliga hudvårdsrådgivare, som Auktoriserade Hudterapeuter är vi experter på hud.
Som kund hos oss får du även en hudterapeut som är expert på just din hud! Under en behandling lär vi känna din hud och dina behov så vi kan ge dig råd för att du ska få de resultat du önskar. Däremellan kan du kontakta oss för frågor, tips och råd.

Vi finns här för dig.

Välkommen!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

Text: Elin Fagerberg

Skinfusor är en ny ansiktsbehandling från Babor som bygger på en apparat med flera olika användningsområden. Jag testar behandlingen hos Babor Flagshipsstore vid Stureplan. 

Jag har varit här tidigare då salongen invigdes för några år sedan. Men jag har inte gjort någon behandling här tidigare. Den här dagen visas jag en trappa ner och kopplar av i en lounge innan jag välkomnas in för 90 minuters avkoppling.

Skinfusor beskrivs som en multibehandling som ska passa alla hudtyper. Babor har utvecklat både maskinen, mjukvaran, essenserna som tillhör och själva behandlingsstegen. Skinfusion ska kunna rengöra, peela, aktivera och massera. 

Behandlingen börjar med en rengöring som kombineras med en silikonborste med vakuumteknik. Jag väljer att behålla ögonmakeupen på för att inte känna mig alltför naken efteråt plus att det sparar tid för viktigare grejer i behandlingen. Min hud brukar inte vara så förtjust i vakuumteknik då jag har ytliga kärl och lite känslig hud. Men det fungerar rätt bra. Huden och kärlen reagerar lite vid nyckelbenen någonstans där jag får små röda prickar. Men inte i ansiktet. 

Skönt!

PEELING, VIBRATIONER OCH MASSAGE

Efter rengöringen stryker hudterapeuten en peelingpad med fruktsyror över huden. Det pirrar lite lätt men inget som gör ont eller är obehagligt. 

I det tredje steget masserar hon in ett serum som arbetar på hudens spänst. Serumet slussas in med hjälp av Skinfusor och vibrationer. Det känns som upprepande strykningar över hudens yta med hjälp av apparaten. 

I den sista delen av Skinfusor masseras huden med pulser som ska fungera lite som fitnessträning för huden. Det ska aktivera huden mer än vanlig manuell massage gör. Den fungerar också som upprepande strykningar över ansikte, hals och dekolletage. 

Behandlingen avslutas med en väldigt skön sheet mask och härlig handmassage och till sist avslutande krämer. 

SÅ BLEV RESULTATET OCH SÅ HÄR TYCKER JAG

Direkt efter behandlingen var huden verkligen plumpad, återfuktad, uppstramad och otroligt len. Jag trodde att jag skulle vara rödmosig men jag klarade mig. Resultatet höll i sig i några dagar och kändes väldigt bra. Precis som med nästan alla behandlingar behöver du upprepa den för att få bättre resultat på sikt. 

Jag är nöjd med resultatet. Huden blev betydligt mer mjuk och len än vad jag trott. Jag saknade handpåläggning vilket jag älskar och det blev lite tjatigt med många upprepade effleurage (strykningar) i varje moment. Men resultatet blev riktigt bra och jag tror precis som de beskriver att det är en behandling som passar de flesta. Men inte aktiv akne eller hyperkänslig hud dock. 

Direkt efter behandlingen i dagsljus. 

Jag tror att Skinfusor skulle passa super som en tilläggsbehandling i en vanlig ansiktsbehandling. Till exempel 10 min impulsmassage med Skinfusor och 10 min mekanisk massage med händerna.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Varför ska jag gå till en auktoriserad hudterapeut som är medlem i SHR?

Förutom att du vet att du går till en auktoriserad hudterapeut med godkänd yrkesutbildning så omfattas du dessutom av en behandlingsskadeförsäkring som träder i kraft om du skulle drabbas av en skada under eller till följd av en behandling.

SHR utfärdar auktorisation för sina medlemmar, vilket innebär att medlemmarna har en garanterat gedigen utbildning och utför professionella behandlingar. Alla medlemmar arbetar efter etiska regler och innehar behandlingsskadeförsäkring.

Du som kund kan därför känna dig trygg när du väljer en hudterapeut som är medlem i SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

– För att säkra en god hygien.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS:

Läs mer här!

ANNONS:

Läs mer här!

Text: Nathalie Koverman

Bildkälla: Zoom Meeting Audio Only Vs With Video Meme – Shut Up And Take My Money

En global trend kan skönjas där skönhetsingreppen ökat till följd av pandemin. Som förklaring kan vara att ökat hemarbete ger möjlighet till ingrepp där konvalescensen annars skulle varit knepig att kombinera med arbete på plats. En annan tänkbar förklaring är att all ökad skärmtid med digitala möten och osmickrande vinklar gör att man upptäcker nya förbättringsområden.

Personligen har hemarbetet varit förödande för min stil. Jag är en av dem som bidragit till ökad försäljning av mjukisbyxor, eller loungewear som det så smart marknadsförs som. Samtidigt har det varit befriande att se mer avslappande sidor av mina kollegor och jag har sparat en del tid på att inte ta på mig arbetsuniformen och ”ansiktet” alla dagar.

För de gånger då jag velat piffa till mig inför ett videomöte har jag använt mig av följande tips som jag vill dela med mig av:

  • Bakgrund: ställ in en bakgrund som gör att fokus hamnar på dig. Du kan välja en ”blurrad” bakgrund eller ett motiv. Tänk på att om du har en bild kan det se märkligt ut när du rör dig och hår och ansiktskonturer kan flyta in i Manhattans skyline…
    Att välja en färg som bakgrund brukar bli bättre. Välj en nyans som kontrasterar mot hår- eller ögonfärg och som smickrar din hudton.

  • Ljus: ordentligt med ljus är viktigt för din arbetsmiljö. Skarpt ljus kan dock skapa hårda skuggor, framför allt om det kommer underifrån. Tänk fler ljuskällor från flera håll!

  • Bas: håll basen lätt och jämn, men tänk på att det syns ofta tydligt på skärm om öron, hals och decolletage glöms bort.

  • Lyster och matthet: För skimrande highlighter kan ge en olja-i-vattenpöl-effekt eller göra att du ser blank ut. För mycket puder ger ett dassigt intryck. En färgad dagkräm och lyster/setting i form av en fuktspray brukar ge ett fint resultat. Fuktsprayen är också skön att använda under dagen. För ögonen kan det vara skönt att använda återfuktande ögondroppar.

  • Skydd mot ljus: Hur HEV-ljus (blått ljus) påverkar huden är inte riktigt klarlagt. Det blåa ljuset som kommer från mobil och dator kan eventuellt friästta fria radikaler som leder till fotoåldrande. Det finns både UV-skydd och andra kosmetiska produkter som skyddar mot HEV.

  • Varma toner: Färgåtergivningen tenderar att bli kallare på skärmen. Välj en något varmare ton på solpuder och rouge för livfull värme.

  • Fokuspunkter: Färgade och formade bryn eller ett par snygga glasögonbågar ger kontrast till ansiktet och snygga fokuspunkter!

  • Rörelse: Inte bara viktigt för kroppen utan genom enkla rörelsepauser får du även igång blodcirkulationen som hjälper lymfan och ger en rosigare, klarare hud.

Det är skribenten som står för eventuella åsikter som framförs i texten, inte SHR.
Nathalie Koverman heter jag och är auktoriserad hudterapeut med innehav av mästarbrev i hudterapeut- samt makeupartistyrket och legitimerad yrkeslärare.
Har du synpunkter på inlägget är du varmt välkommen att maila till: 
nathalie.koverman@outlook.com

Källa: Skönhetsingrepp ökar i pandemin: ”Zoom boom” (omni.se)

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här

ANNONS

Läs mer här

Om palliativ vård – vård i livets slutskede

Text: Lena Edberg

Att vårda och möta en person som är i livets slutskede

Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Som vårdare behöver jag ha kunskap och förståelse för sjukdomens förlopp och den enskildes prognos för att kunna förebygga lidande. I helhetsperspektivet ingår även att involvera patienten och dennes närstående i vården och att ha en respektfull dialog och ta hänsyn till patientens önskemål och förmåga. Jag kan använda mig av de fyra hörnstenarna för palliativ vård; symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående.

Där jag praktiserar nu på en vård- och omsorgsboende finns äldre personer som har en gradvis försämring på många olika områden då många är multisjuka, har funktionsnedsättning och kognitiv svikt. Därför bör vi i personalen ha ett palliativt förhållningssätt och ska kunna ge anpassad palliativ vård. Kommunikation med de boende och deras anhöriga är jätteviktig för att planera vården utifrån brukarens individuella behov och önskemål. När döden är nära kan man behöva ändra läkemedelsordinationer och anpassa omvårdnaden för att göra den sista tiden i livet så lugn, smärtfri och meningsfull möjligt.

Patienten och de närstående ska informeras när sjukdomen och tillståndet har nått den punkt när all botande och bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård. Detta brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård innebär ett samtal mellan läkare och patient där den fortsatta vården diskuteras utifrån patienten tillstånd, behov och önskemål. Förstås är det alltid viktigt att respektera vårdtagarens önskemål såsom i vård och omsorg i övrigt; ifall hen vill eller inte att exempelvis närstående ska finnas med vid brytpunktssamtalet eller vilken information de ska ha tillgång till.

Det är mycket viktigt att jag som jobbar inom äldrevården har kunskap om palliativ vård, bemötande och även om kulturella skillnader så som normer, religiösa uttryck och olika behov koppat till dessa. Palliativ vård är ett viktigt och komplext område, så jag behöver ha goda kunskaper även inom tex smärtlindring och kommunikation. För mig som undersköterska finns olika fortbildningar inom palliativ vård både som fysiska kurser och som distansutbildningar via internet som kan vara en god idé att ta del av.

Symptomlindring är en viktig del av den palliativa vården och det gäller att förebygga och upptäcka symtomen tidigt. Smärta är ett vanligt symptom inom palliativ vård som kan ha fysiska, psykiska, sociala och existentiella orsaker. För att lindra smärta på ett så bra sätt som möjligt så kan man använda systematiska arbetssätt som smärtanalys och smärtskattning.

Psykiskt kan det vara tex rädslan att bli allt sämre och inte klara själv längre, socialt kan det vara en rädsla att inte ha sina närstående med i sista tiden, andligt/existentiellt kan innebära att vara orolig inför döden, oron att inte hinna tala med präst etc. Många är rädda för att behöva dö ensam. Det är något som är målsättningen i de nationella direktiven för palliativ vård – att ingen ska behöva dö ensam. Tyvärr händer det fortfarande att det exempelvis på grund av att det inte funnits tillräckligt med personal eller att anhöriga inte kunnat vara närvarande pga Covid-19 att närstående inte alltid fått vara hos den döende.

Dialogen med patient och anhöriga är viktig även när det gäller näring och vätska under den allra sista tiden i livet, då kroppen har en mycket begränsad förmåga att omsätta näring och det kan leda till illamående, diarréer eller andra obehag om man tillför näring i det stadiet. Olika kroppsfunktioner börjar avta och exempelvis näringsbehovet är inte längre centralt eftersom kroppen förbereder sig inför döden. Det finns även studier som visar att tillförsel vätska i detta stadie kan leda till ödem i vävnaderna som kan ge andnöd eller förvirring. Men jag ska hela tiden utgå ifrån att man med ett palliativt förhållningssätt sätter patientens mående i centrum och hen bör så långt det är möjligt få bestämma själv vad hen vill äta och dricka.

Trycksår är ett vanligt problem i livets slutskede som kan påverka den sista tiden i livet negativt. Tryckavlastande madrass kan hjälpa men ofta drabbas patienten i alla fall på grund av följd av den nedsatta blodcirkulationen.

Tillräcklig smärtlindring ska ordineras för att minska lidandet och patienten bör inte utsättas för onödiga förflyttningar eller lägesändringar under den sista tiden då detta kan förvärra obehaget.

Munvård för patienter nära döden är viktig att uppmärksamma, då patienten själv inte alltid kan be om hjälp är det viktigt är att kartlägga patientens munhälsostatus. Bedömningen och munvården kan förbygga dålig munhälsa som tex svampinfektion, vilken kan påverka sväljförmåga, tal och sömn vilket innebär onödigt lidande.

Utifrån vårdtagarens behov kan jag alltså med olika omvårdnadsåtgärder försöka ge en mer bekväm tillvaro utan att tvinga personen till något hen inte vill.

Socialstyrelsen har i sin rapport ”Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 – Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer och underlag för bedömningar.” kommit fram till att det som behöver förbättras inom detta område är att man ska erbjuda fortbildning och handledning till personal i palliativ vård samt att fler patienter ska få munhälsobedömning, smärtskattning och brytpunktssamtal.

Jag kan som undersköterska bidra till förbättringen genom att fortbilda mig och genom min kunskap uppmärksamma symptom och försöka hjälpa till att lindra dessa.

Att uppmärksamma och underlätta anhörigas situation

Stöd till närstående är en viktig del i palliativ vård som bland annat kan innebära att erbjuda anhöriga att delta i vården, emotionellt stöd och praktiskt stöd. Information och kommunikation är extra viktigt i utmanade situationer som sjukdom, smärta och nedsatt fysisk och intellektuell funktion. Dialogen ska vara i fokus även med de närstående som mellan personalen i vårdteamet man kan behöva samtal om diagnos, utredning, sjukdom och prognos. Det kan vara individuellt hur pass detaljerad information patienten och dennes anhöriga vill ha. Hur pass delaktig man vill vara kan skilja sig åt mellan olika människor, familjer och kulturer. Samtalen kan handla om oro, framtiden och existentiella frågor och alla bör erbjudas samtal om livsfrågor högt i livets slutskede.

Det är viktigt att samtala med patienten och de närstående om deras önskemål och att ha återkommande samtal med närstående under sjukdomsförloppet, informera om målet med vården och planeringen samt om vilken hjälp och stöd som finns att tillgå de kan även bara vara stödjande samtal där de får tala och jag som vårdare lyssnar. Informera även de närstående att de kan hjälpa patienten att samtala om vad de kan och vill göra och att deras närvaro i sig innebär att de är delaktiga. Det är bra att ha en rutin för uppföljning då närstående kontaktas efter patientens död, de som har behov kan då erbjudas ytterligare samtal eller professionellt stöd.

Vården har ansvar gentemot anhöriga även efter dödsfallet genom ett erbjuda sk efterlevandesamtal. Den närstående väljer själv om de vill ha ett efterlevandesamtal och om det i så fall ska ske fysiskt eller via telefon. Även om de tackat nej så ska de få information om att de kan kontakta vårdenheten där deras anhörige avlidit om det skulle ändra sig angående efterlevandesamtal.

Vårdfilosofin inom palliativ vård bygger på en helhetssyn för att kunna lindra lidande och tillgodose så väl fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den palliativa vårdens fyra hörnstenar innebär;

  1. Symptomlindring så som smärta, illamående och oro.
  2. Teamarbete mellan olika professioner för att tillgodose patientens behov.
  3. Kontinuitet och kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal.
  4. Tillräckligt med stöd till anhöriga, vården ska så långt som möjligt ges i samverkan med dem och utefter deras önskemål. De ska få tillräcklig information och de ska känna att deras närvaro är betydelsefull.

Jag tycker dessa hörnstenar sammanfattar palliativ vård bra och de belyser vikten att ha ett bra samarbete med de anhöriga.

Källförteckning:

www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-12.pdf

cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/forhallningssatt-och-handledning/

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Text: Louise Hafdell

Glädjen över att ha blivit antagen till utbildningen till hud- och massageterapeut på YHHS i Stockholm blandades med förvåning. Stod det rätt? Ska man låta kroppsbehåringen växa ut? Får man inte plocka ögonbrynen? Inte fixa naglarna? Hjälp!

Den 20 januari 2020 var det dags. Det kändes bra att se några bekanta ansikten i klassrummet. I början av december var vi ett gäng som hade gått skolans preparandkurs i massage över en helg och de allra flesta av dem var nu på plats. Skönt. Jag tittade mig omkring och såg till min stora glädje att mina klasskamrater var i varierande åldrar. Det bådade gott. En känsla av spänd förväntan låg i luften och snart var vi utrustade med både inloggningsuppgifter, material och sådana elevskåp som man hade på högstadiet. Dagen efter dök vi alla upp i svarta byxor, svarta tystgående gymnastikskor och neutrala tröjor i väntan på att skolans t-shirts och rockar skulle levereras. Håret var uppsatt (“tänk ballerina” sa fröken) och naglarna korta. Våra mobiltelefoner skulle låsas in i skåpet och för många av oss påbörjades en digital detox. Det är nu det börjar! 

Den första tiden var intensiv. Jag blev överväldigad av all den kunskap som vi som blivande hud- och massageterapeuter skulle tillgodogöra oss under en period av 1,5 år. Överväldigad men också imponerad. Jag ska villigt erkänna att jag, trots min erfarenhet som hängiven och frekvent salongsbesökare, inte hade koll på att hudterapeuter har en sådan gedigen utbildning med stora inslag av teori. Det gjorde mig glad, men när ansiktets muskulatur kom på tal var den första muskeln Sternocleidomastoideus och vi elever tittade storögt på varandra; hur skulle vi någonsin kunna få in allt detta? . 

Den första tiden dominerades av många undervisningstimmar i anatomi. Kunskapsinhämtningen underlättades av att vår lärare i anatomi var ett fullblodsproffs med enorm kunskap. Dessutom visade sig hon vara en sann estradör som med humor, livserfarenhet och värme lotsade oss genom ämnet. Förutom kunskaper om blodplasma och gameter i anatomin troade ämnet hud på schemat där  vi lärde oss att vika handduken för avtvätt i “krabban” och det till en början riktigt kluriga att sätta upp kundens hår i en frottéturban.

Det där viruset, som visst hade samma namn som ett ljust öl, spred sig över världen. När de första rapporterna kom från Wuhan i Kina om ett nytt virus trodde, eller hoppades, många att det inte skulle påverka oss här långt borta i norra Europa. Det var fel. Sedan Corona och Covid -19 gjorde entré har mänskligheten obönhörligt fått anpassa sig. Ingen, utan undantag, skulle förbli opåverkad. Sjukvården ställdes inför att hantera ett nytt virus som för vissa var symptomfritt samtidigt som andras tillstånd krävde nedsövning i respirator. 

Arbetsgivare uppmanades att låta de medarbetare som hade möjlighet att arbeta hemma. Skolor stängdes. Beskedet om att även yrkeshögskolor skulle ställa om sin verksamhet till distansundervisning kom. Detta beslut medförde att YHHS genomgick en digitaliseringsprocess i en rasande takt. Det behövdes skapas både metoder och material för digital undervisning. Att bedriva en till stora delar praktiskt orienterad utbildning i ett digitalt format är sannerligen klurigt. Lärarna fick hantera kamera, ljud, klippning och uppladdning. Vi studenter fick på vårt håll öva de praktiska momenten på oss själva, familjemedlemmar eller andra nära. Våra studier dokumenterades genom film, foto och text och skickades in via Teams för bedömning. När det var livesänd undervisning  fick vi vid några tillfällen en smula dråplig och ofrivillig inblick i varandras familjeliv. Att datorns mikrofon inte var avstängd när den skulle kunde vara både pinsamt och roligt. 

Vi drog alla en suck av lättnad när vi efter sommarlovet kunde återgå till ordinarie undervisning igen. Dock med både visir, munskydd och plasthandskar. Med viss nervositet tog vi emot våra första kunder på skolans salong. Hur skulle vi hinna göra en hel pedikyr med lackning? Oj oj, skulle närmare tre (ja ni läste rätt) timmar verkligen räcka? Det var mycket nytt men det gick inte att ta miste på glädjen när vi blev alltmer säkra, behandlingsutbudet breddades och vi började få återkommande kunder. 

Sensommar blev till höst och vinter och mörkret sänkte sig över Stockholms gator. I och med att vi elever gick på jullov inledde skolan processen att flytta verksamheten till nya lokaler på två olika adresser. Undervisningslokalerna och elevsalongen för elever i termin två flyttade till Solna några kilometer norr om Stockholm. Elevsalongen för elever som går den tredje och sista terminen fick vara kvar mitt i centrala Stockholm, närmare bestämt i MOOD-gallerian.

I januari 2021 började vi erbjuda elevbehandlingar på den nya fina salongen i MOOD. Behandlingstiden krymptes alltmer för att mer spegla den verklighet som råder ute i arbetslivet. 

Klassen blev som ett väloljat maskineri där ett osedvanligt generöst klimat var rådande. Under utbildningen ställs vi inför en mängd ovana och kanske märkliga situationer. Även om vi efter dessa tre terminer blev mästare i draperingsteknik har vi sett varandra mer eller mindre halvnakna var och varannan dag, Det är inte helt avslappnat att ligga och visa upp en lurvig bikinilinje för sina klasskamrater. Att skutta runt i minimala engångstrosor av någon slags papp är inte heller en höjdare. Har man dessutom skrubbat in varandra med kaffe vid samma tillfälle, ja då känns det inte som att man har så mycket att dölja längre. 

Om jag blickar tillbaka på tidigare utbildningar på både grundskole-, gymnasie-, och högskolenivå har tempot blivit mer sömnigt på sluttampen. Bedömningarna har gjorts och betygen har satts. Eleverna får titta på film, fika och städa skåpen om jag nu ska generalisera grovt. Denna beskrivning passar definitivt inte in på den utbildning som jag just har avslutat. Teoretiska och praktiska slutprov avlöste varandra den sista månaden av utbildningen i en snabb takt. När vi skålat och gratulerat varandra till yrkeshögskoleexamen var det dags för den stora finalen; CIDESCO. I en värld där det är mycket som inte är  “som vanligt” påverkas även en internationell diplomering. Deleganten från CIDESCO följde den praktiska examinationen digital från sitt hem i Storbritannien och vi svarade på en smula stapplande engelska. Den praktiska examinationen var uppdelad på två dagar och med stor nervositet inväntade vi resultatet; gick det vägen? Blev vi godkända? Skulle någon behöva göra om det teoretiska eller praktiska provet? När examinatorn gav beskedet att vi alla var godkända och nu var innehavare av ett åtråvärt CIDESCO-diplom utbröt jubel och applåder.  

Med en stor förväntan och ett visst pirr i magen ger mig jag och mina klasskamrater ut i arbetslivet. Med mig har jag både nyvunnen kunskap och vänskap. Jag ser fram emot att fortsätta lära och få nya erfarenheter. 

Det är nu det börjar.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!


ANNONS

Läs mer här!

Text: Elin Fagerberg

Marholmen är ett litet örike i Roslagen, strax utanför Norrtälje. Här finns en underbar liten stugby. Jag har besökt stället tillsammans med min familj och njutit av naturen och roliga aktiviteter. Den senaste gången unnade jag mig lite egentid utan barn i spaavdelningen. Det gjorde jag rätt i. 

MARELD

Blåsten viner runt husväggarna och regnet droppar grått ner över de nakna träden. Men fågelkvittret överröstar det grå när jag raskt drar av mig morgonrocken och doppar ner första foten i det varma vattnet. Det ångar från vattenytan och jag småler för mig själv när jag doppar mig i den grunda poolen. Utomhusdelen på Mareld är liten och väldigt snygg. Jag njuter av att få vara själv i tystnaden en stund. 

Det slår mig att en av de saker som gör det så snyggt här, är att de har valt gotländsk natursten i poolen. Långt ifrån det blå i simbassängen i simhallen som flera spa ännu envisas med. Det här ger en helt annan ombonad känsla.

INOMHUSDELEN 

Det finns flera vilstolar ute men jag tycker att det blåser för mycket för att ligga våt i en stol. Stolarna får vänta tills nästa gång. Istället tassar jag in och sätter mig i bastun. Den är riktigt stor och har en fantastisk utsikt över vattnet. Det är otroligt vackert med bryggor och skärgårdshus längs med vattnet. 

Jag gillar verkligen att basta! Men jag blir alltid för varm rätt snabbt. Det slutar med att jag går ut, går in igen och ut igen. Som njutning i lagom stora doser. 

Inomhus finns det också en pool. Den är djupare än den utomhus och det är riktigt skönt att sitta här och bara tänka en stund (att få tänka i tystnad är en bristvara som småbarnsmamma). Jag hänger där rätt länge i poolen. Flyter runt och sträcker ut mig. Det finns även en ångbastu och en hel del vilstolar inomhus. Det finns också ett rum med vilstolar som jag egentligen tror är till som väntrum inför behandlingar. Men jag slår mig ner där en stund. Mumsar i mig vattenmelon och pustar lite.

SAMMANFATTNING 

Marholmens spa är riktigt mysigt! Det är inte stort och fancy. Men det passar utmärkt i den miljö som det ligger i. Roslagens skärgård känns närvarande i inredningen. I duschen finns till exempel kakel som ser ut som en litet vackert träd i solljus. Tonerna går annars i grått, beige och brunt med mycket sten, trä och växtlighet. Det känns harmoniskt och lugnande. Det finns flera behandlingsrum och jag kan lista ut att de jobbar med Kerstin Florian då det bland annat bjuds på schampo, balsam och body lotion från dem. Plus i kanten! Men de verkar inte ha något större fokus på behandlingar. Kanske på grund av pandemin. Kanske för att efterfrågan är låg eller någon helt annan orsak. 

Jag tycker definitivt att det är värt att besöka Marholmen och dess spa. Antingen som en kompishelg eller med kärleken i kombination med skogsbad och långpromenader i den vackra miljön. Eller som ett avbrott då du är här med familjen. Det är 18 årsgräns på spaavdelningen förutom på loven då gränsen ligger vid 12 år. Det är smart att göra det till en liten oas för vuxna när så mycket annat här är anpassat för barn. Det gör att det finns något för alla. 

Vill du läsa mer om spa? 

Lästips:

Fågelbro hus – spa på Värmdö

Skepparholmen – spa utanför Stockholm

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Look Good Feel Better är en organisation som erbjuder kurser i hudvård och makeup för kvinnor som är i behandling för cancer, oavsett vilken typ av cancer och vi finns idag på 15 sjukhus runtom i Sverige.
(Läs gärna mer på http://www.lookgoodfeelbetter.se)

Nu hoppas vi kunna starta upp kurserna på sjukhusen från oktober 2021. (Kan komma att ändras beroende på pandemin)

För att klara detta så behöver vi volontärer som kan hålla dessa kurser.

Kurserna är 2 timmar långa och du behöver avsätta ca 3-4 timmar så det finns tid för att duka upp inför kursen och sedan plocka undan efteråt. Allt material som behövs för kurserna finns på sjukhuset.

Vi önskar att du kan vara med 1 till 2 gånger per termin, gärna fler med det bestämmer du själv. Hudvården är rengöring och återfuktning och makeupen är en enkel dagmakeup. Alla damer får sin egen necessär med allt de behöver för kursen.

Önskar du mer information kontakta Anneli Håkansson via mail anneli.hakansson@ktf.se
Bakom projektet står branschföreningen för Kosmetik- och Hygienföretagen, KoHF.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

Text: Lena Edberg

Psykiatri tema Yrkeskompetens 

Jag har i kursen om psykiatri bland annat fått läsa om professionell hållning i det psykiatriska arbetet. Yrkeskompetens och ett professionellt förhållningssätt är även viktiga ämnen för oss hudterapeuter eftersom vi bemöter människor i många olika situationer på ett nära och personligt sätt.

Balanspunkter 

Närhet – distans

Närhet är en viktig del av mötet med en vårdtagare, men samtidigt måste vi hålla det på ett professionellt yrkesmässigt plan. Personlig men inte privat tänker jag och det kännetecknas av att jag är mig själv men jag utgår ifrån vårdtagarens förutsättningar och behov och inte mina egna. Det är viktigt med äkthet och uppriktighet gentemot vårdtagaren samtidigt som det gäller att distansera sig från dennes känslor och inte gå in i dem för mycket eller ta över dem.  Försök att vara rak och ärlig i det du  säger men säg inte allt du själv känner och tycker. 

Överföring – motöverföring

En vårdtagare kan omedvetet lägga över känslor från andra situationer och personer på dig  som vårdpersonal. Kanske en vårdtagare förknippar dig och er relation med en nära vän som hen  saknar från barndomen. Överföring kan även handla om känslor som aggression som patienten riktar mot personalen men som egentligen bottnar i ilska mot någon eller något annat. Denna överföring från vårdtagaren kan skapa motöverföring hos den som vårdar. Du  kan till exempel bli osäker i situationen om du har egna omedvetna problem. Detta blir då ett hinder i relationen mellan den som vårdar och vårdtagaren. Att stänga av och bli känslokall eller att bli överengagerad kan vara försvarsmekanismer som ytterligare kan förhindra ett bra möte mellan er.. Det är därför viktigt att som vårdare ha god självkännedom och vara medveten om egna känslor och behov som kan påverka en  i mötet med en patient. 

Empati – sympati 

Det är väldigt viktigt att ha empatisk förmåga om man ska jobba inom vård och omsorg, att ha ett empatiskt förhållningssätt innebär att man kan förstå andra människors känslor och kan sätta sig in i deras situation. Det gör att du  kan bemöta individen och visa medmänsklighet. Men det betyder faktiskt inte att du  ska behandla andra som du själv vill bli behandlad utan det är viktigt att förstå att alla är olika och utgå ifrån vårdtagarens önskningar och behov som inte behöver vara de samma som dina  egna. 

Empati innebär att ha både inlevelse i personens situation och känslor men att samtidigt distansera sig så att man inte tar över vårdtagarens känslor eller tror att hens  behov är desamma som dina. Att gå in i andras känsla och ta över den, kan göra  att du blir ledsen och  tycker synd om persiennen och det är istället sympati. Sympati är  varken konstruktivt för dig eller för vårdtagaren.  

Förståelse – gränssättning

Som jag nämnde ovan är det viktigt att vara empatisk och visa förståelse för och respektera vårdtagaren som person. Att vara lyhörd och visa intresse för personens erfarenheter och behov är också viktigt. Ibland kan även gränssättning vara nödvändigt vid vissa betanden och du kan faktiskt på det sättet även visa att du  respekterar patienten som en kompetent person, att vara överdrivet ”omhuldande” kan göra att hen känner sig mer sjuk än hen egentligen  är. 

Stöd – självständighet 

Detta är också en balanspunkt som är viktig i relationen mellan dig som personal och vårdtagaren. Det är viktigt att inte gå in i, ta över och försöka styra vårdtagarens liv men du  ska finnas där, stötta och uppmuntra hen i att kunna leva ett självständigt liv.  

Ett bra samtal med patienten

För det första är det viktigt att ha ett mål med samtalet. Att  lyssna uppmärksamt på vad hen säger, och även visa det med kroppsspråk, mimik och tonfall, bekräftar att du förstår och respekterar hens tankar. Det är även viktigt att ditt kroppsspråk stämmer överens med det du   säger så att du inte sänder ut dubbla budskap. 

Försök ställa öppna och relevanta frågor för att få patienten att själv reflektera över sin egen situation. Det är bra att lämna utrymme för reflektion genom att våga låta det vara tyst emellanåt och att vårdaren inte blandar in  egna känslor och erfarenheter i samtalet. 

Efter samtalet återspeglar du  och visar att du  lyssnat genom att sammanfatta vad ni kommit fram till. Detta för att patienten själv ska få en ökad förståelse för sina egna tankar och känslor. Under samtalet kan du även delge information om diagnos, medicinering, friskfaktorer och riskfaktorer i förhållande till diagnosen, samt vårdkontakter för att hen ska kunna få fortsatt stöd. 

Ett professionellt förhållningssätt 

Ett professionellt förhållningssätt innebär för mig att bemöta patienten med  respekt, ödmjukhet och empati samt att ha en rak och tydlig kommunikation. Detta är viktigt för att skapa förtroende i bemötandet av till exempel personer med psykisk funktionsnedsättning. Varje patient ska bemötas utifrån dennes unika behov, förutsättningar och tillstånd. Jag måste vara medveten om att mitt förhållningssätt påverkas av min människosyn, min yrkeskunskap och min självkännedom. 

Jag tycker att etik och moral är en mycket viktig del av ett professionellt förhållningssätt inom vården, särskilt inom psykiatrin där det kan förekomma olika etiska dilemman. Det är viktigt att hela tiden arbeta med sin moraliska kompass, att diskutera och utvärdera både med sig själv och inom arbetslaget tror jag. Det är även viktigt att hela tiden öka sin självkännedom samt sin yrkesmässiga kompetens. Som jag beskrivit ovan är ett empatiskt förhållningssätt viktigt men att det även innebär en viss distansering och för att behålla den yrkesmässigt professionella hållningen. En del av att jobba professionellt är att även ha ett etiskt förhållningssätt gentemot varandra inom personalgruppen.  

Det innebär att behandla varandra respektfullt och är av stor vikt eftersom nedsättande beteende inom arbetslaget kan leda till att man inte kommunicerar information och risker med varandra. Vilket senare kan leda till misstag och felaktiga beslut. Konflikter i personalgruppen kan även påverka bemötandet av patienten. 

En humanistisk människosyn ska vara grunden i bemötandet där man utgår ifrån alla människors lika värde och varje patient ska accepteras som hen är oavsett psykiska diagnoser eller tillstånd. Enligt rättviseprincipen har även alla har rätt till likvärdig vård oavsett ålder, kön, ursprung eller livssituation. Patientens integritet och självbestämmanderätt är viktigt att värna om inom vården oavsett psykisk eller fysisk förmåga särskilt i utsatta vårdsituationer måste vi ha ett professionellt förhållningssätt och ta hänsyn till och visa respekt för vårdtagaren.

I en artikel i Läkartidningen från 2020 skriven av fyra överläkare specialistläkare, psykoterapeut och forskare så slår de fast att ett bra professionellt bemötande kan stärka utsatta patienter och att kunskap, självreflektion och arbetsgruppens arbetssätt skapar förutsättningarna för detta. De menar att enligt många studier innebär ett gott bemötande att vara artig, vänlig och hjälpsam samt att detta är en viktig del av vården. Ett dåligt bemötande kan påverka den fortsatta behandlingen negativt och att patienterna uppfattar det dåliga bemötandet som tecken på att personalen är okunnig, oengagerad, osäker och omdömeslös. 

Brister i bemötandet leda till att man missar viktig kommunikation och information vilket är en patientsäkerhetsrisk. Bristerna i bemötandet kan även leda till att patienten inte följer ordinationer och rekommendationer eller inte söker vård igen vid behov.

Källor 

Göransson, Ann-Marie. (2019) Psykiatri 1. Sanoma Utbildning. Stockholm. 

Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2020/01/gott-professionellt-bemotande-kan-starka-den-utsatta-patienten/

(Hämtad 2021-02-14) 

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/bemotande/

(Hämtad 2021-02-14)

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Text: Nathalie Koverman

Sol ute, sol i inne, sol i hjärtat, sol i sinnet.
Låt mig lägga till en rad; solvett i minnet!

Huden är kroppens största organ och utgör ca 1/6 del av kroppsvikten. En vuxen människas hud har en yta på ca två kvadratmeter. En av hudens viktigaste funktioner är att bilda D-vitamin när solens strålar träffar huden. Hur lång tid tar det då för huden att bilda D-vitamin? Bar hud utan solskydd som utsätts för stark sol bildar D-vitamin som räcker i flera dagar. Sedan ”stänger butiken” och produktionen av D-vitamin stannar av även om du solar längre. Ju mörkare hud du har, desto längre tid tar det att bilda D-vitamin. Det är bra att vara en stund i solen varje dag, men samtidigt ska du undvika att bränna dig. Då får du en kontinuerlig dos av D-vitamin utan att riskera att skada huden så att exempelvis maligna (onda) hudförändringar kan uppstå.

Kroppen och huden har ett eget inbyggt solskydd i form av pigment. Pigmentcellerna heter egentligen melanocyter och producerar pigment (melanin). Pigmentcellerna finns i ögon, slemhinnor, nervsystem och hud och skulle man samla ihop dem alla så tar de inte större plats än en sockerbit.

www.pinterest.se/pin/300404237648926773/

www.pinterest.se/pin/766104586589797786/

Det är inte antalet pigmentceller som avgör vilken ton är mörkhetsläge huden har. Däremot är det så att en mörkare hud har pigment som fungerar bättre för att skydda hudcellerna. Jämför det med stora solhattar som skyddar bättre och större yta, medan en ljus huds pigment är som små kepsar som skyddar men lite sämre och mindre yta.

Oavsett om dina pigmentceller producerar eleganta solhattar med breda bretten eller kepsar med mindre omfång, behöver de flesta och framförallt ljusare hud mer skydd än vad kroppen själv tillhandahåller. Att undvika att visats i direkt sol när den står som högst, täckande kläder och solskyddsmedel utgör solvett.

Och om vi får hänvisa till fåfängeliga skäl, och det hoppas jag att jag får, så är solen en av de största orsakerna till hudens åldrande. Om du investerar tid, pengar och engagemang i din hud i form av professionella behandlingar, avancerad hudvård och en kontinuerlig hudvårdsrutin så är det bortkastade pengar om du inte har solvettet med dig.

Det är skribenten som står för eventuella åsikter som framförs i texten, inte SHR.
Nathalie Koverman heter jag och är auktoriserad hudterapeut med innehav av mästarbrev, certifierad makeupartist och legitimerad yrkeslärare.
Har du synpunkter på inlägget är du varmt välkommen att maila till: 
nathalie.koverman@outlook.com

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

The Skincare Professionals Awards (SPA) är ett tillfälle för företag som ställer ut på Hud & Kosmetik samt Servicemedlemmar i SHR och som vänder sig till professionella yrkesutövare, att tävla med sina produkter om att nomineras och chansen att vinna auktoriserade hudterapeuters finaste utmärkelse.
 
Syftet med tävlingen är att lyfta fram de professionella hudterapeuternas främsta arbetsredskap – de professionella produkterna.

Följande företag tävlar i the Skincare Professionals Awards 2021!

Hela 19 företag ställer upp med 75 produkter i 7 kategorier!

Juryns testperiod är igång och pågår till 15 augusti.. Därefter presenteras de tre nominerade produkterna i varje kategori och i samband med datum för Hud & Kosmetik presenterar vi vinnarna!

Kategorier

1. Årets professionella produkt: innebär produkt som finns som behandlingsprodukt.

2. Årets mjukgörare: innebär produkt avsedd för att återfukta ansiktet. Till exempel, dagkräm, nattkräm eller 24h kräm.

3. Årets specialvård: innebär produkt för specialbehandling i ansiktet och/eller dekolletaget så som serum, peeling och mask.

4. Årets kroppsvård: innebär produkt som används på kroppen men också produkter för till exempel hand eller fot.

5. Årets innovation: innebär att produkten ska ha lanserats under 2020 och ska ha en nyskapande egenskap, innehåll eller helhetskoncept. Produkter i den här kategorin kan också anmälas till övriga kategorier om så önskas. 

6. Årets makeupprodukt: innebär produkt avsedd för att ge färg och/eller önskad finish för ansikte eller i vissa fall kropp (ej kroppsmålning). Till exempel: primer, foundation, ögonskugga, läppstift.

7. Årets nagelprodukt: innebär produkt avsedd för vård och skötsel av naglar och/eller området runt nageln, till exempel: peeling, olja, kräm eller nagellack.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

Text: Kicki Kamskog

Vad är ditt drömäventyr?

Mina drömäventyr har varierat i olika skeden i livet kan man säga.
Tänker inte dra alla skeden, för eftersom jag är såååå gammal skulle det ta för lång tid. Men några tänkte jag dela med mig av, för att drömma, stort eller litet, kanske till och med förverkliga några av dom tror jag är bra för helheten i våra liv.

Flytta från Stockholm till Skåne för att driva krog var ett äventyr i början på 2000 talet.
Att 7 år senare kasta loss med vår segelbåt och segla mot Medelhavet var ett annat.


Vi bestämde oss i början av vår restaurang ”karriär” på 90 talet att jobba hårt i unga år, spara pengar för att senare i livet kunna åtminstone till en del pensionera oss för upplevelser.

Att utbilda mig till hudterapeut och helt byta yrke och bana var ett annat personligt drömäventyr, som har lett mig till många fantastiska upplevelser både utomlands och i Sverige.
Att jobba utomlands som hudterapeut har varit så givande och lärorikt. Att få se andra platser, möta andra kulturer och att få ta hand om kunder samtidigt har varit en fantastisk kombo.

Drömäventyret att bo permanent utomlands i värmen förevigade vi för några år sen då vi flyttade till Portugal. Att jag sen som 60 åring också fått jobb som hudterapeut här är ju nästan för bra att vara sant. Det är oerhört spännande och lärorikt att jobba med kunder som inte bara kommer från Sverige och Portugal, utan också England, Holland, Frankrike m.m
Vi är ju alla människor var vi än är ifrån, men vi har lite olika behov när det kommer till huden. En upptäckt är att jag upplever att svenska kunder (som bor i Sverige) ofta, inte alltid så klart, men ibland har lite mer problem med känsliga hudtillstånd.
Kan det vara så att man i sydligare länder är mer ute, har mer sol?


Kanske nån ljusglimt i rådande läge att vi i Sverige är ute mycket mer sen pandemin gjorde sitt intåg i våra liv, vilket kanske kan bidra till ett hälsosamt hudtillstånd. Detta är såklart en personlig reflektion. Men spännande att jobba här är det iallafall. Och att friska luften är hälsosam är ju inte direkt någon nyhet.


Mitt närmaste drömäventyr pågår faktiskt precis just nu.
Att cykla nästan hela Portugal runt.
När jag skickar in denna text har äventyret knappt bara börjat. 2 dagar har vi hunnit vara ute. 2 väldigt olika dagar dock.
Vi lämnade vårt hem i går och trodde att vi skulle komma mycket längre än vad vi gjorde. Men dåliga vägar, dålig skyltning av leden m.m gjorde att vi kom kortare än vad vi trott. Men så är det ju, ibland får man plocka fram plan B, inte bara i yrkeslivet, utan också i privatlivet.

Gårdagen var lika dålig som idag har varit bra. Så är ju livet, vissa dagar är mindre bra, och andra är toppen. Helt fantastisk miljö idag. Längs havet, förbi havssalt odlingar och vackra miljöer.
Mycket tacksam att vi är noga med solskydd. Vi har varit ute i solen hela dagarna 2 dagar i rad och det finns inte en tillstymmelse till att vi bränt oss.
Bra att tipsa våra kunder om nu när solen börjar titta fram.
Nu cyklar jag ju förvisso i Portugal, och här har ju våren hunnit lite längre, men solskydd är aldrig fel att tipsa våra kunder om.


Mina inlägg på SHR handlar ju inte bara om hudvård och vårt yrke i sig. Utan också om livet i sig. Och för mig är livet i sig en helhet. Att DU OCH JAG mår bra i våra liv. Att vi fyller våra liv med personliga drömmar, äventyr och det vi tycker är mening för oss, tror jag smittar av sig på våra kunder. Som en helhet, att vi lever lite som vi lär. För visst är det så att vårt liv och hur vi lever inte bara påverkar insidan, utan också utsidan. Så va inte rädd att peppa dina kunder om en helhet i livet.
Vi vill ju att dom ska känna sig trygga med oss som terapeuter, men också som människor. Det tror jag gör nöjda kunder. Men också nöjda och glada terapeuter.
Så låt livet bli en helhet , jobba med världens bästa jobb, men bjud också in till drömmar och upplevelser.

Kram
Kicki

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier