Text: Annelie Sylvan

Det går bra för hudvårds- och kosmetikbranschen.

Medan många andra branscher har kämpat i lågkonjunkturens och Europakrisens motvind, har hudvårdsföretagen stadigt ökat i antal, omsättning och antal anställda.

Den allmänna hälsotrenden men även det kända fenomenet ”lipstick-index” är ett par av förklaringarna.

Den positiva utvecklingen tog fart på 1980-talet, i den tidens hälsa-skönhet-och fitnesskultur, enligt Annica Joensuu, ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR.

-Därefter har branschen fortsatt att växa för varje år. Utvecklingen de senaste åren har varit rekordartad. Sedan 2007 har den totala omsättningen för hudvårdssalongerna ökat med 50 procent. Jag tror det är få branscher som kan uppvisa en liknande tillväxt under de här åren, då lågkonjunkturer och kriser avlöst varandra, säger hon.

-Man brukar ju tala om ”lipstick index” vid lågkonjunkturer. När ekonomin är kärv avstår många från att köpa dyra kapitalvaror, däremot har de råd att förgylla vardagen med ett läppstift. Lite av den effekten ser vi nog i vår bransch.

Enligt SHR:s branschrapport var antalet hudvårdsföretag 3 217 år 2012, den högsta siffran någonsin. (2011 var antalet hudvårdsföretag 2 943.) Det totala antalet hudvårdsterapeuter, både egna företagare och anställda uppskattas till cirka 4 500 personer. Hudvårds- och kosmetikbranschen omsatte tillsammans 16, 2 miljarder år 2012.

En väg ut i arbetslivet

Entreprenörer och anställda hudterapeuter är till övervägande del kvinnor, även om en och annan man har börjat ansluta sig till yrket.

-Vi har en kår av driftiga och hårt arbetande starka företagare och anställda. Hud- och skönhetsvård är också en väg ut i arbetslivet för många kvinnor med utländsk härkomst. Det krävs inte flera års högskolestudier för att starta, vilket underlättar. Dessutom finns det en stark tradition att gå till skönhetssalonger i många av de länder som kvinnorna kommer ifrån. Det gör det lätt för dem att ta upp kunskapen och gå in i branschen här i Sverige.

Ser du någon faktor som skulle kunna bromsa branschens positiva utveckling?

-Nej, det ser fortsatt ljust ut. Intresset för skönhet och hälsa ser inte ut att mattas. Tvärtom. Dessutom har ju även männen börjat köpa hudvårdsprodukter och tjänster.

Etiskt ansvar på oreglerad marknad

Yrket hudterapeut har funnits professionellt sedan 1930-talet och har utvecklats till ett kvalificerat yrke med många olika yrkesroller. Hudterapeuter arbetar på SPA-anläggningar, på kryssningsfartyg, hos hudläkare, på apotek, hos plastikkirurger och på utbildningar. Många driver egna företag.

I takt med nya behandlingsmetoder, maskiner och produkter blir arbetsuppgifterna alltmer avancerade. Många hudterapeuter gör traditionella ansiktsbehandlingar men utför även IPL (intense pulse light)/laser för hårborttagning och hudföryngring, hudvård med syror och behandlingar med avancerad kroppsapparatur.

Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar skönhetsbehandlingar. En reglering av den estetiska branschen vad gäller estetiska operationer, tandblekning, injektioner, laser och kemiska peeler är på gång, i en utredning från socialstyrelsen, där SHR medverkat och fört fram sina ståndpunkter. Ett regeringsbeslut kan dröja till 2015.

-Idag får vem som helst göra vad som helst i princip. Många konsumenter är helt omedvetna om detta när de köper avancerade behandlingar. Man utgår från att den som håller i kniven eller nålen är legitimerad på något sätt. SHR är den enda organisation som försökt reglera detta. År 2000 införde organisationen etiska regler som förhindrar våra medlemmar att utföra injektioner av typen fillers och botox. Auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos SHR utför alltså inte sådana ingrepp. Däremot anser vi att auktoriserade hudterapeuter är kompetenta att utföra behandlingar med IPL/laser och kemiska peeler.

Godkänner utbildningar

Socialstyrelsens utredning gäller bara vissa behandlingar, inte själva yrket hudterapeut.

-Hudterapeut är idag ingen skyddad yrkestitel. Det finns ingen statlig reglering och inga register över seriösa yrkesutövare. Att kalla sig hudvårdsterapeut efter en tredagarskurs är inte olagligt. Det är särskilt allvarligt med tanke på de potenta behandlingar och produkter som finns tillgängliga idag. Jag får samtal från olyckliga människor varje vecka, som råkat ut för felbehandlingar. I så gott som samtliga fall har de behandlats av en person som inte är utbildad vid någon av de utbildningar som SHR godkänt, säger Annica Joensuu ordförande i SHR.

SHR har sedan bildadet 1955 arbetat för att höja och bibehålla kompetens och kvalitet inom hudvårdsyrket. Organisationen har tagit ett stort ansvar för konsumentsäkerheten genom att upprätta egna etiska regler samt granska och godkänna adekvata utbildningar. För att få kalla sig auktoriserad hudterapeut enligt SHR:s kriterier krävs minst ettårig eftergymnasial utbildning vid någon av de sju skolor som organisationen godkänt.

-Vi kan inte svartlista någon utbildning, endast rekommendera de utbildningar vi godkänt, säger Annica Joensuu.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.