Text: Lena Edberg

Telomereffekten och Hayflickgränsen – hur påverkar de hudens åldrande?

Telomereffekten omslag högupplöstHayflickgränsen eller Hayflick limit har diskuterats inom vår bransch den senaste tiden, även om den är en gammal upptäckt från 1960-talet.

Man har frågat sig om denna skulle kunna innebära att vi påskyndar hudens åldrande genom att öka cellförnyelsen med hjälp av olika behandlingar och produkter. Och som många gånger tidigare delas branschen upp i två läger, vad som verkligen stämmer har medlemmar hört av sig till oss för att få svar på.

Det är ingen överdrift när jag säger att det är en komplex fråga att besvara.

 

Något jag upptäckte när jag kom över boken om Telomereffekten och hur den påverkar vårt åldrande är att forskningen har gått framåt något enormt på detta område de senaste decennierna. Hayflick har för länge sedan blivit omsprungen av forskare som upptäckt mycket mer komplexa och specifika processer i våra cellers kromosomer.

Telomereffekten Elizabeth_Blackburn_01Elizabeth Blackburn, professor

Elizabeth Blackburn är professor och forskar inom molekylärbiologi. Hon fick nobelpriset i medicin år 2009 för sin forskning om telomerer och upptäckten av enzymet telomeras. Elissa Epel är hälsopsykolog med mångårig erfarenhet av åldrandes processer och dess hälsoaspekter. Tillsammans gav de nyligen ut boken ” Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd”.

Telomereffekten Elissa_Epel_no_photo_credit.jpgElissa Epel, hälsopsykolog

Här ger de många svar och konkreta tips samt pedagogiska förklaringar om vårt åldrande och att det bland annat men till stor del beror på våra telomerer; de små svansar som sitter längst ut på kromosomerna och som har stor betydelse för hur vi åldras och hur vi mår. För varje celldelning förkortas telomererna, och korta telomerer har kunnat kopplas till åldrande och olika sjukdomar. De beskriver dock hur vi genom vår livsstil kan vi påverka och till och med förlänga dem.

telomereffekten shoes-2465908Kromosomerna bär på all cellens genetiska information och telomerer är de skyddande buffertarna som bestämmer hur snabbt de åldras och dör. De beskriver telomerer som de plastade ändarna på skosnören. Om plaständarna nöts ned och försvinner börjar snöret fransa sig vilket gör dem ineffektiva och det är så vi åldras.

Men vi kan alltså påverka längden på våra telomerer. Ett enzym som kallas telomeras lägger till DNA i ändarna av kromosomer för att förhindra och i vissa fall omvända förkortningsprocessen. Blackburn och Epels, lutar sig mot den senaste forskningen när de förespråkar enkla livsstilsförändringar, som kan öka telomeras och därmed förlänga telomererna. Hur vi åldras ligger till viss del i våra egna händer och är fullt möjligt att påverka.

Det står inte exakt om hurvida en ökad cellförnyelse skulle kunna påverka cellerna i detta avseende. Det som står om cellförnyelse är att en sund cellförnyelse är viktigt. De beskriver även Hayflickgränsen och att senare forskning visat att den inte gäller alla celler.

Cellförnyelse och Hayflick

Detta beskrivs såhär i boken: 1961 upptäckte Leonard Hayflick att normala mänskliga celler kan dela sig ett begränsat antal gånger innan de dör. Celler förökar sig genom att göra kopior av sig själva (mitos), och när cellerna låg i ett tunt genomskinligt lager i kolvarna som fyllde Hayflicks laboratorium kopierade de snabbt sig själva till en början. Men efter ett tag hejdades de reproducerande cellerna i Hayflicks labb. De orkade maximalt med 50 celldelningar. Efter ett tag nådde dessa trötta cellerna ett stadie som Hayflick kallade för senescens, de levde fortfarande men hade slutat dela sig. Detta kallas Hayflickgränsen, den naturliga gränsen för hur många gånger mänskliga celler kan dela sig. Senare har det visat sig att denna gräns nås när telomererna blivit för korta.

Men Hayflickgränsen gäller alltså inte alla celler. Överallt i kroppen finns celler som förnyas, som hudceller. De måste dela sig om och om igen för att hålla oss friska. Bland de förnyande cellerna finns immunceller, progenitorceller och de livsviktiga stamcellerna, vilka kan dela sig ett obegränsat antal gånger, så länge de är friska. Tillskillnad från cellerna i Hayflicks labbskålar har inte celler alltid en Hayflickgräns. Anledningen till detta är att de har enzymet telomeras (vilket Elizabeth Blackburn och hennes kollega upptäckte i hennes labb 1984). Om stamcellerna hålls friska har de tillräckligt av detta enzym för att de ska kunna delas under hela våra liv. Cellförnyelsen är anledningen till att huden ser frisk och fräsch ut!

Hudens åldrande

Epidermis består som bekant av celler som hela tiden förnyar sig själva, kerationocyterna skapar telomeras, så att de inte slits ut och blir senescenta celler, men hos de flesta dämpas denna förmåga att förnya sig med tiden och cellförnyelsen går långsammare.

I dermis finns fibroblasterna som skapar grunden till en sund hud genom att producera kollagen, elastin och tillväxtfrämjande faktorer. Med åldern sjunker denna produktion och effekten sprider sig uppåt genom hudlagren. Huden blir tunnare, talgproduktionen och mängden hyaluronsyra minskar.

De åldrade melanocyterna leder till ojämn pigmentering, huden blir mindre motståndskraftig och vi får ett mer ålderdomligt utseende. Framförallt på grund av att de åldrade fibroblasterna inte längre kan underhålla de yttre cellerna. Hudcellerna hos äldre personer förlorar ofta förmågan att dela sig, men inte hos alla. När forskarna tittat på de celler som fotratt kan dela sig har de sett att dessa är bättre på att skydda sig mot oxidativ stress och har längre telomerer. Korta telomerer spelar en särskild roll för huden när det kommer till fotoåldrande orsakat av UV-strålning. Hud som inte utsätts för UV har längre telomerer än hud som exponeras mycket för UV-ljus. När hudceller skyddas mot solen kan de stå emot åldrande längre.

Inflamm-aging

Inflammationer ökar med åldern och orsakar ålderssjukdomar, det handlar om en ihållande lågintensiv inflammation som kan öka med åldern. En viktig orsak till detta är kopplat till skadade telomerer. När de blir för korta så innebär det att cellens dyrbara DNA är i fara, man kan säga förenklat att cellen kallar på hjälp men är samtidigt i försvarsläge och låter sig inte vidta de reparerande åtgärder som krävs. Samtidigt fortsätter denna cell att ropa på hjälp och börjar då påverka andra celler i sin omgivning, en kronisk inflammation skapas som omfattar hela systemet. Dessa celler skapar även en grogrund för cancertillväxt. Sedan ca 10 år tillbaka har forskarna sett att kronisk inflammation spelar en avgörande roll för uppkomsten av många sjukdomar. Kortvariga, akuta inflammationer verkar däremot läkande på skadade celler! Här kan vi ha svaret på varför våra lite mer aggressiva behandlingar som skapar en kontrollerad skada/inflammation har så god effekt på olika hudtillstånd tänker jag.

Om man vill sakta ner det inflammatoriska åldrandet och hålla sig frisk så länge som möjligt måste man förhindra kronisk inflammation, en viktig nyckel är att skydda telomererna och hålla dem hälsosamt långa.

Hur gör man då detta?

En stor del av boken utgörs av praktiska livsstilsråd för ett friskare och längre liv. Som många nog räknat ut så är fysisk aktivitet och bra kost extremt viktigt men något som överraskade mig var hur mycket som hade med olika psykiska aspekter att göra. Till exempel hur man ser på gamla människor, om du ser på äldre människor med en negativ stereotyp bild riskerar du att bli just denna stereotyp själv! Här får läsaren hjälp med hur man kan tänka och se på åldrande annorlunda. En annan viktig faktor är hur man reagerar på och hanterar stress, hur positivt eller negativt man ser på livet, här finns flera olika självskattningsskalor som hjälper en att jobba med sig själv samt olika avslappnings- och andningsövningar. Man kan även göra sin egen telomerprognos och se sina skyddande och riskfyllda faktorer. Se på dina riskfaktorer och ta tag i en del i taget. Se faktarutan för fler tips.

Hayflickgränsen och exfoliering

Ovan har jag beskrivit vad den nobelprisbelönade forskaren Elizabeth Blackburn och hennes kollega skrivit i ämnet. De förklarar att stamcellerna inte har någon Hayflickgräns men de berör inte specifikt hudvårdens eller exfolieringens effekter i sin bok. Då jag sökte bland olika forskningsrapporter på PubMed hittade jag inget som tyder på att något vi hudterapeuter utför på våra kunder skulle kunna leda till att de åldras i förtid. I en artikel i DERMASCOPE Magazine (www.dermascope.com/scope-this/the-why-what-and-how-of-exfoliating-the-skin) skriven av Susan Nathan, LE, B.S. Microbiology (Bachelor of Science dvs Kandidatexamen i Microbiologi) förklarar hon fenomenet;

”Uppfattningen om att peeling kommer att leda till att Hayflickgränsen för cellreplikation nås och därmed skulle kunna orsaka att huden förlorar sin förmåga att bilda nya hudceller är en myt. Korneocyter påverkas inte av Hayflickgränsen eftersom de redan har nått sin förnyelsegräns. När de avlägsnats med peeling eller avstöts naturligt, ersätts de av nya korneocyter vilka har bildats från epidermala stamceller, vilka i sin tur inte påverkas av Hayflickgränsen. Därför kommer peeling inte att leda till att hudcellerna ”tar slut”. Tvärtom är exfoliering, tillsammans med bra ingredienser som tillexempel näringsgivare och antioxidanter, ett utmärkt sätt att uppnå en vacker och frisk hud.”

Konkreta tips för att hålla telomererna långa och därmed håla sig ung och frisk länge:

  • Sov minst 7 timmar per natt.
  • Intag av Omega-3 (från tillskott, sjögräs eller fet fisk såsom lax, röding, makrill, tonfisk, sardiner) minst 3 gånger per vecka.
  • Ät; naturliga råvaror, fiber, grönsaker, nötter, baljväxter, frukt och kostbaserade antioxidanter (från frukt, grönt, bönor, nötter, frön, fullkorn, grönt te).
  • Tillskott av vitamin D, B, C och E eller multivitamin är också förknippade med längre telomerer.
  • Kaffe har visat sig en positiv effekt på telomererna och minskar oxidativ stress.
  • 40–45 minuters måttlig aerobisk uthållighetsträning (som att gå eller jogga i ett tempo där du blir andfådd men fortfarande kan prata) alternativt högintensiv intervallträning (så kallad HIT) 3 gånger per vecka
  • Vardagsmotion utöver detta som håller dig igång under dagen.
  • Strunta i vikt och BMI men håll koll på bukfettet.
  • Undvik; rökning, rött kött, processat kött, vitt bröd, sötade drycker, socker, mättat fett, processade livsmedel, hög alkoholkonsumtion (mer än 4 glas per dag), för mycket omega-6-fleromättade fetter och för höga doser av järntillskott.

telomer breakfast-1804457