Text: Nathalie Koverman

Blogginlägget har tidigare publicerats i fullständig version i medlemstidningen för Sveriges auktoriserade hudterapeuter genom SHR.

Maj månad och förhoppningsvis är solen här för att ge oss en värme, D-vitamin och långa ljusa dagar! Jag vill inte lägga smolk i bägaren, men den efterlängtade solen kräver också aktsamhet. Visste du det här om solskyddsmedel?

  • sol bild 1Solskyddsmedel är en kosmetisk produkt.
    Enligt dagens regelverk inom EU och svensk lagstiftning grupperas solskyddsmedel till kosmetiska produkter. Gränsdragningen mellan kosmetik och medicin kan ibland vara svår då ett läkemedel, till skillnad från kosmetika, avses förebygga eller behandla sjukdom vilket ligger nära en av kosmetikans uppgifter; att skydda.
    Varje år drabbas ca 40 000 svenskar av hudcancer och det finns ett starkt samband mellan att bränna sig och att utveckla hudcancer. Solskyddsmedel, en kosmetisk produkt, skyddar huden mot UV-strålning och kan därmed ses som ett visst skydd mot hudcancer, samtidigt som vi hudterapeuter inte bör/får säga att solskyddsmedel förebygger hudcancer.
  • UV-strålningens inverkan på huden
    UVA-strålningen är minst energirik och tränger djupast ned i huden där den slår sönder melanocyterna i det vitala lagret i överhuden, och ger en färg som ligger under hudytan och därmed kan ge en grådassig hudton.

UVA-strålningen inte engagerar keratinocyterna (de yttersta förhornade hudcellerna), ger den därför inte lika mycket rodnad som UVB-strålning vilket medför att vi kan luras att sola mer. Förutom att orsaka hudcancer kan UVA både bryta ned D-vitamin i huden. Dessutom går UVA så långt ner i huden att strålningen kan bryta ned bindvävsproteinet kollagen som ger huden volym.
UVA-strålarna utsätts vi för året om, även i skuggan, när det är mulet och till och med genom glas.
UVB-strålningen som har en kortare våglängd och är mer energirik än UVA-strålningen, filtreras till stor del bort av ozonskiktet. Mänskligt utsläpp från framförallt frysvaror verkar ozonnedbrytande och under 1980-talet var hotet mot ozonskiktet stort. En internationell överenskommelse, det så kallade Montrealprotokollet, som upprättades 1987 har bidragit till att motverka prognosen om att vi dag skulle kunna ha haft ett mycket tunt ozonskikt med en upp till 50 procentig ökning av den ultravioletta strålningen. Trots vändningen av 80-talets trend, bör man ha i åtanke att ozonskiktet är tunnare under sommarmånaderna vid våra breddgrader samt att resmål nära polerna, såsom Australien, har ett tunnare skikt och därmed större andel UVB-strålning.
UVB-strålningens positiva egenskap är att den hjälper till att starta D-vitaminproduktionen i huden. UVA-strålningen gör pigmentet i huden mörkt, men det är i UVB-strålningen som ökar mängden pigment genom att aktivera melanocyterna, pigmentcellerna. Melanocyterna är ett slags kemikaliefabriker som tillverkar brunt och rött pigment vid UV-exponering som sedan slussas ut längst ut på pigmentcellens armar. Där fungerar pigmentet som solhattar eller kepsar över keratinocyterna för att skydda dem från UV-ljus. En hatt/korn kan försörja hela 36 keratinocyter.  Skillnaden i hur UVA kontra UVB påverkar huden egna solskydd är alltså att UVA-strålningen gör ”solhattarna” mörka, att jämföra med att en vit t-shirt anses motsvara 3-5 i SPF och en svart t-shirt ungefär SPF 15, medan UVB-strålningen ger fler ”solhattar”.  UVB-strålningen är den som framförallt gör att vi bränner oss om vi solar för mycket, ändå ger den ett bättre skydd än UVA-strålningen genom att den absorberas i hudens ytskikt och får huden att bli tjockare. Det förtjockade hudskiktet hindrar strålningen från att tränga in i vävnaderna. Detta ger ett betydligt bättre UV-skydd än vad den bruna färgen gör ensam. Däremot kan ett förtjockat hudskikt ge ett åldrande intryck och känsla av läderhud, vilket många konsumenter senare önskar åtgärda med kosmetiska produkter och behandlingar.
UVC-strålningen är mycket energirik, men absorberas av atmosfären och når därför inte jordytan.

sol bild 2I 28 år exponerades mannens ansikte för UVA-strålning genom fönsterrutan i lastbilen i sitt yrke som lastbilschaufför.

Bildkälla: https://metro.co.uk/2018/01/28/photo-truck-driver-shows-28-years-sun-damage-looks-like-7266641/ New England Journal of Medicine

  • sol bild 3Märkning av solskyddsmedel
    Många hudvårds- och makeupprodukter på marknaden marknadsförs med just SPF som ett av säljargumenten, ofta nära sammankopplat med begrepp som ”anti-age”. Med SPF (Sun Protection Factor) avses UVB-skydd. Det betyder att de inte behöver innehålla UVA-skydd, trots att både UVA-och UVB-strålning kan leda till cancer och bidra till för tidigt åldrande, så kallat foto-åldrande. En produkt som saluförs som solskydd måste dock innehålla UVA-skydd och då minst 1/3 av UVB-skyddet.  Branschorganisationen Cosmetics Europe har tagit fram en logotyp som är frivillig att använda för att påvisa att produkten uppfyller kraven för UVA-skydd och trots att den inte går under lagkrav uppmanar Läkemedelsverket till att använda symbolen för tydlighet gentemot konsumenten.

I USA finns en liknande rekommendation från FDA ( Food and Drug Administration) där märkningen ”Broadspectrum” ska skydda mot både UVA och UVB och dessutom ha minst spf 15.

 Sun Protection Factor- indelning och användning

  • Som tidigare nämnt anger solskyddsfaktorn UVB-skyddet och faktorn talar om hur lång tid du kan vistas i solen utan att bli bränd i jämförelse med om du inte har något skydd. Den lägsta faktorn som får användas för att en produkt ska få marknadsföras som solskydd är SPF 6. Det betyder alltså att du ska kunna vistas sex gånger längre än utan skydd i solen utan att bränna dig. Då intensiteten av UVB-strålningen varierar över dagen är jämförelsen i praktiken inte helt tillförlitlig.

    En del i EU-kommissionens rekommendationer för märkning har de delat in solskyddsmedel i fyra kategorier för att förenkla valet av nivå på solskyddet.

  • Lågt skydd (Low): SPF 6-10
  • Medelhögt skydd (Medium): SPF 15-25
  • Högt skydd (High): SPF 30-50
  • Mycket högt skydd (Very high): SPF 50+

    Ett hundraprocentigt skydd mot UV-strålning kan man inte uppnå och det kan också vara förvillande att stirra sig blind på solskyddsfaktorn. Exempelvis blockerar SPF 15 93% av UVB-strålningen, SPF 30 97% och SPF 50 98%. Skillnaden mellan SPF 30 och 50 är således mindre än man som konsument kan luras till att tro.

  • Utomeuropeiska produkter och är zinkoxid i solskyddsmedel farligt?
    De europeiska länderna måste följa samma regler och utomeuropeiska produkter satta på den europeiska marknaden måste också följa dessa regler.
    Att handla produkter utanför Europa på resor eller via nätet kan därför medföra att produkter inte följer de riktlinjer som finns här. Förutom att marknadsföring och märkning av kosmetiska produkter kan se annorlunda ut utanför EU, kan även vissa ingredienser endast vara tillåtna i läkemedel i Europ. Att använda produkter som en auktoriserad hudterapeut och/eller apotekstekniker rekommenderar samt att kontrollera att webshoppar är auktoriserade svenska återförsäljare, är alltså ett säkert sätt att välja rätt solskyddsmedel utefter aktuella märkningsrekommendationer.
    Ett exempel är zinkoxid som var, och är, en tillåten ingrediens i kosmetika inom EU, dock ej som solskyddsmedel under åren 2009 och 2016. Samtidigt kunde man i USA och Australien handla solskyddsmedel där just zinkoxiden tillskrevs de UV-skyddande egenskaperna. I solskyddsmedel tillsattes nano-partiklar av zinkoxid då dessa partiklar gav en mer behaglig formula. Zinkoxid i sig var och är säkert att använda, men innan tillräcklig forskning fanns så utreddes det och när det fastslagits att det var säkert att använda nanomaterialet upp till 25% i en produkt (om det inte riskeras att inhaleras) så släpptes restriktionerna för solskyddsmedel.

 

  • Styrka på spf
    Valet av styrkan på din SPF bör styras av hudtyp och aktivitet. Hur mycket och ofta du smörjer dig samt hur mycket du svettas och badar påverkar den verkliga solskyddsfaktorn.
    Traditionell indelning och råd utefter hudton kan se ut som följande:

sol bild 4

För full effekt krävs tillräckliga mängder solskyddsmedel, vilket för en vuxen person uppskattningsvis är ca 35 gram (6 tsk) eller 2 mg/cm2.

sol bild 5

  • Kemiskt eller fysikaliskt solskyddsmedel
    Kemiska filter består av organiska ämnen som absorberar UV-ljuset och i en kemisk reaktion omvandlar det till oskadlig strålning eller värme. Fördelen med kemiska solskydd är att de kemiska filtrena är små och därför möjliggör en lätt kosmetisk formula som känns behaglig på huden. Kemiska solskydd har en mer begränsad hållbarhet än fysikaliska solskydd.

    Fysikaliska filter, även kallade partikulära filter, består av partiklar av exempelvis titanoxid som reflekterar bort UV-strålningen. Då de inte absorberas av huden minskar risken för kontaktallergi och en annan fördel är att man lätt ser var man smort in produkten då den lämnar en vitaktig skyddande hinna. Detta gör att hudläkare rekommenderar fysikaliska filter till små barn och personer med känslig hud. Den skyddande hinnan kan dock upplevas som tyngre på huden ur ett kosmetiskt perspektiv.

    Det finns även produkter med kombinationsfilter.

 

  • Maximera ditt solskyddsmedel
    En del vegetabiliska oljor har solskyddande effekt i sig, exempelvis jojobaolja med SPF 4 och sheasmör med SPF 2-3, och kan även blandas med kosmetiskt solskydd. Då de har endast har en svag naturlig SPF gäller det såklart att inte luras till att späda ut sitt kosmetiska solskydd men i tillräcklig mängd kan du uppnå högre SPF och dessutom få en behaglig konsistens på solskyddsmedlet för exempelvis en torr hud. Redan de gamla grekerna brukar man säga och atleterna under Antiken visste nog vad de gjorde när de smorde sig med olja och lera innan de utövade fysiska aktiviteter i solen. Observera att SPF 2-4 knappt räcker till hudtyp IV i Sverige och att det endast bör ses som ett komplement till högre solskyddsfaktor som man lättare finner i traditionella solskyddsmedel.

    Ett annat sätt att maximera sitt solskydd är att tillföra antioxidanter inifrån och även på huden.
    Antioxidanter fungerar inte alltid lika säkert som blockerare av UV-strålning, men de kan hjälpa till att förhindra det förtida åldrande som de fria radikaler som bildas när huden utsätts för UV-strålning. Genom att få i oss antioxidanter och tillföra dessa på huden avväpnas de fria radikalerna och skadad vävnad kan repareras. Detta sker genom att antioxidanten delar med sig av en elektron till den fria radikalen, utan att själv bli instabil och skadlig.
    För att få i sig en antioxidantrik kost är ett generellt råd att äta så färgglatt som möjligt, så att passa på att njuta av sommarens frukter och bär är en bra anti-agestrategi.
    Idag finns det till och med kosttillskott på marknaden vars innehåll av höga halter av lutein och antocyaniner, vilket är just antioxidanter, som har visat sig ge solskydd motsvarande SPF 15 (källa: https://www.vitaminbutiken.se/colladeen-minskar-rynkor-ansiktet-rynkreducering-behandling.html)

    Vitamin C och E i produkter ska även de kunna förstärka solskyddet genom att skydda mot fria radikaler. Vitaminerna finns naturligt i huden men halten minskar i kontakt med UV-strålning vilket i sig kan vara skäl nog att tillföra dem via produkter och/eller kosten. Två andra kroppsegna ämnen som skyddar mot UV-strålning är den essentiella aminosyran tryptofan samt karoten varav den sistnämnda är ett färgämne som även är förstadiet till vitamin A. Mandlar är rika på E-vitamin och citrusfrukter innehåller mycket C-vitamin. Morötter tillhör de mest karotenrika livsmedlen och tryptofan finner du i de flesta grönsaker men även i ägg och kött. Vill man minska risken för hudrodnad vid UV-exponering skall lycopen, som finns i bland annat tomater, vara verksamt.

sol bild 6

  • Sammanfattning:
    Solskyddsmedel sorteras av Läkemedelsverket som en kosmetisk produkt. Trots tydliga samband mellan solen och hudcancer, är det i avseendet att skydda huden mot för tidigt åldrande som det här blogginlägget fokuserar på.
    Både UVA- och UVB-strålning bidrar till fotoåldrandet, som till skillnad från det biologiska åldrandet sker av yttre påverkan. Mindre stuns och volym beroende på UVA-strålningens nedbrytande effekt på bindvävsprotein samt en läderartad hudyta på grund av UVB-strålningens förtjockande effekt utgör tillsammans med pigmentförändringar det förtida åldrandet. Att använda solskyddsmedel är ett effektivt sätt att skydda och bevara huden, helt i enlighet med kosmetiska produkters definition enligt Läkemedelsverket.

    Solskyddsmedel på den europeiska marknaden måste följa de regler som EU-kommissionen slagit fast i en så kallad rekommendation. Där fastslås bland annat att en solskyddsprodukt måste innehålla filter mot både UVA och UVB. Vidare ställs krav på tydlig märkning för att på ett överskådligt sätt vägleda konsumenten i val av produkt och nivå av skydd.

    SPF, Sun Protection Factor, avser hur lång tid man kan vistas i solen utan att bränna sig i jämförelse med utan skydd. Begreppet är dock komplext då det är direkt beroende av att appliceras i riklig mängd och en halvering av den rekommenderade mängden innebär en betydligt lägre verklig SPF än halva faktorn som solskyddsmedlet märkts med.

    Kroppens egna skyddande funktioner vid UV-strålning består förutom döda hudceller och pigment bland annat av vitamin C och E samt tryptofan och karoten i huden. Genom att äta livsmedel, eller kosttillskott, som är rika på dessa kan man minska UV-strålningens nedbrytande effekt på huden och även reparera befintliga solskador till viss del.
    Kosmetiska produkter på huden som innehåller antioxidanter kan även de förstärka skyddet.

    I en tid av avancerade behandlingar och produkter för att minska och sudda ut ålderstecken bör aktsamhet i solen, och däribland solskyddsmedel, ses som det viktigaste steget i att förebygga för tidigt åldrande och bevara en ungdomlig hud.

Solskyddsmedel- anti-age som fungerar!

  • Hudens egna funktioner i huden som skyddar mot UV-strålning är ej tillräckliga för att skydda huden och bevara en ungdomlig hud
  • UV-strålning åldrar huden genom att förtjocka överhuden och ger den en läderartad karaktär samtidigt som
  • Både UVA och UVB åldrar huden. Välj en produkt som skyddar mot båda!
  • Fysikaliskt solskydd filtrerar bort strålning. Passar barn och personer med känslig hud. Kemiskt solskydd känns lätt och behagligt på huden samtidigt som det absorberar strålning och omvandlar den till värme eller infraröd strålning. Fråga din auktoriserade hudterapeut vilket UV-skydd som passar dig!
  • För att uppnå angiven SPF behöver du smörja rikligt, ofta dubbelt så mycket som du vanligen använder. 6 tsk för en vuxen människa är en riktlinje.
  • Antioxidanter i produkter och i kosten kan förstärka ditt solskydd. Ät färgglatt!

 

 

Källor

http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/Hudohar_Sol_Solfakta_nymarkningavsolskydd.aspx

http://www.aconordic.se/sol/solexpertis/om_solskydd.aspx

http://www.shenet.se

http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/tunt-ozonskikt-1.1688

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Sol-och-solarier/njut-av-solen/UV-stralning/

http://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/solning.asp

www.vitaminbutiken.se

Dermatologins ABC – Ett hudkompendium av Harry Beitner

Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR. Nathalie Koverman är auktoriserad hudterapeut med innehav av mästarbrev, certifierad makeupartist och legitimerad yrkeslärare.
Har du synpunkter på inlägget är du varmt välkommen att maila till:
nathalie.koverman@outlook.com

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.