You are currently browsing the category archive for the ‘Annica Joensuu’ category.

Text: Annica Joensuu

I samarbete med Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR arrangerar Scratch of Sweden Svenska Mästerskapen i Nail Design på Hud & Kosmetikmässan på Kistamässan i Stockholm.

Tävlingskategori 1 – Acryl
Tävlingskategori 2 – UV Gel
(val av skulptering eller tipp möjlig i båda kategorierna)

Tävling i två dagar:

6/9 Onsdagens tävling i Acryl kommer att hållas dagen innan mässan öppnas utan publik.
Tävlingstid 14-16.30

7/9 Torsdagens tävling i UV Gel kommer att hållas på mässans första dag öppen för publik.
Tävlingstid 9.30-12

Presentation av vinnarna och prisutdelning av båda tävlingarna sker Torsdag ca 16.00

 Anmälan:
SM i Nail Design är naturligtvis helt märkesoberoende och du är välkommen att anmäla dig oavsett skola eller märke. Anmälan göres till: ann-marie@shr.nu

Vi presenterar våra stolta sponsorer:

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Annonser

Text: Annica Joensuu

10 juni 2017 – en dag i hälsans tecken

Var en del av Global Wellness Day och öka människors medvetande om hälsa. Då hälsan i högsta grad påverkar huden såg vi det som självklart att vi i SHR är med och stöttar detta projekt – häng med du också!

Vi vill alla bli hälsosammare, se bättre ut och leva bättre både kroppsligt och andligt. Att leva hälsosamt och må bra är vårt gemensamma mål. Därför har Global Wellness Day startat, så att vi årligen kan påminna varandra om att leva mer hälsosamt.
Med denna slogan: ”En dag kan ändra på hela ditt liv” firar vi Global Wellness Day 10 juni i år.
Detta är ett ideellt projekt som bygger på frivilla insatser och eftersom SHR bestämt att stötta detta projekt så ber vi nu alla medlemmar att göra detta tillsammans med oss.

Målet för dagen är att:
-erkänna värdet av våra liv -ta en paus och tänka efter
-bli fri från stress och dåliga vanor -göra fred med sig själv
-att öka medvetenhet om hälsosamt leverne, öka motivation för resten av året
Dagen går ut på att vi gemensamt gör något för att uppmärksamma hälsan, vi fick välja mellan 7 olika alternativ – vi har valt att uppmärksamma hälsonyttan med att dricka rikligt med vatten!

Vi uppmanar våra kunder att dricka mer vatten!

Som vi redan vet är vatten en viktig faktor för hela hälsan, ett lågt vattenintag återspeglas även i huden. Vi är säkra på att våra medlemmar redan erbjuder alla kunder vatten före eller efter en behandling, det är också en bra påminnelse för oss själva och våra anställda! Visa på salongen och via sociala medier hur enkelt det är att påverka hälsan, ta bilder under dagen när ni dricker vatten och påminn dina kunder om hur enkelt det är att vara mer hälsosam.

Lägg upp på dina sociala medier och på facebook på globalwellnessdaysweden. Använd #globalwellnessday #globalwellnessdaysweden #shr (fungerar på både facebook och instagram).

Vi hoppas så att ni vill vara med och uppmärksamma denna dag!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

Sverige har fått en ny glammig skönhetsgala,

Daisy Beauty Awards, anordnad av Sveriges enda skönhetstidning

Daisy Beauty Magazine.

Tidningen har sedan starten genom sin bloggjury utsett favoritprodukterna inom skönhetsvård. Tidningen har också samlat ihop 4000 recensioner av hudvård, hårvård och makeup.

Den härliga galan arrangerades på Stockholm Conference Center i Norra Latins lokaler. Förutom prisutdelning bjöds på god buffémat och happenings i många olika rum. Tävlingar, spådam, lottohjul, popcorn, mingel, snurrande-filmbås-med-konfettiregn, och mycket mer. Det var en positiv och trevlig stämning bland de 400 gästerna. Huvudnumret, prisutdelningen, leddes av Rachel Molin. En bloggjury på 60 personer hade nominerat sina favoriter och bland dessa valdes 5 finalister ut och en vinnare röstades fram. SHR:s ordförande Annica Joensuu satt med i juryn och var även prisutdelare på scen.

Vi tackar för en supergala och önskar lycka till med Daisy Beauty PRO.

 

Vill du veta mer vad som hände så kan du läsa mer på Chefredaktör Kicki Normans, blogg; https://www.daisybeauty.com/bloggare/kicki/

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Olof Holmer, Verkställande Direktör – Kosmetik och hygienföretagen , KoHF

olof-holmer-ktf

Etik kommer ur grekiskans etos och är enligt Wikipedia ”en teoretisk och kritisk reflektion över moralen”.

Det är också ett vanligt ord i företagssammanhang. Många företag har en eller flera ”etiska policys”. Det kan röra allt från hur medarbetare ska förhålla sig till varandra till etiska krav på hur de råvaror som företaget menar att de behöver ska utvinnas.

Ibland uppfattas etiken som något fint som ligger på toppen av det företaget egentligen gör. Lite grädde på moset att använda i PR- och reklamsyfte. Rätt förstått ska dock etiken gå mycket djupare än så och vara en hörnsten i företagets intjäningsförmåga på lång sikt.

På kort sikt kan kanske ett företag tjäna på att bete sig på ett sätt kan betraktas som oetiskt. Överdriven marknadsföring kanske kan ge en kortsiktig ökning av försäljningen, men på sikt eroderar det förtroendekapitalet för företaget om inte produkterna levererar vad som påstås. Råvaror framställda genom hårdhänt rovdrift kan kanske vara billigare, men på sikt blir företaget utan råvaror om inte produktionen är hållbar över tid.

Etiska överväganden har på detta sätt ofta en långsiktig företagsekonomisk komponent. Vissa menar då att det inte egentligen är etik, utan bara långsiktiga företagsöverväganden. Det kan man givetvis tycka, men dels går det inte att separera dessa saker från varandra och dels kan man ifrågasätta det etiska i att missköta ett företag på lång sikt. Hållbart företagande är rimligen något som de flesta anser vara etiskt i sig.

Vad som anses etiskt varierar givetvis mellan olika kulturer, tider och personer. Inget är skrivet i sten, men man kan med viss säkerhet anta att en del påståenden är närmast allmängiltiga: Några exempel på detta från vår egen bransch, kosmetik och hudvård, skulle kunna vara:

  • Produkterna ska vara säkra för användaren
  • Vi bör hela tiden sträva efter att minimera miljöpåverkan
  • Marknadsföringen ska vara vederhäftig

Dessa är såpass allmängiltiga att vi arbetar med dem som branschförening.
KTF kan till exempel rekommendera sina medlemmar att inte använda vissa ingredienser trots att de är lagliga eftersom säkerheten kan ifrågasättas. Detta gällde senast ett konserveringsmedel som snart nu också blir förbjudet för viss användning.
KTF har exempelvis också tagit fram en frivillig avvecklingsplan för mikroplaster i skrubbkrämer eftersom de skulle kunna bidra till onödig marin nedskräpning.
Det viktigaste området för KTF avseende etik är ändå marknadsföringen. Här har vi i samarbete med Reklamombudsmannen publicerat riktlinjer för hur företag ska marknadsföra sina produkter och samtidigt leva upp till en god etisk standard. Dessa riktlinjer kan läsas på Reklamombudsmannens hemsida och här är två punkter som oftare än andra kommer upp till diskussion på olika möten.
Ur KTFs riktlinjer:

”2.1.4.4 (a) Ett miljömässigt påstående för kosmetiska produkter, oavsett om det är uttryckligen eller underförstått, måste kunna stödjas av tillräckliga och lämpliga vetenskapliga bevis.”

Påståendena ”naturlig” eller ”ekologisk” tolkas ibland som automatiskt miljöanpassad eller hållbar. Begreppen har dock, enkelt förklarat, att göra med dels råvarornas ursprung och dels hur växtbaserade råvaror odlas.

Till exempel transporter, förpackningar och sociala aspekter är inte per automatik beaktade.

Det finns givetvis ingen motsättning mellan ekologisk och miljövänlig, men det är inte heller synonyma begrepp sett till en hel produkt och dess livscykel.
Ur KTFs riktlinjer

”2.2.1 (i) Misskreditering: Reklam och marknadskommunikation för kosmetika får inte misskreditera någon person eller grupp företag organisation näringsverksamhet yrke eller produkt genom framställning som är ägnad att väcka förakt, löje eller liknande”

Det är alltså inte OK att misskreditera vare sig konkurrenter eller andra produkter. Med anledning av detta kommer diskussionen upp om så kallade ”icke-claims”, det vill säga att det framgår av produkten vad den inte innehåller. Indirekt kan det tolkas som att man då framställer dessa saker som farliga, eller i varje fall oönskade.

I vissa fall är ”icke-claims” befogade. ”Innehåller inte parfym” kan vara lämpligt att ha i det fall konsumenten söker sådana produkter. Inte sällan finns också både en parfymerad variant och en oparfymerad variant av samma produkt.

KTF menar dock att försiktighet bör iakttas på detta område. Produkterna har en fullständig innehållsförteckning och det riskerar att bli mycket förvirrande om man till denna lista lägger en till lista som visar på allt möjligt produkten inte innehåller. Den senare är ju bara ett resultat av den förra.

Utöver dessa exempel kan man fråga sig hur etiskt branschen marknadsför sig i stort?

Både EU-kommissionen och den Europeiska Reklamombudsmannen, EASA, har studerat detta. De har sett på både marknadsföringsregleringar och de frivilliga riktlinjer vi tagit fram i hela Europa och jämfört det med hur marknadsföringen ser ut i verkligheten. Slutsatsen är att vi till ungefär 90% når upp till den standard vi säger oss företräda. Vi tycker det är godkänt, men samtidigt finns det uppenbarligen en förbättringspotential. Och på något sätt känns det symtomatiskt för hela området ”etik”; Det är en avgörande frågeställning som man kanske sällan går helt i mål med på alla områden.

faktaruta-o-holmerSHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

Källa: Arbetsmiljöverket

Vi har hört om riskerna med Härdplaster och vikten av att känna till risker och lagstiftning kring detta. Limmet som används för fransar och naglar på skönhetssalonger innehåller ofta allergiframkallande ämnen som kan ge allvarliga allergiska besvär så som andningssvårigheter, hosta, kliande och rinnande ögon, astma, eller eksem. Därför är det extra viktigt att vidta rätt skyddsåtgärder och detta regleras i de nya föreskrifterna. Däremot klassas uppbyggnadsmaterial av naglar som kosmetika och samma föreskrifter gäller då inte. Seriösa nagelföretag ser till att nagelterapeuten får rätt information och adekvat utbildning. Nedan kan du läsa om vad som gäller. Vi tycker att man ska ta risker på allvar och arbeta på ett sådant sätt att man skyddar sin hälsa. Detta gör man genom att skaffa sig en bra grundutbildning.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19, ändrad och omtryckt i AFS 2014:43) innehåller bland annat krav på hantering av dessa lim. Information om vilka kemiska ämnen som limmen innehåller ska finnas i den produktinformation eller i de säkerhetsdatablad som ska medfölja de kemiska produkterna. Föreskrifterna är till för att du ska hålla dig frisk och kunna fortsätta att jobba i många år utan att utveckla en allergi.

Fransstylist

När lösögonfransarna limmas fast används oftast ett snabblim som innehåller cyanoakrylater som kan ge allergiska besvär. Om arbetet med limmet pågår mer än 30 minuter per vecka gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (37 a-g §§ i AFS 2011:19).

Det innebär att den som jobbar med cyanoakrylater ska ha gått en utbildning samt genomgått en läkarundersökning med godkänd tjänstbarhetsbedömning innan arbetet påbörjas. Läkarundersökningen ska sedan göras återkommande. Det är arbetsgivaren som ska se till att återkommande läkarundersökningar utförs.

Nagelterapeut

De som bygger upp naglar använder oftast antingen metaakrylater eller cyanoakrylater (det är bara när man applicerar tippar som man använder cyanoarcylat – methakrylat används inte för att applicera tippar) vilket gör att de omfattas av antingen:

  • 37 a-f §§ för metaakrylater eller
  • 37 a-g §§ för cyanoakrylater.

Kraven innebär bland annat att de ska ha genomgått utbildning. När det gäller metaakrylater ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning och vid användning av cyanoakrylater gäller kraven även att läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning genomförs innan man börjar arbeta med lim som innehåller cyanoakrylater. Läkarundersökningen ska sedan göras återkommande. Dessa krav gäller bara om man arbetar mer än 30 minuter i veckan för just momentet tippapplicering. Arbetar nagelterapeuten med återbesök eller mallar gäller detta inte.

Materialet för att bygga naglar

Materialet som du bygger naglarna av kan vara allergiframkallande. Uppbyggnadsmaterialen räknas som kosmetiska produkter. Dessa ska ingå i riskanalysen som är en del av det Systematisk arbetsmiljö arbete (SAM)

Definitionen av en kosmetisk produkt finns i Sveriges Riksdag i förordningen SFS 2012:413

Om materialet däremot innehåller cyanoakrylater omfattas de av §§ 37 a-g.
Så arbetar du med material att bygga naglar med som inte innehåller cyanoakrylater så behöver du inte följande: ha genomgått utbildning, genomgått en läkarundersökning med godkänd tjänstbarhetsbedömning innan arbetet påbörjas.

Så minskar du riskerna:

  • Med hjälp av ett punktutsug kan farliga ämnen i luften från limmet ventileras bort. Det gör luften bättre både för dig och för kunderna.
  • Undvik att andas in ångor ifrån limmet. Ha inte limmet nära näsa och mun utan placera limmet så att risken för exponering via inandning minimeras.
  • Använd skyddshandskar vid användning av ämnen som kan skada din hud, till exempel när du använder produkter som innehåller metaakrylater.

Vilken kompetens/kunskap ska utbildaren ha?

Det finns inga formella krav att den som utbildar har gått någon specifik utbildning. Utbildaren ska ha goda kunskaper om föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och om allergiframkallande ämnen. Utbildaren bör även kunna arbetsmiljölagstiftningen och övriga lagar och föreskrifter som berör det kemiska området. Arbetsmiljöverket har inget godkännande av vilka som får genomföra utbildningar eller vilka som inte får det.

Vilka moment ska utbildningen innehålla?
Utbildningen ska minst innehålla information om de risker som arbetet innebär och vilka skyddsåtgärder som kan behöva vidtas för att arbetet ska kunna utföras säkert.
Följande bör utbildningen innehålla:

  • Grundläggande kunskaper om kemiska risker
  • Kunskaper om de kemiska produkter som hanteras
  • Genomgång av de moment i hanteringen som kan vara riskfyllda
  • Vad som händer vid bearbetning och termisk nedbrytning
  • Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för ett säkert arbete
  • Vilken typ av ventilation som behövs
  • I vilka situationer som personlig skyddsutrustning behövs och vilken typ av skyddsutrustning som är lämplig
  • Teknik för rengöring och sanering

Hur ska utbildningsintyget se ut och vem får utfärda det?

För att man ska kunna styrka att utbildningskravet är uppfyllt behöver det framgå av utbildningsintyget vem som har gått utbildningen, vilken dag utbildningen genomfördes, vilka moment som ingick samt vem som har utfärdad intyget. Den som ger utbildningen får utförda utbildningsintyget.

Ska en person som utbildar andra ha genomgått utbildning?

Om utbildaren leder en utbildning där det ingår praktiska moment där någon av de kemiska produkter som omfattas i 37 e § används, ska utbildaren ha genomgått denna utbildning innan han eller hon utbildar andra.

Ska egenföretagare genomgå utbildning enligt 37 e §?

Ja, föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker gäller även egenföretagare.

Krävs det att egenföretagare ska genomgå periodisk läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning enligt 37 g §?

Ja, egenföretagare omfattas även av krav som ställs på arbetsgivare och betraktas som arbetstagare när de sysselsätts i arbete med kemikalierna i fråga.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

sm-2017

I samarbete med Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR arrangerar Scratch of Sweden Svenska Mästerskapen i Nail Design på Hud & Kosmetikmässan på Kistamässan i Stockholm.

Tävlingskategori 1 – Acryl
Tävlingskategori 2 – UV Gel
(val av skulptering eller tipp möjlig i båda kategorierna)

Tävling i två dagar:
6/9 Onsdagens tävling i Acryl kommer att hållas dagen innan mässan öppnas utan publik. Tävlingstid 14-16.30
7/9 Torsdagens tävling i UV Gel kommer att hållas på mässans första dag öppen för publik. Tävlingstid 9.30-12
Presentation av vinnarna och prisutdelning av båda tävlingarna sker Torsdag ca 16.00

Anmälan
SM i Nail Design är naturligtvis helt märkesoberoende och du är välkommen att anmäla dig oavsett skola eller märke.

Välkommen med din anmälan till Svenska Mästerskapen i Nail Design 2017

Anmälan göres till: ann-marie@shr.nu

Vänligen bifoga; Företag/salongsnamn, organisations/personnummer, namn, adress, telefon och mejladress.

När anmälan har mottagits så skickas bekräftelse med tävlingsinfo och en faktura till dig.

Tävlingsplats till SM garanteras först då tävlingsavgift är betald.
Anmälningsavgift: 1 tävlingsgren 1500:- inkl moms 2 tävlingsgrenar 2500:- inkl moms.

Medtag egen bordslampa samt skarvsladd.
OBS! Sista anmälningsdag 20/6. Begränsat antal om 24 platser. Först till kvarn principen gäller.

Plats: Kistamässan, Torshamnsgatan 18, 164 40 Kista i STOCKHOLM
6/9 Tävling nr 1 – Acryl
7/9 Tävling nr 2 – UV Gel

Priser att vinna! Svenska Mästerskapen i Nail Design 2017

Nytt för i år! 1:a pris i varje kategori är resebidrag på 5000:- för tävlande med modell, till valfri internationell öppen tävling då BEAUTY FORUM i MÜNCHEN inte kommer att arrangera European Master’s Award Nail-Design 2017 som tidigare år.

Övrigt, fina pokaler och spännande goodiebags.

Med reservation för eventuella ändringar.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

LGFB_lockup_2_v1

Look Good… Feel Better-programmet är avsett för kvinnor som behandlas för cancer. Kvinnor, som kommer till sjukhuset för att få behandlingar, vilka ofta sträcker sig över längre perioder. Kursen vänder sig till alla kvinnor över 18 år som går i behandling för cancer, oavsett cancertyp.

Syftet med Look Good… Feel Better hudvårds och makeupkurser är att lära dessa kvinnor att vårda sin hud och lägga en lätt dagmakeup, som är naturlig och fräsch, för att kvinnorna skall känna sig mer tillfreds under en svår period efter en eventuell operation, strålbehandling eller behandling med cytostatika.

Look Good… Feel Better är ett program som alla kosmetikföretag gemensamt samlats kring. Alla konsulenter deltar frivilligt och inte för att profilera eller marknadsföra ett visst företag eller ett visst märke. Projektet är märkesneutralt.
Varje deltagare får utan kostnad en necessär med kosmetiska produkter, vilka användas under kursen. Steg för steg får dom lära sig hur god hudvård och makeup kan vara till nytta och glädje i vardagen. Produkterna i necessären kommer från olika varumärken, som står bakom projektet.

Programmet gör inga anspråk på att vara medicinskt.
Look Good… Feel Better programmet har inget med kvinnornas medicinska behandling att göra och ersätter inte på något sätt läkarordinerad behandling av eventuella hudproblem.

Programmet är gratis! Det kostar ingenting att delta i en Look Good… Feel Better hudvårds och makeupkurs.

Lipstick.tif

Bakgrund:
Look Good… Feel Better programmet startades i USA 1989 av den amerikanska branschföreningen för kosmetik, CTFA, samt Kosmetologföreningen och Cancerföreningen.
Sedan dess har Look Good… Feel Better föreningar startats i ett 20-tal länder bl.a Australien, Kanada, England, Frankrike, Holland, Nya Zeeland, Norge, Singapore, Danmark samt 2003 i Sverige.
I Sverige drivs programmet av KTF (Kemisk Tekniska Leverantörförbundet).

Efter utbildning av deltagande konsulenter på Radiumhemmet i februari 2003 startades programmet på Radiumhemmet i mitten av mars. Successivt har kursverksamheten utvecklats. Idag bedrivs kurser i Stockholm, Göteborg, Lund, Malmö, Kristianstad, Sundsvall, Umeå, Karlstad, Västerås och Uppsala.

Var hålls Look Good… Feel Better kurser?

Radiumhemmet i Stockholm
Södersjukhuset i Stockholm
St Görans sjukhus i Stockholm
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset i Malmö
Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg
Centralsjukhuset i Kristianstad
Sundsvall Sjukhus i Sundsvall
Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Centralsjukhuset i Karlstad
Norrlands Universitetssjukhus i Umeå
Västmanlands Sjukhus i Västerås

Mer om Look Good…Feel Better projektet i Sverige:
Look Good… Feel Better har i dag 19 stycken medlemsföretag, som tillsammans deltar med 34 olika kosmetikmärken. Alla medlemmarna är även medlem i KTF, branschföreningen.

Det finns även ytterligare 27 stycken stödmedlemmar, företag som stöttar programmet med pengar.

Look Good… Feel Better har till syfte att erbjuda kvinnor som behandlas för cancer kurser i hudvård och makeup. Medlemmarna levererar kosmetikprodukter utan kostnad och ställer ibland makeupkonsulenter till förfogande. Det finns också möjlighet för personer med rätt utbildning/bakgrund att anmäla sig som frivilliga makeupkonsulenter.

lgfb_bottle_300

Produktval
Varje necessär innehåller produkter från minst 3 märken och skall bestå av de mest användbara och bästsäljande produkter och de mest allmänna färgerna, som passar alla.

Produkterna/ färgerna skall ingå i märkets nuvarande sortiment. Antalet produkten kommer alltid att vara minimum det antal produkter, som behövs för att genomföra det 12-stegs program som rekommenderas.

Konsulenterna/Volontärerna

Vid varje kurstillfälle deltar 2-4 konsulenter och kursen är två timmar med 12 -18 deltagare.

Målet med kurserna är att ge deltagarna en god, lärorik och positiv upplevelse under avslappnade former, där det skall finnas tid att vara speciellt uppmärksam på den enskildes behov. Det är viktigt att visa deltagarna, hur de kan få ut mesta möjliga av produkterna och uppmuntra dem att prova produkterna själva under kursen. Syftet med kursen skall vara att kvinnorna själva ska kunna lägga en enkel och fräsch makeup dagligen.

Frivilliga konsulenter bokas direkt av LGFB projektledaren. Konsulenterna får information i god tid innan kursen. Kvinnorna anmäler sig via sjukhusets personal på onkologiska avdelningen.

Är man intresserad av att bli konsulent/volontär för Look Good feel Better ska man kontakta: Madelaine.nordstrand@ktf.se

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Annica Joensuu

Ord som näthat och nätmobbning hörs allt oftare och media har uppmärksammat ämnet mycket på senare tid. Att det är oerhört jobbigt för den som är drabbad är lätt att förstå och även SHR har fått den erfarenheten då det under hösten förekommit kränkningar och smutskastning både mot medlemmar, kunder och mot SHR. Vi vill därför sätta fokus på ämnet och se vad forskningen säger.

Vi vände oss till Leg. Psykolog, universitetslektor och forskare Sofia Berne för att se vad hon fått fram från sin forskning om nätmobbning. Sofia medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika teman om nätmobbning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. För närvarande har Sofia Berne och Professor Ann Frisén inlett ett aktionsforskningsprojekt mot nätmobbning tillsammans med Friends.

Nätmobbning och Cybermobbning!
Det finns olika ord för att beskriva detta fenomen. Cybermobbning användes mer förr som ett forskarbegrepp och är egentligen en direktöversättning från engelskan. Nätmobbning är det ord som används mest idag och som gemene man använder. Forskning om nätmobbning inleddes i början av 2000-talet men då hade fenomenet redan funnits ett tag. Ända sedan man började mäta ser man en stadig ökning men eftersom det inte gjorts några longitudinella studier så kan man inte se att det skulle ökat mer på senare tid. Man kan inte heller säga att nätmobbning är vanligare än vanlig mobbning utan man ser mer att det överlappar.
-I grund och botten så handlar det om sociala relationer, om man är utsätt på en arena så är man det på en annan, säger Sofia Berne.

Vad är nätmobbning?
Nätmobbning är på många sätt värre än annan mobbning: nätmobbaren kan vara anonym, det som läggs ut på internet kan nå en mycket stor publik och mobbningen kan fortgå dygnet runt och var än den utsatte befinner sig. En del tyder dessutom på att mobbning som sker på internet kan vara mer aggressiv än mobbning som sker öga mot öga – detta konstaterar Sofia Berne.

Nätmobbning kan se ut på olika sätt. Det finns olika former.
Utfrysning – att man blir exkluderad genom att information undanhålls eller att ingen gillar ens kommentarer. Kränkning – kan vara elaka kommentarer, att man lägger upp pinsamma bilder eller gör elaka kommentarer på bilder. Hot – detta kan vara om våld, till och med dödshot förekommer. Kapning – någon skriver saker i en annans persons namn. Här är viktigt att tänka på att aldrig lämna ut lösenord och att se till att man stänger ned sighter om man delar dator eller om andra kan komma åt ens dator.

Innehåll i nätmobbning kan också variera. Teman kan vara etnicitet och ålder men det allra vanligaste är utseenderelaterad nätmobbning. Här har hudterapeuten en viktig roll att hjälpa till att sprida budskap om att man kan se ut på olika sätt, att alla duger som de är och att ens värde inte finns i ens utseende.

Sofia Berne förklarar att för att något ska kallas för nätmobbning så ska det ske vid upprepade tillfällen. Dock är det så att om många gillar ett kränkande inlägg på sociala medier så räknas detta som upprepade gånger. Det ska finnas en obalans i makt så som det blir om någon gör ett inlägg anonymt. Avsikten ska vara att göra någon illa.

Anonymitet!
Det finns flera sätt att verka anonymt. Dels som beskrivs ovan att man skaffar en falsk profil. Andra lutar sig mot att man har skrivit i en hemlig grupp. De finns nu inget som är hemligt på nätet och samma lagar och regler gäller överallt på nätet och även utanför nätet.

För den som drabbas är det än mer obehagligt om man inte vet vem som står bakom.
Vad är det som gör att man kan bete sig mer aggressivt när man tror att man kan vara anonym och då inte behöver ta ansvar för sina handlingar? Vad tror de att anonymitet kan leda till? En sak är säker och det är att det är lättare att vara elak när man slipper se den andres reaktioner. Man vågar mer och det är lätt att man skriver lite för mycket när man inte behöver visa sig själv.

Konsekvenser
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara stora för individen med nedsatt självkänsla och olika psykosomatiska problem. Då mycket nätmobbing handlar om utseende så kan man få ett missnöje med sin kropp och kanske en vilja att förändra sitt utseende.

Varför är man aggressiv på nätet?
Enligt Sofia Berne så visar internationell forskning att den största orsaken är att det bygger på en ofullständig kommunikation. Att man ej ser den andra och kan se den andres reaktion och man ej själv syns. Skillnaden mellan män och kvinnor är att kvinnor råkar mer ut för utseendemobbing annars är det i stort sett lika vanligt att män och kvinnor mobbar.

Vad kan man göra för att förebygga nätmobbning
Det är viktigt att öka medvetenheten om vad nätmobbning är och vad det får för konsekvenser. Att man tänker efter en vända till innan man skriver något. Att man försöker sätta sig in i hur reaktionen kommer att bli. Att man förstå att det är samma lagar och regler som utanför nätet. Även SHR kan hjälpa till med att förebygga nätmobbning. Vi kan trycka på att man har ett ansvar för det man gör och att det har konsekvenser för den som blir drabbad. Ge exempel på vad som inte är ok att skriva på nätet. Vad kan man lägga upp publikt och vad ska man hålla privat. Redan idag så regleras detta med att hålla god ton i våra etiska regler. Då är det viktigt att de som inte respekterar detta får reda på det och får ta konsekvenserna.

Litteraturtips
Vill du veta mer om Nätmobbning så kommer det en mycket bra handbok om detta skriven av Sofia Berne och Ann Frisén. Den heter Nätmobbning – handbok för skolan. Den ges ut i mars 2016 på Natur och Kultur.
ISBN: 9789127141971
 

Sofia Berne 

omsofiab

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Text: Annelie Sylvan

Det går bra för hudvårds- och kosmetikbranschen.
Medan många andra branscher har kämpat i lågkonjunkturens och Europakrisens motvind, har hudvårdsföretagen stadigt ökat i antal, omsättning och antal anställda.
Den allmänna hälsotrenden men även det kända fenomenet ”lipstick-index” är ett par av förklaringarna.

Den positiva utvecklingen tog fart på 1980-talet, i den tidens hälsa-skönhet-och fitnesskultur, enligt Annica Joensuu, ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR.
-Därefter har branschen fortsatt att växa för varje år. Utvecklingen de senaste åren har varit rekordartad. Sedan 2007 har den totala omsättningen för hudvårdssalongerna ökat med 50 procent. Jag tror det är få branscher som kan uppvisa en liknande tillväxt under de här åren, då lågkonjunkturer och kriser avlöst varandra, säger hon.
-Man brukar ju tala om ”lipstick index” vid lågkonjunkturer. När ekonomin är kärv avstår många från att köpa dyra kapitalvaror, däremot har de råd att förgylla vardagen med ett läppstift. Lite av den effekten ser vi nog i vår bransch.

Enligt SHR:s branschrapport var antalet hudvårdsföretag 3  217 år 2012, den högsta siffran någonsin. (2011 var antalet hudvårdsföretag 2  943.) Det totala antalet hudvårdsterapeuter, både egna företagare och anställda uppskattas till cirka 4  500 personer. Hudvårds- och kosmetikbranschen omsatte tillsammans 16,  2 miljarder år 2012.

En väg ut i arbetslivet

Entreprenörer och anställda hudterapeuter är till övervägande del kvinnor, även om en och annan man har börjat ansluta sig till yrket.
-Vi har en kår av driftiga och hårt arbetande starka företagare och anställda. Hud- och skönhetsvård är också en väg ut i arbetslivet för många kvinnor med utländsk härkomst. Det krävs inte flera års högskolestudier för att starta, vilket underlättar. Dessutom finns det en stark tradition att gå till skönhetssalonger i många av de länder som kvinnorna kommer ifrån. Det gör det lätt för dem att ta upp kunskapen och gå in i branschen här i Sverige.

Ser du någon faktor som skulle kunna bromsa branschens positiva utveckling?
-Nej, det ser fortsatt ljust ut. Intresset för skönhet och hälsa ser inte ut att mattas. Tvärtom. Dessutom har ju även männen börjat köpa hudvårdsprodukter och tjänster.

Etiskt ansvar på oreglerad marknad

Yrket hudterapeut har funnits professionellt sedan 1930-talet och har utvecklats till ett kvalificerat yrke med många olika yrkesroller. Hudterapeuter arbetar på SPA-anläggningar, på kryssningsfartyg, hos hudläkare, på apotek, hos plastikkirurger och på utbildningar. Många driver egna företag.
I takt med nya behandlingsmetoder, maskiner och produkter blir arbetsuppgifterna alltmer avancerade. Många hudterapeuter gör traditionella ansiktsbehandlingar men utför även IPL (intense pulse light)/laser för hårborttagning och hudföryngring, hudvård med syror och behandlingar med avancerad kroppsapparatur.

Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar skönhetsbehandlingar. En reglering av den estetiska branschen vad gäller estetiska operationer, tandblekning, injektioner, laser och kemiska peeler är på gång, i en utredning från socialstyrelsen, där SHR medverkat och fört fram sina ståndpunkter. Ett regeringsbeslut kan dröja till 2015.
-Idag får vem som helst göra vad som helst i princip. Många konsumenter är helt omedvetna om detta när de köper avancerade behandlingar. Man utgår från att den som håller i kniven eller nålen är legitimerad på något sätt. SHR är den enda organisation som försökt reglera detta. År 2000 införde organisationen etiska regler som förhindrar våra medlemmar att utföra injektioner av typen fillers och botox. Auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos SHR utför alltså inte sådana ingrepp. Däremot anser vi att auktoriserade hudterapeuter är kompetenta att utföra behandlingar med IPL/laser och kemiska peeler.

Godkänner utbildningar

Socialstyrelsens utredning gäller bara vissa behandlingar, inte själva yrket hudterapeut.
-Hudterapeut är idag ingen skyddad yrkestitel. Det finns ingen statlig reglering och inga register över seriösa yrkesutövare. Att kalla sig hudvårdsterapeut efter en tredagarskurs är inte olagligt. Det är särskilt allvarligt med tanke på de potenta behandlingar och produkter som finns tillgängliga idag. Jag får samtal från olyckliga människor varje vecka, som råkat ut för felbehandlingar. I så gott som samtliga fall har de behandlats av en person som inte är utbildad vid någon av de utbildningar som SHR godkänt, säger Annica Joensuu ordförande i SHR.

SHR har sedan bildadet 1955 arbetat för att höja och bibehålla kompetens och kvalitet inom hudvårdsyrket. Organisationen har tagit ett stort ansvar för konsumentsäkerheten genom att upprätta egna etiska regler samt granska och godkänna adekvata utbildningar.  För att få kalla sig auktoriserad hudterapeut enligt SHR:s kriterier krävs minst ettårig eftergymnasial utbildning vid någon av de sju skolor som organisationen godkänt.
-Vi kan inte svartlista någon utbildning, endast rekommendera de utbildningar vi godkänt, säger Annica Joensuu.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Charlotte Björnstad, Toxikolog och Nicklas Gustavsson, Toxikolog

omtalade-ingediensre-charlotte-bj_psomtalade-ingedienser-nicklas_ps2

Regelverket kring kosmetiska produkter omfattas av kosmetikaförordningen (EG) 1223/2009) som trädde i kraft år 2013 och är gällande i hela Europa. Alla som släpper ut kosmetiska produkter på den europeiska marknaden måste förhålla sig till de regler och krav som ställs i denna förordning. En del ämnen, eller grupper av ämnen i kosmetik, kan potentiellt ge negativa hälsoeffekter. Därför är dessa ämnen reglerade genom haltbegränsningar i lagstiftningen eller är till och med förbjudna att användas i kosmetiska produkter.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel tillhör en grupp av ämnen som har till uppgift att minimera uppkomst och tillväxt av mikroorganismer i produkten, såsom svamp, jäst, mögel och bakterier. Oftast är konserveringsmedlen syntetiskt tillverkade men även alkohol eller eteriska oljor kan fungera som konserveringsmedel i egenskap att förhindra tillväxt av mikroorganismer. Oavsett ursprung är egenskaperna hos ämnena lika och syftet således detsamma.

Ett par av de mest omdiskuterade konserveringsmedlen är:

Methylisothiazolinone (MI) har visat sig orsaka kontakallergi vid användning och har därför begränsats enligt regelverket. Från och med februari 2017 får ämnet endast förekomma i produkter som sköljs av. En maximal haltbegränsning har gjorts för ämnet vilken har bedömts som säker i rinse-off produkter (tekniska anpassningen till förordningen, 2016/1198).

Parabener har varit omdiskuterade länge vid användning i kosmetiska produkter, i huvudsak på grund av dess potentiella egenskaper att orsaka hormonstörande effekter. Metyl,-etyl, -propyl- och butylparaben har begränsningar med avseende på halt men är godkända som konserveringsmedel i kosmetik. Risken för negativa hälsoeffekter är bedömd som låg vid exponering, i synnerhet för metyl- och etylparaben. Propyl- och butylparaben får inte användas i produkter som lämnas kvar avsedda för blöjområdet hos barn under 3 år. De haltbegränsningar som finns för parabener är satta med stora säkerhetsmarginaler för att ta hänsyn till osäkerhet angående hormonstörande effekter. Med den kunskap som finns idag är därför risken för dessa effekter vid rimligen förutsebar användning låg vilket också gäller risken för för sensibilisering och allergiska reaktioner.

Peptider

Peptider är korta sekvenser av aminosyror där endast den mindre storleken skiljer dem från proteiner. Peptider har en mängd funktioner i kroppen och kan fungera bl.a. som hormoner, signalsubstanser inom cellkommunikation och som tillväxtfaktorer. Några välkända exempel på peptider är insulin, oxytocin och endorfiner. Inom kosmetik och hudvård används peptider främst i produkter som ska motverka hudens åldrande och förhindra rynkor. Kortfattat så sägs funktionen åstadkommas genom att peptiderna stimulerar kollagensyntesen vilket ger en fastare hud. En del av dessa peptider tycks vara kraftfulla stimulanter av celltillväxt vilket skulle kunna få implikationer för någon med t.ex. hudsjukdomar eller cancer. Kanske är det en ogrundad misstanke men värd att ha i åtanke. En relaterad fråga som kanske är än viktigare är gränsdragningen mellan kosmetika och läkemedel. Enligt läkemedelsverket så klassas produkter som påstås ha eller har effekter i vävnader under huden som läkemedel. Samma sak gäller också produkter som har farmakologisk, immunologisk eller metabolisk funktion och hit räknas exempelvis vissa produkter för tillväxt av hår och ögonfransar. Enligt ovanstående bör peptider klassas som läkemedel med tillhörande kliniska prövningar och godkännandeförfarande vilket sannolikt skulle få som följd att vissa produkter inte längre skulle tillåtas på marknaden.

Stamceller

En annan kategori ingredienser som ofta förekommer i produkter med höga anspråk är stamceller. Det är främst celler från växtriket som används, t.ex. äpple. Stamceller har till skillnad från andra celler förmågan att dela sig ett obegränsat antal gånger samt utvecklas till olika typer av celler. Användning av stamceller i kosmetika utvecklas ständigt och i olika riktningar. Stamceller i en kosmetisk produkt är inte levande och kan inte börja växa eller skapa nya vävnader. Anledningen är att cellodling kräver en steril miljö, konstant temperatur, specifikt pH och noggrant anpassade näringslösningar, något som är långt ifrån miljön i en kosmetisk produkt. Om stamcellerna påstås påverka de mänskliga cellernas tillväxt skulle de ju också hamna i en liknande situation som peptiderna ifråga om status som kosmetika eller läkemedel. Även om det sannolikt är ofarligt med stamceller i produkter kan påståenden om produkternas egenskaper vara väldigt fantasifulla och det är värt att påminna om att påståenden som görs ska vara vetenskapligt underbyggda och sanningsenliga. En sund skepsis rekommenderas i samband med dessa påståenden.

Parfym

Parfym består i regel av en blandning med många olika ämnen. Generellt är parfymblandningar klassificerade som mer eller mindre allergena beroende på vilka substanser blandningen består av. Man har identifierat 26 olika parfymämnen som bedöms innebära en högre risk för allergiska reaktioner vid exponering. Om dessa överstiger en viss halt måste de deklareras i inci-listan på förpackningen. Några vanliga typiska allergener är limonene, geraniol och citronellol.

Idag finns det många produkter innehållande eteriska oljor och växtextrakt i syfte att parfymera. Inte sällan innehåller dessa oljor mer än 100 tals (eller ännu fler) olika parfymämnen och ingår dessutom ofta i en relativt hög halt. De flesta av dessa ämnen är näst intill omöjliga att identifiera vilket kan, vid upprepad hudkontakt, innebära en ökad risk för negativa hälsoeffekter, i synnerhet allergiska hudreaktioner och/eller kontakteksem. Är man känslig mot parfym bör man vara särskilt försiktig och med fördel välja produkter som är helt oparfymerade.

Cykliska siloxaner

Cykliska siloxaner (även kallade cykliska silikoner, reds. anm.) är en grupp ämnen som är vanligt förekommande i kosmetiska produkter, alltifrån hudkrämer, hårprodukter och tvålar. I nuläget är siloxanerna godkända att användas i kosmetik utan några restriktioner, men ämnena har varit omdiskuterade på grund av att en typ av siloxan (cyklotetrasiloxan, D4) misstänks kunna skada fertiliteten. Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) har dock bedömt cyklotetrasiloxan som säkert i kosmetiska produkter vid normal och förutsebar användning.

Cykliska siloxaner har potentiella negativa miljöegenskaper (svårnedbrytbart) och misstänks orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. På grund av dessa egenskaper har det lämnats in förslag till den europeiska kommissionen om att begränsa två av de vanligaste siloxanerna för användning i kosmetik, men ännu har ingen restriktion gjorts.

INFORMATION;

Trossa AB erbjuder konsulttjänster för en hållbar utveckling arbetar bland annat med rådgivning och att hjälpa företag att uppfylla lagstiftningen enligt kosmetikaförordningen. De erbjuder tjänster och expertrådgivning kring alla typer av frågeställningar som handlar kosmetik- och hygienprodukter och kan göra säkerhetsbedömningar.

Charlotte är Toxikolog från Karolinska Institutet och arbetar som konsult på Trossa.  Hon har god kompetens inom hälso- och miljöriskbedömning av kemikalier samt erfarenhet av regulatoriska frågor vid godkännande och märkning av kemiska- och kosmetiska produkter samt kosttillskott. Charlotte är även en del av affärsnätverket Gardenias expertpanel. charlotte.bjornstad@trossa.se

Nicklas är Toxikolog från Karolinska Institutet med en grundutbildning inom biologi. Vidareutbildad inom miljöledning och miljölagstiftning. Även han arbetar som konsult på Trossa med rådgivning inom kosmetika- och kemikaliefrågor, författar säkerhetsrapporter och utför märkningsgranskning för kosmetik- och hygienprodukter. nicklas.gustavsson@trossa.se

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Annica Joensuu

Vid årsmötet 2012 infördes ett etiskt råd. Diskussioner hade förts i ett par år om denna fråga. Man ansåg att föreningen borde ha ett etiskt råd som kunde ha ansvaret över frågor som gäller medlemmars skyldighet att följa föreningens etiska regler samt behandla och vara rådgivande i etiska frågeställningar som kan uppstå i yrkesutövningen. I en eventuellt framtida registrering enligt utredning utförd av Socialdepartementet (SOU 2010:65) fanns också krav om att ideella föreningar inom verksamhetsområdet borde ha ett etiskt råd. Vid årsmötet 2013 tillsattes så det etiska rådet bestående av tre personer om omedelbart började sitt arbete. Men vad gör dessa egentligen? Och vilka frågor är det som de behandlar.

Eftersom det etiska rådet nu arbetat i fyra år tyckte vi att det var dags att sammanställa lite och berätta om vad arbetet i etiska rådet innebär.
Så här säger stadgarna om det etiska rådets uppgifter:

Ett Etiskt råd bestående av tre ledamöter har till uppgift att ansvara för handläggning av frågor rörande medlemmars skyldighet att följa av förbundet antagna etiska regler och är rådgivande i etiska frågor som rör yrkesutövningen. Det etiska rådet arbetar på uppdrag av styrelsen”.

Etiska regler
Det första som det etiska rådet tog tag i var att förnya de etiska reglerna. Det hade funnits behov av att förtydliga och utöka dessa ett tag och 2014 antogs de nya. Vi har i en artikelserie i Hudterapeuten gått igenom alla viktiga förändringar. Hela de etiska reglerna finns att ladda ner på den interna delen av hemsidan. Som medlem i SHR är man skyldig att följa de etiska reglerna.

Rådgivande i etiska frågor
Det etiska rådet är rådgivande åt styrelse i en rad frågor. Det kan vara att ta fram riktlinjer över hur man ska agera i olika frågor som till exempel de riktlinjer som tagits fram för de som utför tandblekning och som finns med i denna tidning. Det kan vara att ta fram mallar för kommunikation i etiska ärenden eller att ta fram riktlinjer om olika behandlingar. En hel del frågor hamnar på det etiska rådets bord och en del medlemmar har uteslutits som konsekvens av att handla oetiskt.

Klagomål
Den största delen av etiska rådets arbete är att behandla alla de anmälningar om överträdelser av etiska regler som inkommer samt kundklagomål och olovligt användande av vårt varunamn.

Ett av de vanligaste ärendena är nog när icke medlemmar använder vår logga, skriver att de är medlemmar i SHR eller att de är auktoriserade. Viktigt att känna till i samband med detta är att man endast kan marknadsföra sin salong som SHR medlem om samtliga hudterapeuter på salongen är medlemmar. Tyvärr är det många av våra medlemmar som har marknadsfört att deras salong är medlemmar i SHR och så har det bara varit just den personen som äger salongen som varit medlem, inte alla de anställda. Av den anledningen har även en del medlemmar blivit kontaktade i frågan. Många kunder vill idag aktiv välja en hudterapeut som är medlem i SHR. De känner sig lurade när de upptäcker att just den terapeuten de gått till inte var medlem då de sett SHR loggan på dörren eller SHR flaggan. Det är viktigt att alla medlemmar känner till de markandsföringsregler som gäller för medlemmarna. Viktigt att veta är också att även behandlingsskadeförsäkringen gäller endast för medlemmar i SHR.

När det gäller kundklagomålen så är det nästan aldrig någon av våra medlemmar som orsakat en skada eller felbehandling utan helt enkelt andra terapeuter. Det enda vi kan göra då är att hänvisa till konsumentverket eller allmänna reklamationsnämnden. Skönhetsvård är inget konsumenttjänstärende men ibland kan det hjälpa till ändå. Detta beror på typ av skada bl.a deras beslut är ändå dock bara vägledande och företaget behöver inte följa ARN:s beslut. Om du som medlem råkar orsaka en skada på en kund så anmäler du detta direkt till vårt försäkringsbolag. Vi har sänkt självrisken och detta på grund av att man inte ska tveka att anmäla. Kunden får hjälp med utredning och du slipper ha alla kontakt med kunden som ibland kan bli svår.

Antal Klagomål per år
antalklagomalbild1

 

 

 

 

 

 

 

 

Typ av klagomål

typavklagomalbild2
Procentuell fördelning av klagomålsärenden av det totala antal ärenden som det etiska rådet behandlat. 15 % av ärendena rörde rådgivning åt styrelsen.

Som man kan se så rör en stor andel av ärendena klagomål på att servicemedlemmar inte följer de etiska reglerna. I de flesta fall är det klagomål på att servicemedlemmar säljer avancerade produkter och utrustning till personer som inte har en hudterapeutbilning som motsvarar SHR:s krav. Ett av SHR:s mål är att värna om hudterapeutyrket, stärka hudterapeutens yrkesroll och status. Vi kan inte ha leverantörsmedlemmar som motverkarar detta arbete. Servicemedlemmar har uteslutits under 2016.

Vi vill att alla medlemmar hjälper till att upprätthålla vår seriositet och vårt goda rykte. Men även en trygg marknad för konsumenten Tveka inte att anmäla om du ser något som verkar vara i strid mot våra etiska regler. Anmälningsblankett finns på vår hemsida.

SHR vill värna om ett seriöst och kompetent yrkesutövande. Fokus skall ligga på etik, kvalitet samt kundens säkerhet och trygghet.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

15355832_1400086233358533_7701141948024624137_n

Under Euroskills/yrkes EM som gick av stapeln 1-3 december i Göteborg tog Lovisa Petri guld i Beauty Therapy. Vi är oerhört glada och stolta. Lovisa har tränats av Henrietta O Ericsson som också var expert under tävlingen. Lovisa fick ta emot sin Guldmedalj av EmmaStina Dannered som agerade prisutdelare. EmmaStina tog brons i senaste VM och kommer nu att ta över som expert efter Henrietta. Sverige är alltså bäst i Europa på Hudvård. Heja oss.

15355619_1400092653357891_4834016215721712759_n

Stort tack till alla sponsorer:

logo_avenir_151x69
cropped-logo
Moderna_2D_Master_XX_CMYK

IMG_7771

IMG_7772

landskronastad2016

scratch

hejcologga2016

babor-loga

alexandria

palina_logotyp_svart

calgelsweden

livnordic-logo-spa-wellness-green-box

trollmarkerspa

Läs mer nedan om tävlingen

SEX SVENSKA MEDALJÖRER PÅ YRKES-EM – två guld-, två silver- och två bronsmedaljer till svenska Yrkeslandslaget.

Det blev sex svenska medaljer på Yrkes-EM i Göteborg och 11 Medallions for Excellence gick till svenska tävlande. Guldmedaljerna togs av Johannes Johnsson, industrielektriker från Vånga, och Lovisa Petri, hudterapeut från Ydre. Silvermedaljerna togs av Evelyn Piros, hotellreceptionist från Malmö, och Andreas Sjöberg, lastbilstekniker från Myckelgensjö. Bronsmedaljerna togs av Daniel Carlberg, murare från Ytterby, och Patrik Eriksson, VVS-montör från Vansbro.     

Sex svenska tävlande intog stolt scenen när medaljerna delades ut under söndagens avslutningsceremoni. Utöver pallplatserna tilldelades också 11 Medallions for Excellence till tävlande från det svenska Yrkeslandslaget. Medallions for Excellence är en utmärkelse som tilldelas tävlande med exceptionellt hög kvalitet och höga poäng (500 eller över) i respektive yrkeskategori. Mästerskapet är nu över och hela 74 736 besökare tog sig till Svenska Mässan i Göteborg mellan 1-3 december för att följa Europas yrkesskickligaste ungdomar medan de tävlade.

Det svenska Yrkeslandslaget består av totalt 31 unga talanger som i veckan har representerat Sverige när de tävlat mot europiskt motstånd. Ungdomar från totalt 28 länder har tävlat inom 35 olika yrken på Yrkes-EM. 400 skolor har tagit sig till tävlingarna för att titta på de 500 tävlande som fått sina yrkesfärdigheter prövade under långa, intensiva dagar.

BILDER FRÅN YRKES-EM OCH PÅ DE TÄVLANDE:
https://www.flickr.com/photos/yrkessm08/collections/72157669468674636/ 

GULDMEDALJER:
Johannes Johnsson
Industrielektriker från Vånga
– Det känns helt fantastiskt, det är glädjerus i hela kroppen. Jag förstår fortfarande ingenting. Det har varit intensivt, väldigt mycket stress och mycket att göra hela tiden. Men det har funkat bra, uppenbarligen, säger Johannes

Lovisa Petri
Hudterapeut från Ydre
– Jag har sagt i två års tid att jag ska ta guld så det känns fantastiskt. Jag kände att jag gjorde bättre ifrån mig än vid VM i Leipzig så jag kunde inte annat än hoppas på en medalj, säger Lovisa

SILVERMEDALJER:
Evelyn Piros
Hotellreceptionist från Malmö
– Jag tänkte att, i bästa fall så kanske jag kan lukta på bronset, men så ropar de upp silvret och det känns underbart. Jag är fortfarande chockad men nu ska det firas. Jag är så stolt och glad, säger Evelyn

Andreas Sjöberg
Lastbilstekniker från Myckelgensjö
– Det känns helt underbart. Det har varit tufft och riktigt svårt så nu är man nöjd. Jag har dessutom varit sjuk och då trodde jag aldrig att det skulle gå såhär bra. Det kom som en blixt från klar himmel. Nu är det bara att fira med laget, säger Andreas

BRONSMEDALJER:
Daniel Carlberg
Murare från Ytterby
– Helt otrolig känsla det här. Det har varit väldigt tuffa dagar, men det har flutit på bra så jag hoppades att jag låg i toppen. Nu blir det att fira med laget hela natten och smälta det här, säger Daniel

Patrik Eriksson
VVS-montör från Vansbro
– Det känns jättebra, jag trodde inte att jag skulle nå pallen. Jag gjorde några misstag under första dagen som jag trodde skulle hänga i. Men nu känns det otroligt, jag har kämpat så hårt för detta. Det känns grymt, säger Patrik

MEDALLIONS FOR EXCELLENCE:

Adrian Bentland (Placering: 8)
Automationstekniker (två tävlande i lag)
Lindome

Wilhelm von Heideken (Placering: 8. Bäst i Norden)
Automationstekniker (två tävlande i lag)
Malmköping

Emil Björnerman (Placering: 6)
CNC-operatör (fräsning)
Nybro

Hannah Forsberg (Placering: 8)
Servitris
Bjärred

Oskar Johansson (Placering: 5. Bäst i Norden)
Plattsättare
Borås

Simon Johansson (Placering: 6)
Trädgårdsanläggare (två tävlande i lag)
Malmö

Rasmus Westlund (Placering: 6)
Trädgårdsanläggare (två tävlande i lag)
Strängnäs

Olivia Jonsson (Placering: 4)
Frisör
Luleå

Anna Karlsson (Placering: 6)
Florist
Norrköping

Johan Ledin (Placering: 5) 
Elektriker
Sidensjö

Gustav Leonhardt (Placering: 4)
Kock
Stockholm

David Löwing (Placering: 4) 
Möbelsnickare
Tidaholm

Jonathan Rydberg (Placering: 5) 
Personbilstekniker
Tyresö

ÖVRIGA TÄVLANDE:

Richard Andersson (Placering: 7)
Plåtslagare
Alvhem

Joakim Carlsson (Placering: 11)
Svetsare
Finja

Emil Eriksson (Placering: 10)
Målare
Rättvik

Adrian Flodell (Placering: 11)
IT-tekniker
Katrineholm

Viktor Gustafsson (Placering: 8)
CAD-operatör
Vadstena

Johanna Hansson (Placering: 6)
Visual Merchandiser/dekoratör
Eskilstuna/Södertälje

Henrik Johansson (Placering: 6)
Golvläggare
Stockholm

Eric Norman (Placering: 11)
Webbdesigner
Västerås

Fanny Saxberg (Placering: 9)
Undersköterska
Vänersborg

Kasper Svensson (Placering: 9)
Träarbetare
Fjälkinge, Kristianstad

Anton Söderberg (Placering: 11)
IT-tekniker
Skänninge

Ester Wikström (Placering: 12)
Grafisk designer
Mölndal

 

FÖR MER INFORMATION OM YRKESLANDSLAGET OCH EM: 

http://worldskills.se/
http://euroskills2016.com/

LISTA PÅ DE SVENSKA TÄVLANDE SAMT KONTAKTUPPGIFTER:
http://worldskills.se/wp-content/uploads/2016/11/karta_yl2016_nov16.pdf 

För mer information om Worldskills Sweden, vänligen kontanta:
Pontus Slättman, VD WorldSkills Sweden, pontus.slattman@worldskills.se

Presskontakt, Yrkeslandslaget:
Jonas Persson, jonas.persson@jmw.se

Presskontakt, Euroskills:
Jonas Hellström, jonas.hellstrom@goteborg.com

Worldskills Sweden

Yrkeslandslaget, Sveriges viktigaste landslag, består av landets bästa unga yrkesutövare inom bl a bygg, design, industri, it, service, vård- och tekniksektorn. Sverige har genom åren vunnit flera internationella medaljer. Bakom Yrkeslandslaget står WorldSkills Sweden som är ett samarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten genom Skolverket, Utbildningsdepartementet och Myndigheten för yrkeshögskolan. Bakgrunden till satsningen är att höja statusen, intresset och kvaliteten på svensk yrkesutbildning.

Läs mer på www.worldskills.se

EuroSkills Göteborg 2016

EuroSkills är Europas största tävling i yrkesskicklighet. År 2016 genomförs evenemanget 1-3 december i Göteborg, i samarbete mellan WorldSkills Sweden, Göteborg & Co och Svenska Mässan. 500 ungdomar från 28 länder kommer att tävla i 35 yrken. Besökarmålgrupp är ungdomar, föräldrar och skolpersonal. Vår vision är att EuroSkills ska vara en inspirerande manifestation för yrkesvägar och framtidslust.

Läs mer på euroskills2016.se

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Annica Joensuu

LOGO_svensk

Som ni redan vet så arbetar vi i SHR intensivt med att informera om vikten av att välja en auktoriserad hudterapeut.

Därför är vi väldigt glada över detta samarbete som startats med våra nordiska kollegor!

Ett nära samarbete mellan de nordiska länderna påbörjades redan förra året och syftet med samarbetet är att få ett större erkännande av yrket, utbyta erfarenheter, gemensamt möta utmaningar och bli en enad nordisk maktfaktor.

Vi kommer gemensamt med hudterapeutorganisationerna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ha en gemensam kampanj ut mot allmänheten. Kampanjen kommer att peka på vikten av att välja en hudterapeut som är välutbildad, godkänd av organisationerna och professionell.

nordenbild

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

Den 27 augusti 2015 fattade regeringen beslut om att införa Sveriges referensram för kvalifikationer. Tillsammans med validering kan tidigare kompetens och erfarenhet nu synliggöras. Verktyget kommer därmed kunna öka matchningen på arbetsmarknaden och i ett större perspektiv minska arbetslösheten.

Tanken är att referensramen ska omfatta och synliggöra allt lärande – både det som sker inom ramen för officiella utbildningar men också det som sker i arbetslivet, hemmet eller föreningslivet. Referensramen ska underlätta jämförelser mellan olika kvalifikationer i Europa. Referensramen ska täcka in all utbildning i hela det offentliga skolsystemet: från slutbetyg i grundskolan till vuxenutbildning, yrkesutbildning och den högsta akademiska examen. De utbildningar som ingår i ramverket för högre utbildning kommer alltså även att rymmas i Sveriges referensram för kvalifikationer. Referensramen är anpassad efter svenska förhållanden och bygger på det europeiska ramverket, European Qualifications Framework (EQF). Det europeiska ramverket är erkänt i 34 länder.

blogginla%cc%88ggseqfHur är referensramen uppbyggd?
Referensramen är indelad i olika nivåer som visar hur omfattande kunskaperna, färdigheterna och kompetensen är. Detta sker på åtta nivåer som täcker in hela det offentliga utbildningssystemets examina från grundskolan till den högsta akademiska examen. Referensramen ska också täcka in det lärande som pågår utanför det offentliga utbildningssystemet, som man kan få i arbetslivet, privat eller i olika föreningar.

På varje nivå finns resultatet av lärandet beskrivet i form av kunskaper, färdigheter och kompetens. Till varje nivå kopplas även kvalifikationer som visar resultatet av lärandet, till exempel utbildningsbevis, examina, certifikat och diplom. En och samma person kan ha flera olika kvalifikationer. Tänk på att alla kvalifikationer ännu inte är inplacerade, eftersom detta ramverk är ett förslag som regeringen inte ännu har fattat beslut om.

Nivå 1

  • Slutbetyg från grundsärskolan
  • Slutbetyg från särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

Nivå 2

  • Slutbetyg från grundskolan
  • Slutbetyg från specialskolan
  • Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
  • Gymnasiesärskolebevis från gymnasiesärskolan
  • Gymnasiesärskolebevis från särskild utbildning för vuxna på gymnasialnivå
  • Betyg från utbildning i svenska för invandrare kurs D, eller motsvarande utbildning som bedrivs vid folkhögskola

Nivå 4

  • Gymnasieexamen från gymnasieskolan
  • Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program
  • Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning
  • Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

Nivå 5

  • Gymnasieingenjörsexamen från gymnasieskolan

Nivå 6

  • Examina på grundnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)
  • Examina på grundnivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
  • Examina på grundnivå enligt bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan

Nivå 7

  • Examina på avancerad nivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen(1993:100)
  • Examina på avancerad nivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
  • Examina på avancerad nivå enligt bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan

Nivå 8

  • Examina på forskarnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen(1993:100)
  • Examina på forskarnivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar
Myndigheten för yrkeshögskolan har av regeringen fått uppdraget att bygga upp referensramen. Arbetet är ett samarbete med arbetslivets organisationer, berörda myndigheter, utbildningsanordnare och studerande.

Ansökan om en nivåinplacering i SeQF
Den 1 mars 2016 öppnas möjligheten för de som utfärdar kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet att ansöka om en nivåplacering i den svenska referensramen för kvalifikationer, SeQF. SHR kommer att ansöka om nivåplacering av hudterapeutyrket.

Vill du veta mer
Mer om SeQF finns att läsa på www.seqf.se

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

tandblekning
Tandblekning är en behandling som på senare tid blivit mycket populär. Många tandblekningsföretag har vänt sig till hudterapeuter för att få ut sina produkter. Att hudterapeuter bleker tänder anser vi i SHR inte är förenligt med hudterapeutens kompetens. Därför regleras detta i de etiska reglerna. Hudterapeuter ska inte syssla med tandblekning. Lagstiftningen ändrades också för ett tag sedan och de produkter som får användas av andra är legitimerade har mycket liten effekt.

Det är endast utbildad tandvårdspersonal som kan avgöra om tänderna ska blekas
Innan man bleker tänderna ska man undersökas av en tandläkare eller tandhygienist som bedömer om det går att bleka de missfärgningar som finns och avgör vilken metod som är lämplig. Om det finns hål så ska de vara lagade innan behandlingen börjar, och all tandsten ska tas bort. Det är också viktigt att man har en god munhygien. Tandläkaren eller tandhygienisten gör också en preliminär undersökning av vilka fyllningar som kan behöva bytas ut för att de ska stämma överens med de blekta tänderna när behandlingen är avslutad. De fyllningar och kronor man har kan inte blekas och påverkas inte av blekmedlet. På tandkliniken får man information om allt som är viktigt att veta om hur blekningen går till. För att undvika mer missfärgningar bör man till exempel hålla sig ifrån starkt färgad mat eller dryck under behandlingen och några dagar därefter.

I vissa fall bör man inte bleka tänderna – en hudterapeut har inte kompetens att bedöma detta
Har man besvär med isande tandhalsar, blottlagda rotytor, borstskador eller tunn emalj bör man inte bleka sina tänder. Med sådana besvär ökar risken för att man ska drabbas av biverkningar i form av isningar. Om man röker eller snusar bör man inte heller bleka tänderna då bland annat färgämnen i tobaken kan göra att resultatet av behandlingen blir något sämre. Blekmedel kan förstärka den negativa effekt som tobak kan ha i munhålan. Är man gravid eller ammar ska man inte bleka tänderna eftersom det inte har gjorts några undersökningar

Biverkningar som en hudterapeut inte kan ta hand om
När man bleker tänderna kan tandköttet bli svullet, lite sårigt eller irriterat. Det är viktigt att man får expertråd om hur man ska behandla detta. Det är kontakten mellan blekgelen och tandköttet som kan orsaka en irritation, speciellt när plastskenorna passar dåligt. Endast hos tandläkare kan man få skenor som utformas exakt efter hur tänderna ser ut, vilket ofta gör att man brukar slippa besvär. Man kan också få besvär i form av ilningar när man bleker tänderna. Mer än hälften av alla som bleker tänderna får lätta till måttliga besvär. Även här är det viktigt att kunna få hjälp av en expert.

Olika sorters blekmedel
Tandblekningsmedel får innehålla högst 6 procent väteperoxid eller motsvarande effektstyrka av annat medel. Blekmedel som innehåller mer än 0,1 procent väteperoxid eller motsvarande effektstyrka av annat medel får endast säljas till tandläkare. Första gången i varje behandlingsomgång måste man få hjälp av en tandläkare att använda blekmedlet. Om det går att garantera en likvärdig säkerhetsnivå kan man också få behandlingen av en tandhygienist under direkt överinseende av en tandläkare. Tandblekningsmedel är kosmetiska produkter. De får inte användas av personer under 18 år.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

SANSAlogga.FAIRTRADE

 

SHR har inlett ett samarbete med den ideella organisationen SANSA.

Vad är SANSA?

SANSA – Swedish Association of Nail Schools & Agents är en idéell och oberoende branschorganisation som bildades 2006-01-21. SANSA uppkom i samförstånd och gemensamt med de etablerade nagelskolorna och leverantörerna på den svenska marknaden. Tillsammans har dessa aktörer haft ett behov av en egen sammanhållande branschorganisation för att säkerställa kvalité och seriösa etableringar på denna marknad.
Detta gäller såväl nagelskolor och utbildningar som godkända och säkra produkter på marknaden för professionella och konsumenter. De aktörer som nu tillsammans bildat SANSA är alla verksamma i branschen och har lång erfarenhet av hand och nagelmarknaden.
Det garanterar ett seriöst kvalitetstänkande vilket också är en av SANSA:s viktigaste syften; nämligen att tillse att standarden på både skolor och leverantörer som grossister och tillverkare, är av högsta kvalité. Att alla följer de lagar och förordningar som åläggs branschen samt naturligtvis att etiska regler och god affärssed är ledande begrepp på vår marknad.

SANSA, som uppstått tillsammans med ca femtontalet etablerade nagelskolor och ca tiotalet kända leverantörer på marknaden, har tillsammans varit den drivande kraften bakom det regelverk som finns idag.
SANSA består av en gedigen och erfaren kompetens med blandande personer från alla dessa aktörer. Denna kompetens inom SANSA har också som sitt riktmärke att vara drivande, innovativ och ständigt hålla sig i framkant vad gäller ny teknik, nya produkter eller material, nya trender och nya influenser i skönhetsbranschen samt att bevaka nya lagstiftningar och regelverk som påverkar oss alla.

SANSA:s organisation utövar sin verksamhet via årsmöten, via styrelsen samt kommittéer.

Varför behövs SANSA?

SANSA behövs på denna starkt växande marknad som ett stöd för branschen samt att fungera som drivande kraft och inspiration. Tillse att branschen lever upp till gällande lagar och normer, och att borga för en hög kvalité bibehålls på alla områden inom nagelmarknaden.
SANSA skall säkerställa att kompetens upprätthålls och att utveckling och fortbildning håller jämna steg med övriga delar av världen. Det blåser en medvind för branschen – individ och kroppskultur är i fokus – den svenska nagelbranschen har helt enkelt inte råd att vare sig halka efter eller riskera dåligt rykte på grund av enstaka oseriösa aktörer.
SANSA är ett stöd, en samlingspunkt, ett forum för erfarenhetsutbyte på den svenska marknaden och den starka kraft som länge behövts för att upprätthålla en god och hög standard.
SANSA kan hjälpa såväl den enskilde konsumenten vad beträffar val av utbildningar såväl som leverantören eller grossisten som behöver stöd och rådgivning samt att samordna utbildningskriterier, innehåll och examina för skolorna.
SANSA har slutligen en central roll när det gäller branschens totala manifestation i form av marknadsföring, mässor, workshops, evenemang, tävlingar och PR.

Vad kan SANSA göra?

Som medlem hos SANSA kan du få stöd med bl a. följande frågor:

Skolor

  • Sätta standard på utbildningen
  • Hjälpa till med produktkunskap samt förse dig med listor över vilka produkter som är godkända av miljö och hälsovårdsmyndigheter samt läkemedelsverket
  • Stå för samordning och enhetlighet mellan skolor t.ex. vad gäller innehåll i kursplan/timplan
  • Minimikrav för prov, godkända examen
  • Som stöd i etableringsfrågor
  • Inträdeskrav för eleverna
  • Krav vad gäller lokaler, utrustning, ventilationssystem etc.
  • Erbjuda skolan samt eleverna nätverket inom SANSA
  • Aktuell information om marknaden i Sverige

Leverantör/grossist/tillverkare

  • Få information om vilka regelverk som måste följas i Sverige
  • Få hjälp med aktuell marknads information
  • Kontakt med berörda myndigheter samt krav från myndigheter
  • Export/import frågor
  • Inköpsvillkor för återförsäljare
  • Marknadsföringsfrågor & PR
  • Mässor, evenemang, samt medverkan vid tävlingar
  • Ekonomisk expertis samt etableringsfrågor

Konsument/elev

  • Godkända produkter på marknaden
  • Produktinnehåll, vad betyder beteckningar på produkter
  • Regelverk från myndigheter
  • Konsumentens rättigheter
  • Behandlingar; vad innehåller de
  • Godkända skolor i Sverige
  • Minimikrav på utbildningar samt prisnivåer, vad är relevant i pris för olika utbildningar
  • Övriga utbildningsfrågor
  • Marknadsprognos för framtiden i branschen

Besök oss gärna på: www.sansa.nu

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Med 86 utställare och drygt 3200 besökare blev årets mässa den största och mest framgångsrika i Hud & Kosmetiks 20 åriga historia. Det var för andra året i rad som mässan gick av stapeln på Kistamässan parallellt med Apotek & Egenvårdsmässan. Numera hålls mässan alltså varje år och blir på så vis årets händelse för hela vår bransch.

mariaakerberg2016 grevinnan

yag

Mässan som ägde rum 8-9 september startade på morgonen med en pressfrukost som arrangerades för seriösa bloggare och skönhetsjournalister i samarbete med Daisy Beauty. Totalt besökte ca 40 journalister och bloggare mässan och Daisy Beautys presslounge.

press

Vi hade en bra blandning av utställare: gamla och nya, stora och små. Även hel del utländska utställare, vilket var väldigt kul!

cinomonde2016exuviance babor2016

Det var även en bred spridning på olika produkter, make up, kläder, bokningssystem, förbrukningsvaror, maskiner och behandlingar. Det fanns möjlighet att prova många olika behandlingar, tatuera ögonbryn, microneedeling, vaxa ben, frysa fett, få manikyr, make up mm mm.

Utställarna hade verkligen tänkt till och skapat mycket fina, inbjudande montrar.

vagvisning2016

Vi i SHR fanns självklart på plats och hade en egen monter vid entrén. Där kunde våra medlemmar hämta ut biljett för gratis porträttfotografering av den väldigt duktiga fotografen Sauman från ”Smile For The Camera” och de 100 första kunde också hämta en fin tygkasse. Vid SHR-montern fanns även vår försäkringsförmedlare Arctic som svarade på frågor gällande försäkringar, Cidesco ordförande Anna-Cari Gund och Ann-Charlotte Andersson Rosén från etiska rådet som kunde svara på frågor om den nya europeiska standarden.

Förutom utställare hade vi även en Workshopscen med intressanta demonstrationer och föredrag av flera olika utställare.

Vi hade också ett seminarieprogram med många olika intressanta ämnen. Representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsumentverket och föreläsare från våra utställare skapade ett mycket intressant innehåll.

I Jubileumsbaren kunde besökarna vila trötta fötter, ta ett glas bubbel och umgås. Den första dagen avslutades med ett branschmingel där vi hade drinkar, livemusik samt att priset i den fototävling vi hade utlyst på instagram delades ut. Vann gjorde Helene Flink, stort grattis!

Hela mässan kändes väldigt positiv, det var en härlig stämning utställare emellan, mellan besökare och arrangörer.Det märktes verkligen att vi är som en stor familj och vi längtar redan till nästa år.

Ett hjärtligt tack till alla utställare, besökare, föreläsare och

vår projektledare Ann-Marie Johansson.

Vi hoppas att ni är lika nöjda som vi är!

Vi ses 7-8 september 2017.

shr

/ SHR Styrelse och kansli

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Anna Olsson

På vår egen glittrande mässa Hud & Kosmetik briljerade 6 uttagna tävlande med sina färdigheter i make up:

Marielle Isaksson, Linn Norman, Isabelle Behrn, Sandra Ilic, Heidi Garcia Andersson och Petra Andersson.

img_1673

De tävlande får visa vad de går för i två deltävlingar under dagen.

Del 1 bestående av klassisk make up med sotning och röda läppar samt del 2 med Tema! 2016 års tema var.. ‘In a Galaxy far, far away… ‘

Segern tog Heidi Garcia Andersson från Umeå hem! Heidi fick även Kate Wacz fina hederspris.

 

vinnaresmmedkate

På andra plats kom Linn Norman från Gällivare och på tredje Marielle Isaksson från Umeå

img_1674linnsm16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

img_1675mariellesm16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stort Grattis önskar vi på SHR Heidi, som kommer att representera Sverige i ‘International Make Up Championship’ i Düsseldorf till våren.

Kayo var årets härliga konferencier och den proffsiga juryn bestod av Linda Mehrens Flodin, Mia Bengtsson, Teresa Grundin, Linda Hallberg samt vår egen Annica Joensuu.

Vi vill tacka våra sponsorer under SM i Make Up 2016:

 

bluespalogo_smcollistar

 

acasia-ab-ny-2012gertab2016

 

hairforce

bodysugaring

image001

 

insightgroup

 

Tack också till Kate Wacz för utdelning av sitt hederspris.

Till sist ett Stort tack till Alla som gör detta möjligt!

Anna Olsson, projektledare SM i Make Up, Ann-Marie Johansson assistent och SHR:s styrelse.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

SAHMrund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har inlett ett samarbete med SAHM, The Swedish Association of Hair and Makeup som också kommer att delta på mässan Hud och Kosmetik som arrangeras av SHR på Kista mässan 8-9 september.
SAHM är ett nystartat förbund för hårstylister och makeupartister och är öppet för alla som är verksamma eller har anknytining till denna yrkesbransch.

Förbundet har till ändamål att:

  • Arbeta med att kvalitetssäkra utbildningar och skolor som bedriver utbildningar inom Makeup och Hårstyling.
  • Höja standarden, kvaliteten och statusen inom yrket Makeup artist och Hårstylist.
  • Verka som ett forum för yrket i sin helhet genom samarbete mellan olika organisationer, företag och yrkesutövare.

Förbundet ska uppfylla sitt ändamål genom att:

  • Skapa utbildningskriterier för skolor och lärare i samråd med erfarna utbildare och yrkesutövare.
  • Ge möjligheter till stöd, rådgivning och vidarutbildning till den som utövar yrket.
  • Skapa möjligheter för både företag och den enskilde att komma i samspråk med varandra genom förbundets verksamheter.

SAHM ger dig som medlem en bra möjlighet till en lyckad framtid genom:

  • Information och nyheter
  • Kvalitetsäkring
  • Egna profilsidor
  • Stöd och rådgivning
  • Forum för branschen

Besök oss gärna på www.sahm.se

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

SHR har tagit avstånd från begreppet medicinsk hudvård på grund av att vi inte har någon medicinsk utbildning eller arbetar med läkemedel. Istället ska vi använda begreppet Avancerad Hudvård för de behandlingar som är mer avancerade. Men vilka är det? Och på vilket sätt är de avancerade?

I samband med att en europeisk standard för yrket snart är klar har vi i SHR passat på att kategorisera de behandlingar vi utför. Denna kategorisering ska också harmoniera med skönhetsrutredningens förslag och vår behandlingsskadeförsäkring. Nedan kategorisering ska ses som ett levande dokument. Nya behandlingar tillkommer ständigt och gamla försvinner. SHR kan också komma att fatta beslut om undantag från den europeiska standarden.

Icke avancerade behandlingar som kan utföras av hudterapeut
Nedan behandlingar räknas som icke avancerade behandlingar och är de vanligt förekommande behandlingarna inom yrket. De flesta ingår i grundutbildning till hudterapeut men inte alla. De som inte ingår i grundutbildning räknas ändå som enklare behandlingar med låg risk. I den europeiska standarden har angetts vilken kompetens (EQF) dessa behandlingar kräver. De icke avancerade behandlingarna omfattas av SHR:s behandlingsskadeförsäkring. Mer om EQF finns att läsa i separat artikel i denna tidning.

bild1inläggAJ

Avancerade behandlingar
Följande behandlingar ska räknas som avancerade i enlighet med den europeiska standarden (SIS/CEN standardisering, EQF 4-5/6), behandlingsskadeförsäkringen samt socialdepartementets skönhetsutredning. En avancerad behandling kräver en högre kompetens (EQF) och medför en betydande hälsorisk. Skönhetsutredningen anser att med begreppet betydande hälsorisker ska förstås att behandlingen eller ingreppet kan överföra smitta, ge svåra skador, svåra sjukdomar eller ge bestående men. Alla behandlingar där man använder stickande/skärande verktyg kan medföra risk för smitta och ingår därför. Dessa behandlingar är idag också anmälningspliktiga. Behandlingar som kan ge svåra skador eller bestående men ska vi inte utföra. En del av de avancerade behandlingarna ingår i grundutbildningen till hudterapeut men de flesta inte. Däremot så omfattas alla avancerade behandlingar av SHR:s behandlingsskadeförsäkring utan premietillägg men man måste ange vilka avancerade behandlingar man utför.

bild2inläggAJ

Behandlingar som inte ska utföras av hudterapeut
Följande behandlingar får ej utföras av person med hudterapeututbildning som är medlem i SHR och därför finns ingen behandlingsskadeförsäkring för detta. Vissa behandlingar kan utföras om man har ytterligare utbildning och då kan man teckna tilläggsförsäkring.

bild3inlägg AJ

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier