You are currently browsing the category archive for the ‘Lena Edberg’ category.

Text: Lena Edberg

Psykologiska perspektiv då och nu 

Nu är första terminen av min undersköterskeutbildning slut och jag tänkte skriva lite om ett av mina favoritämnen som jag just avslutat en kurs i – Psykologi. 

Jag kommer första att skriva om de tidiga psykologiska perspektiven; den psykodynamiska teorin och behaviorismen. Sedan kommer jag beskriva de modernare perspektiven inom psykologin; Kognitionspsykologi, Biologisk psykologi och Socialpsykologi. För att avslutningsvis beröra det sedan länge så diskuterade ämnet arv eller miljö. 

Psykodynamisk teori och Behaviorism 

Det Psykodynamiska perspektivet som grundades av Sigmund Freud bygger på intervjuer, observationer och till viss del antaganden. Man menar här att vårt beteende och tankar styrs av olika inre konflikter i vårt psyke. Freud menar att våra inre drifter styr våra handlingar. Våra två starkaste drifter är sexualdriften (libido) som är positiv och aggressionsdriften som är destruktiv. Våra drifter hämmas av samhällets normer och det kan leda till inre konflikt. 

Freud talade även om den omedvetna delen av psyket där finns tabubelagda känslor och tankar och traumatiska minnen. Det omedvetna psyket kan tala till det medvetna genom drömmar, felsägningar eller felhandlingar. Det omedvetna bubblar alltså upp genom omedvetna drömmar, ord och handlingar. Han delade även upp psyket i detet, jaget och överjaget. Detet vill tillfredsställa våra drifter och finns mestadels i vårt omedvetna. De som styrs mycket av detet har svårt med sin impulskontroll. Jaget är förnuftigt och medvetet, jaget söker balans och kompromissar mellan detet och överjaget. Överjaget sätter krav och förväntningar från omgivningen och oss själva, överjaget kan liknas med samvetet. Konflikter kan lätt uppstå mellan dessa tre delar av psyket då detet vill tillfredsställa lustar och överjaget vill följa normer så måste jaget medla mellan dessa drivkrafter. 

Psykoanalysen kan beskriva det psykodynamiska perspektivet och är även en terapiform som Freud tog fram. I denna terapiform försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Freud menade även att vi använder försvarsmekanismer för att skydda oss mot bla. ångest. Däribland hittar vi; Bortträngning, Projektion, Förnekelse, Reaktionsbildning, Regression, Förskjutning, Rationalisering, Sublimering, Identifikation. Han delade även in barnets utveckling i fyra faser; orala, anala, oidipala, latenta, genitala. 

Det Behavioristiska perspektivet handlar om beteende är samtida med Freud men är en helt annan teori. Här menar man att vårt beteende styrs helt av miljön. Inlärning är det som ligger bakom olika beteenden och de kan även läras bort. Här ser man inte alls till bakomliggande orsaker så som man gör inom psykoanalysen. Ivan Pavlov är känd för experiment med hundar och slutsatsen att man kan lära in beteenden vilket kan kallade klassisk betingning. John Watson som lanserade teorin menade att det bara går att studera människors beteende och inte deras inre medvetande på ett vetenskapligt sätt. Skinner, en annan känd psykolog inom behaviorismen, lanserade teorin om positiv och negativ förstärkning samt bestraffning vilken han grundade på ett experiment på en råtta. Positiv förstärkning med beröm och uppmuntran var den mest effektiva för att förändra ett beteende enligt honom. Genom beteendeterapi så kan man lära om ett negativt beteende som att få bort en fobi. 

Kognitionspsykologi 

Kognitionspsykologi är ett perspektiv utifrån tänkande och handlar om hur vi människor behandlar och bearbetar information, det rör processer inom minne, tänkande, språk, uppmärksamhet och perception dvs hur hjärnan tar till sig och tolkar sinnesintryck. Man ser sedan hur vi använder denna kunskap och omsätter den i handling. De menar att det finns individuella skillnader i koncentrationsförmåga och vad vi uppmärksammar i vår omgivning. Dessa skillnader beror på olika faktorer som arv och miljö. Våra sinnen (synen, hörseln, lukten, smaken, känseln, balansen och kroppssinnet) tar emot information från omgivningen och dessa tolkas sedan i hjärnan. Hur vi tolkar och fyller i informationen som saknas beror på våra egna referensramar. Tänkandet, språket (som är ett verktyg för tänkande och kommunikation), minnet och intelligens är viktiga delar som avgör hur vi agerar. 

Den Biologiska förklaringsmodellen

Biologisk psykologi är ett fysiologiskt perspektiv som handlar om hur vårt beteende formas och påverkas av biologiska faktorer som är kopplade till hjärna och nervsystem. Genetiska faktorer ligger bakom många olika former av psykisk ohälsa, kopplingen blir starkare ju mer man forskar på området. Neuropsykologisk forskning visar på sambandet mellan hjärnan och mentala funktioner, olika delar av hjärnan har visat sig styra olika funktioner. Med hjälp av fysiologisk psykologi kan man studera hur olika biologiska funktioner styr vårt beteende. Med hjälp av psykofarmakologi kan man avhjälpa psykiska besvär med psykofarmaka för att normalisera balansen av kemiska substanser som styr psykiska funktioner i hjärnan. En del av den biologiska psykologin är även evolutionspsykologin där Darwin la grunden, det handlar om människans biologiska utveckling. Genom hjärnforskning har man till och med kunnat påvisa att olika personlighetsdrag kan härledas till olika grad av aktivitet i olika delar av hjärnan och olika mängd av vissa signalsubstanser som dopamin. 

Biologisk psykologi är baserad på ökade kunskaper inom medicin och förbättrad medicinsk teknik, den är vetenskaplig och lär oss mer om orsakerna bakom vissa tillstånd som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD. Eftersom man vet orsakerna till tillstånd som ADHD, bland annat brist på dopamin och noradrenalin kan man ta fram effektiv medicin med centralstimulerande substanser.

Socialpsykologi och gruppbeteende

Gruppbeteende är en viktig del inom denna socialpsykologi där man ser hur människor anpassar sig till varandra inom olika grupper. Det finns olika roller inom grupper som fördelas och kan förstärka eller försvaga de olika deltagarnas egenskaper. Grupptryck är en dela av vår strävan efter att passa in och accepteras av gruppen. Andra beteenden kopplat till gruppsykologi är masspsykos, åskådareffekten, polariseringseffekten och grupplättjan.

Forskare har tagit fram modeller för vanliga informella roller i grupper. Några av dessa är; ledaren, ledarens högra hand, den präktige samt gruppens clown, syndabock och gnällspik. Roller som har med arbetet att göra kan vara den kreativa, den informativa, den stödjande och den utvärderande. Vem som får vilken roll i gruppen beror på faktorer som gruppens sammansättning av personer, dessas tidigare erfarenheter och förväntningar på varandra samt deras syn på sig själva och på varandra. Rollerna fördelas i det tysta och ofta omedvetet, det kan gå mer eller mindre smidigt beroende på medlemmarnas tidigare erfarenheter av roller i andra grupper osv. 

Man utgår ifrån att människan är flockdjur som är väldigt måna om att följa flocken, att vårt beteende avgörs av den sociala situationen, denna tolkas subjektivt och vår egen tolkning avgör vårt beteende. Vårt behov av att passa in är en överlevnadsstrategi som gör att vi följer sociala normer. Det finns även olika former av social kontroll som påverkar vårt beteende, den kan vara både intern och extern, formell och informell. Normen att lyda auktoriteter kan göra att människor kan sluta tänka själva och utföra oetiska handlingar om en auktoritet säger åt oss.

Det har gjorts många experiment inom socialpsykologin för att studera människors beteenden i olika grupper och i olika situationer.

Jämförelse av förklaringsmodellerna

De tre senare teorierna fokuserar på olika områden där den kognitiva fokuserar på mentala processer alltså hur vi behandlar information, den biologiska fokuserar bland annat på processer som styr nervsystemet och kemiska brisers påverkan i hjärnan medan den social fokuserar på individens samspel i sociala sammanhang. Dessa är alla tre mer moderna teorier som är mer vetenskapliga och evidensbaserade än tidigare teorier som det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Behaviorismen är visserligen vetenskaplig på så sätt att de utförde experiment på djur och studerade beteenden vetenskapligt men den tar inte hänsyn till komplexiteten hos människan. Det är en ytlig teori som bara ser på symptom och kan bara hjälpa vid enklare psykiska besvär som en fobi. 

De skiljer sig även i olika behandlingsformer. Inom kognitionspsykologin arbetar med KBT (kognitiv beteendeterapi) för att ändra tankemönster och beteendemönster för att kunna påverka på känslor. Inom biologisk psykologi har man psykofarmaka som kan balansera kemiska brister i hjärnan och därmed behandla olika psykiska problem som ADHD och depression. Medan socialpsykologin inte direkt är behandlande men tillämpas inom rättsväsendet som vid utredande intervjuer, förhör, utlåtanden och beslutsfattande inom socialtjänsten. Psykoanalysen som används inom den psykodynamiska teorin så försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Men denna terapiform anses idag vara ovetenskaplig och resultaten tvivelaktiga. Inom behaviorismen jobbar men med behandlingsformen beteendeterapi vilken har vissa likheter med kognitionspsykologins KBT eftersom båda fokuserar på beteenden. Den kognitiva teorin är en fördjupning och utveckling av Behaviorismen då man nu ser till de många komplicerade tankeprocesser som sker i vårt inre och hur vi tolkar och behandlar den yttre informationen som sedan leder fram till ett visst beteende. 

Man har även olika förklaringar till varför vi som gör att vi gör i olika situationer så som varför vissa begår ondskefulla handlingar. Inom kognitionspsykologi kan man förklara destruktivt beteende med destruktiva tankemönster och man har individuella skillnader inom områden som EQ. Inom den biologiska psykologin ser man skillnader i aktivitet i olika delar av hjärnan och avvikelser i amygdala, en del av det limbiska systemet. Medan inom socialpsykologin talar man om hur olika sociala situationer kan få nästan vem som helst att begå ondskefulla handlingar. Freud skulle kanske förklara ondskefulla handlingar med ett starkt det, en stark aggressionsdrift eller försvarsmekanismen förskjutning. Medan behaviorismen förklarar ett oönskat beteende med felinlärning och miljöpåverkan. 

De äldre psykodynamiska teorierna och behaviorismen känns väldigt utdaterade men det är bra att lära sig om de gamla teorierna ur ett historiskt perspektiv. Det jag tycker är sunt med den moderna psykologin och dess teorier är att man riktar in sig på olika områden och forskar i team som även kan vara tvärvetenskapliga. Det är så forskning som ligger till grund för kunskap ska gå till anser jag, i motsats till personkult kring enskilda personer som tar fram egna teorier som delvis verkar utgå ifrån dem själva baserade på antagen och inte på vetenskap. Psykologin bör vara grundad på vetenskap och forskning!

Arv eller miljö? 

Arvet är de egenskaper vi föds med, de delar av vår personlighet och vårt beteende som är medfött, detta är en del av det genetiska eller biologiska perspektivet. 

Miljön är omgivningens påverkan på vår personlighet och vårt beteende. Inom behaviorismen menar man att vi föds som ett tomt blad och det är samhället och vår uppfostran som formar oss, detta är även en del av det sociala perspektivet. 

Att mena att enbart det ena eller det andra är förklaringen till vårt beteende och våra egenskaper tror jag inte på. Jag tror på ett samspel mellan dessa, och det verkar även forskarna vara eniga om, jag tror att genetiken styr hur man påverkas av miljön runt om kring en, som hur man reagerar på kriser och katastrofer till exempel.

Något relativt nytt och spännande som jag läst om nyligen är forskningsområdet epigenitik. Detta ger oss kunskap om hur våra gener påverkas av vår livsstil och det verkar vara en länk emellan arv och miljö. Forskare har upptäckt cellulära mekanismer som reglerar uttrycket av våra gener. Dessa epigenetiska mekanismer är kemiska markörer som påverkar bland annat utvecklingen av olika egenskaper. De epigenetiska mekanismerna har bevisats vara känsliga för olika faktorer i vår miljö så som av kost, stress, sömn och sociala omständigheter (Medicinska fakulteten Lunds universitet 2019). Jag tycker detta visar på det intressanta och viktiga sambandet mellan arv och miljö och att arvet är grunden men miljön påverkar vilka delar av arvet som träder fram. 

Källor 

Phillips, T. (2013) Psykologi 1. Gleerups förlag. Malmö.

https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biologisk-psykologi

https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/kognitiv-psykologi

https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/perception-och-psykofysik

https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/personlighets-social-och-utvecklingspsykologi/forskning/till%C3%A4mpad-socialpsykologi

https://www.psychology.su.se/forskning/forskargrupper

https://www.specialnest.se/hjalpmedel/sa-fungerar-adhd-medicin

https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2014/09/adhd-bor-uppmarksammas-mer-tidiga-insatser-spar-lidande/

https://www.dn.se/debatt/pseudovetenskap-frodas-i-varden-och-pa-universiteten/

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/patientens-rattsliga-stallning/vardpersonalens-skyldigheter/

https://www.med.lu.se/nyheter/190411_epigenetik

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.


Text: Lena Edberg

Smitta, smittspridning och basala hygienrutiner 

För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren. 

Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som sprids från en del av den egna kroppens bakterieflora till en annan. Risken att infekteras av sin egen normalflora är större vid invasiva undersökningar och behandlingar särskilt då patienten ofta även har nedsatt immunförsvar. Kontaktsmitta kan ske direkt mellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården. 

Droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta är mindre vanliga smittvägar. Smitta kan även spridas via maten, livsmedelshygien är därför också viktig att tänka på inom vården. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare, smittämnen som finns i samhället kan spridas inom vård och omsorg, smittan kan sprids mellan olika patienter och personal sk vårdrelaterade infektioner, VRI.  

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska all sjukvård vara av god kvalitet och hålla en god hygienisk standard. Alla inom vård och omsorg ska följa grundläggande hygienrutiner, så kallade basala hygienrutiner.

Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om de basala hygienrutinerna för personal inom vård och omsorg att följa. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården. I de basala hygienrutinerna ingår; handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder, stänkskydd, andningsskydd och arbetskläder.

Den som arbetar inom hälso- och sjukvård ska följa följande för att begränsa risken för spridning av smitta:

• God handhygien är den viktigaste hygienrutinen för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Hel och frisk hud är också viktigt smörj och vårda dina händer noggrant.

• Naglar ska vara korta och välvårdade och man ska inte använda nagellack eller konstnaglar. 

• Om händerna är synligt smutsiga skall de tvättas med flytande tvål och vatten. Torka ordentligt med torkpapper.

• Desinfektera händerna grundligt före och efter patientkontakt, mellan olika arbetsmoment, innan handskar tas på samt efter de tas av. Massera in rikligt med handdesinfektionsmedel på händer och underarmar, massera tills det blir torrt.

• Handskar skall användas vid all risk för kontakt med blod och annat smittsamt organiskt material. Handskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment. Sprita händerna innan du tar på handskar. Låt torka in innan handskar tas på. Handskar bör bytas ofta, mellan olika moment samt mellan olika patienter.      

• Desinfektera alltid händerna när handskarna tagits av då risken är stor att händerna kontaminerats i samband med avtagningen av handskarna.

• Smycken såsom ringar och klockor ska inte bäras.

• Långt hår eller skägg ska vara uppsatt.

• Huvudduk ska fästas upp eller stoppas in i kläder samt tvättas dagligen i 60 grader.

• Speciella arbetskläder ska användas. Dessa förvaras på arbetsplatsen och åtskilda från privata kläder. Tvättas dagligen i minst 60 grader på arbetsplatsen eller via tvätteri och de ska vara kortärmade.

• Kläder är den näst största smittspridaren efter händer. Använd plastförkläde vid smutsiga moment, som hantering av avfall eller där risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor. 

• Stänkskydd som visir eller munskydd med skyddsglasögon används bland annat vid risk för stänk av blod eller sekret. Andningsskydd används vid vård av patient med luftburen smitta, dessa ska kastas efter varje användning.

MRSA och MRSE är multiresistenta bakterier som är resistenta mot alla de penicillin som vi har idag, därför kan de vara direkt livshotande att utsättas för dem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi, MRB är ett stort och ökande världshälsoproblem. Det är mycket viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika och att förhindra smittspridning. Viktiga åtgärder är även att när antibiotikabehandling är nödvändig alltid noga följa den ordinerade kuren, smittspårning och isolering av konstaterade fall. MRB är ännu en anledning att aldrig slarva med de basala hygienrutinerna inom vård och omsorg,  det samma bör gälla även inom hud- och skönhetsvård! 

Källor;

Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.

Bild: Pixabay 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Jag kämpar vidare med mina studier till undersköterska, samtidigt som salongen rullar på. De två första kurserna Medicin 1 och Hälsopedagogik är avslutade med varsin examinationsuppgift. Hela kursen skulle sammanfattas på tre timmars skrivande. Det var läskigt och stressigt men det gick bra. 

Här kommer en förkortad version av uppgiften om hälsa. Den är uppdelad i två delar. Del ett handlar om begreppet hälsa och hälsa på individnivå. Denna del, del två handlar om arbetsmiljö och lite om folkhälsa. 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljön kan delas in i fysisk, psykisk, organisatorisk och även estetisk. 

Fysisk handlar om saker som ventilation, ergonomi och buller. 

Psykisk arbetsmiljö (kan även kallas psykosocial) handlar om saker som stress, arbetsklimat, arbetsbelastning. 

Organisatorisk arbetsmiljö handlar om bland annat ledning, styrning och kommunikation. Den estetiska arbetsmiljön är om arbetsmiljön ser trevlig ut och är fräsch. 

(Nytt är att psykisk/psykosocial och organisatorisk nu mera heter ”Organisatorisk & social arbetsmiljö”.)

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och information om den enligt Arbetsmiljölagen. Det är även lag på att ha skyddsombud/arbetsmiljöombud på arbetsplatsen. 

Hur mår vi bra på jobbet? 

Som individer mår vi bra om vi får varierande och utvecklande arbetsuppgifter på vår arbetsplats. Att vi får eget inflytande över hur vi utför sitt arbete är också viktigt för att trivas på jobbet. Samt att vi känner yrkesstolthet och att vi gör något meningsfullt.

Att vara en del av gemenskapen är också viktigt ur ett psykosocialt perspektiv. Att vi  känner trygghet så vi vågar både vara raka och ärliga men även att vi kan skoja och skratta tillsammans.

I organisationen är det viktigt att beslut lätt kan fattas så arbetstagaren kan vara med och påverka. Chefen bör vara närvarande och tydlig med feedback. Alla i organisationen ska veta vilka riktlinjer som gäller och känna att man blir sedd och hörd. 

En god arbetsmiljö kännetecknas av god hälsa, trivsel och engagemang, den är viktig för att förebygga sjukdom och ohälsa. En bra arbetsmiljö minskar stress och sjukskrivningar. Den är därför viktig för både individerna och organisationen och dess ekonomi. Att jobba hälsofrämjande kräver engagerade och utbildade chefer som kan engagera de anställda. 

Även inom arbetsmiljö kan man använda sig av begreppet KASAM, känsla av sammanhang, där arbetet måste vara begripligt, att man har tex tillräcklig kunskap för uppgifterna, hanterbart, att man får stöd och känner att man räcker till och hinner med, och meningsfullt, att man känner att det man gör är viktigt, man får uppskattning för sitt arbete. Detta är viktigt för att må bra på jobbet. 

FOLKHÄLSA 

Folkhälsa kan mätas genom medellivslängden i ett land. Det påverkas av levnadsförhållanden och blir längre ju bättre människorna har det generellt. Man kan även se på ekonomi, utbildning och sjukvård i ett land och människor med bättre ekonomi, högre utbildning och möjlighet till bra sjukvård lever längre. Man kan jämföra olika länders folkhälsa genom att se på samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor. 

Viktigt att mäta folkhälsan 

Det är viktigt att veta vad som är hälsofrämjande i samhället och vad som skapar sämre folkhälsa. Man kan se utvecklingen efter olika politiska insatser. Och om utvecklingen avstannar eller försämras. Nu kan man till exempel se att vissa folkhälsosjukdomar som diabetes typ 2 ökar, man kan se att unga tjejers psykiska ohälsa ökar i Sverige. Man kan då sätta mål och åtgärder utifrån detta och sedan mäter man kontinuerligt kunna se utvecklingen och resultatet. 

Man kan även jämföra olika länder och följa den globala utvecklingen. 

Källa; 

Axelsson, Anna-Karin. (2016) Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning. Stockholm.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Jag kämpar vidare med mina studier till undersköterska, samtidigt som salongen rullar på. De två första kurserna Medicin 1 och Hälsopedagogik är avslutade med varsin examinationsuppgift. Hela kursen skulle sammanfattas på tre timmars skrivande. Det var läskigt och stressigt men det gick bra. 

Här kommer en förkortad version av uppgiften om hälsa. Den är uppdelad i två delar. Del ett handlar om begreppet hälsa och hälsa på individnivå. Del två handlar om arbetsmiljö och lite om folkhälsa. 

Vad är hälsa?

Hälsa kan beskrivas ur olika aspekter och hälsopedagogiskt arbete kan ske på samhällsnivå, organisatorisk nivå och individnivå. Dessa hänger ihop och kan påverka ”upstream”och ”downstream”. Politiska beslut på verkar folkhälsan uppifrån ner till individen dvs. downstream och vi individer påverkar folkhälsan och därmed samhället med våra val av livsstil och levnadsvanor dvs. upstream. 

HOLISTISK HÄLSA 

Med ett holistiskt synsättet på hälsa ser man till hela livssituationen. Hälsa handlar om att vara frisk och må bra både fysiskt och psykiskt och även det sociala välbefinnandet är viktigt för hälsa. 

Fysisk hälsa handlar om kroppens funktion som styrka, rörlighet, kondition, vila och att vara fri från sjukdom och beroende.

Psykisk hälsa handlar om upplevelsen av livet som ens självkänsla, personlighet, empati, förmågor, motivation och upplevd livssituation, en känsla av sammanhang, KASAM. Man ser sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull. 

Social hälsa handlar om hur vi fungerar i ett socialt sammanhang som trygghet, relationer, delaktighet och fritidsaktiviteter. 

Man kan även tala en en andlig hälsa som rör vår livsåskådning. 

WHO:s definition av hälsa beskriver hur hälsa inte bara är att vara fri från sjukdom – ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.” 

Senare har de utvecklat detta med att hälsa bör ses som en process och inte bara ett resultat eller mål. Medborgarna har ett eget ansvar för sin hälsa men ska få stöd i processen i från samhället med hjälp av information, kunskap och möjligheter till bra val. 

KASAM – Känsla Av SAMmanhang 

Begreppet myntades av professor Aaron Antonovsky, som intresserade sig för hälsa och varför vissa människor behåller sin hälsa efter att de upplevt trauma och kriser. Han jämförde kvinnor som överlevt koncentrationsläger med andra kvinnor och såg ett samband mellan dem som överlevt denna fruktansvärda tid med hälsan i behåll. Det sammanfattade han i att de hade en känsla av sammanhang som han förkortade till KASAM. De ser sin tillvaro begriplig, meningsfull och hanterbar. Begriplig tillvaro innebär att man förstår situationen, man har viss förutsägbarhet och kan förhålla sig till det som händer. Hanterbart innebär att man känner att man känner att man kan hantera situationen och leva upp till krav och förväntningar. Man är lösningsorienterad och tror på att man kan klara även svårare situationer. Meningsfullhet innebär att man känner att man känner motivation och mening även i svårare situationer, man känner själv att man är delaktig och betydelsefull. 

KASAM-starka personer har i botten en bra självkänsla, det finns 17 kasastärkande faktorer. Som delas in i inre och yttre. Det handlar om social kompetens, självsäkerhet, intelligens och kreativitet, att känna personligt ansvar och kontroll över sitt liv, att ha energi och känna optimism.

Risk- och friskfaktorer för vår hälsa

Hälsa ur ett salutogent synsätt med fokus på vad som bibehåller och förbättrar hälsan, här kan man se till friskfaktorer. Ur ett patogent synsätt ser man till uppkomst och orsak till sjukdom och ohälsa, riskfaktorer. 

Motion är en friskfaktor som påverkar oss både psykisk och fysiskt. Vi bör motionera 2-3 gånger i veckan under 60 minuter. Det förbättrar vår kondition, endorfiner och serotonin utsöndras vilket gör oss gladare. Stresshormonet kortisol förbränns vilket sänker vår stressnivå. Det är inte bara kroppen som mår bättre pga ökad syreupptagningsförmåga och starkare muskler, även hjärnan stimuleras på ett positivt sätt som förbättrar minne och inlärning. Stillasittande däremot kan rubba blodfettsnivåerna och ämnesomsättningen.

Stress är en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa, det kan till och med förkorta livet. Stress orsakar en negativ spiral då det blir svårare att upprätthålla bra levnadsvanor. Stressen gör at man ofta väljer sämre mat, tränar mindre, dricker mer alkohol och sover sämre. Långvarig stress försämrar immunförsvaret, kan höja blodtrycket och orsaka övervikt, värk och koncentrationsproblem. 

Kost, väljer vi bra mat så blir kosten en friskfaktor. Att äta enligt tallriksmodellen ger en näringsriktig och balanserad kost. Där 1/3 ska vara proteiner (kött/fisk/fågel/bönor/linser etc), 1/3 kolhydrater (pasta/ris/potatis/bulgur etc) och 1/3 frukt/grönsaker/rotfrukter. Vuxna bör få i sig minst 500 g frukt och grönt per dag. Dessa ger oss viktiga vitaminer och antioxidanter mm. Välj gärna fiberrikt, nyckelhålsmärkt och ekologiskt för ännu mer hälsosamma livsmedel. Dålig kost är en riskfaktor för bland annat diabetes typ 2. 

Källa; Axelsson, Anna-Karin. (2016) Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning. Stockholm. 

Bilder: pixabay.com

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Celler, organsystem och dess åldrande, del 4/4 – Åldrandet och avslutning

Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 4 kommer jag berätta mer om åldrande i cellerna och organen samt avsluta denna lilla serie om organsystem. 

Kroppens åldrande styrs av genetik men även miljö och livsstil spelar in

Ju äldre vi blir desto långsammare går cellnybildningen, det uppstår även skador i cellerna, risken för sjukdom och funktionsnedsättning ökar. Olika organ åldras olika snabbt och det går olika snabbt hos olika individer.         

Hjärtats muskulatur blir stelare. Hjärtats retledningssystem försämras, vilket kan leda till oregelbunden hjärtrytm, arytmi

Blodkärlen blir mindre elastiska, blodtrycket blir ofta högre.    

Blodet påverkas av att det blir färre celler i benmärgen, vilket ger långsammare blodbildning. Det bildas färre blodplättar och därmed blir koagulationsförmågan sämre. Funktionen hos vita blodkroppar och lymfocyter blir också sämre vilket orsakar sämre immunförsvar.               

Lungornas funktion minskar i och med att antalet alveoler minskar kraftigt. Även elasticiteten i luftvägarna och lungorna minskar vilket gör att andningsvolymen minskar.                                     

Mag-tarmkanalen åldras på flera sätt; tandstatusen försämras, saltsyreproduktionen till magsaften minskar, tarmrörelserna försämras vilket ökar risken för förstoppning, levern krymper blodtillförseln minskar.                    

Njurfunktionen avtar och har halverats vid 80 års ålder, det blir färre urinbildande nefroner, samt sämre genomblödning. Det krävs större urinmängder för att göra sig av med slaggprodukter. Läkemedel stannar kvar längre i kroppen.             

Urinblåsan blir också hälften så stor samtidigt som den blir stelare. Det blir svårare att känna när blåsan är full samtidigt som den är mindre. Det blir även svårt att tömma blåsan helt. 

Magsäckens slemhinna ger sämre skydd vilket kan öka risken för magsår.   

Hjärnans volym minskar med 30–50 % under åldrandet, blodtillförseln minskar till hjärnan och nervsystemet påverkas.

Åldersprocesserna i cellerna är mycket komplexa, det handlar bland annat om telomererna som är en del av kromosomerna som ska skydda vårt DNA. Forskare har även upptäckt ett enzym, telomeras, som spelar en viktig roll vid åldrandet. 

I och med att man förstått mer om hur vi åldras har man även kunnat forska på vad som kan bromsa och vad som kan påskynda dessa processer. Detta har jag läst om i boken: ”Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd” skriven av Elizabeth Blackburn, professor, forskare och nobelpristagare i medicin för sin forskning om telomerer och upptäckten an telomeras samt Elissa Epel, hälsopsykolog. Denna bok har jag även bloggat om här: https://shrbloggen.wordpress.com/2020/07/28/telomereffekten-och-hayflickgransen-hur-paverkar-de-hudens-aldrande-2/

Avslutningsvis 

Jag tycker det är fantastiskt så som kroppen är uppbyggd av små celler som bygger upp en hel fungerande människokropp. Varje liten beståndsdel har sin uppgift och är en del av helheten. Det är intressant att förstå hur vi åldras, att det är cellerna som fungerar sämre och nybildas långsammare vilket leder till att kroppens alla organ fungerar sämre med åldern. Hjärnan krymper med 20–30% och muskelmassan minskar med 30–50 %.

Detta låter inte så roligt tycker jag men de goda nyheterna är det finns mycket vi själva kan göra för att hålla oss friska längre och åldras på ett naturligt, friskt sätt. Som att träna, äta bra mat och även ha ett givande socialt liv.

Blackburn och Epel ger i Telomereffekten konkreta svar på vad som bevisats hålla telomererna långa och därmed håller oss unga och friska längre: sömn (minst 7 timmar per natt), intag av Omega-3 minst 3 gånger per vecka, äta naturliga råvaror, fiber, kostbaserade antioxidanter (från frukt, grönt, bönor, nötter, frön, fullkorn, grönt te), kosttillskott (vitamin D, B, C och E eller multivitamin), kaffe har faktiskt visat sig en positiv effekt på telomererna, måttlig aerobisk uthållighetsträning eller högintensiv intervallträning 3 gånger per vecka, vardagsmotion, håll nere bukfettet och undvik rökning, rött kött, vitt bröd, socker, mättat fett, processade livsmedel, hög alkoholkonsumtion, för mycket omega-6 och för höga doser av järntillskott.

Jag tycker själv att det är lättare att ta till sig livsstilsråd när man själv förstår hur kroppen är uppbyggd, hur den åldras och vet att råden är baserade på gedigen forskning som till och med belönats med Nobelpris. Jag hoppas även på att kunna förmedla denna kunskap vidare i yrkeslivet för att få hjälpa andra till ett så friskt och naturligt åldrande som möjligt.

Källförteckning

Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.

Blackburn, E. Epel, E. (2018) Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd. Natur & Kultur Akademisk, Stockholm.

https://www.1177.se/Stockholm/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-aldras-kroppen/

(hämtad 2020-09-13)

Bilder: pixabay.com 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Celler, organsystem och dess åldrande, del 3/4
Matspjälkningsorganen 

Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 3 berätta mer om matspjälkningsorganen.

Matspjälkningsorganens uppbyggnad och funktion: 

Ämnesomsättningen består av en rad processer där föda bryts ner, näringsämnen tas upp och omvandlas till energi i cellerna, restprodukter bryts ner och avlägsnas från kroppen. Detta kan ske tack vare matspjälkningsorganen. Till dessa organ räknas; munhålan med tunga och tänder, svalget, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, levern, bukspottskörteln, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen.                                    

munhålan finns tänderna som sönderdelar maten och saliv som utsöndras från spottkörtlarna. Saliven innehåller vatten, salter och enzymer som bryter ned maten. Tungan hjälper till att blanda om födan i munhålan. På tungan finns även smaklökarna. När maten når den bakre delen av svalget utlöses sväljreflexen och struplocket täpper till luftstrupen.                                    

Matstrupen ligger bakom luftstrupen och hit kommer maten efter vi svalt. Maten pressas nedåt med hjälp av muskelsammandragningar. Matstrupen är ca 30 cm lång och det tar ca 10 sekunder för maten att passera ner till magsäcken via övre magmunnen.                                   

Magsäcken rymmer ca 1 liter och dess slemhinna innehåller körtelceller som producerar magsaft. Den består av slem, saltsyra och pepsin och är starkt sur. Magsaften dödar bakterier och bryter ner protein. Magsäckens muskellager knådar födan och den blandas med magsaften. Efter fyra timmar har födan fått en grötliknande konsistens och förs vidare via nedre magmunnen till Tolvfingertarmen.               

tolvfingertarmen fortsätter nedbrytningsprocessen med hjälp av bukspott och galla från bukspottskörteln och levern.      

Levern är kroppens största körtel, den väger ca 1,5 kilo och ligger till höger under revbensbågen. har många uppgifter. I levern bildas galla som samlas upp i den stora gallgången och förbinds med gallblåsan och tolvfingertarmen. Gallan behövs för att spjälka fett. Levern bryter även ner gifte som alkohol, läkemedel, slaggprodukter och blodceller. Den lagrar fettlösliga vitaminer, järn och glykogen. Glykogen sparas som en energireserv som kan omvandlas till glukos för att hålla en jämn blodsockernivå. Levern bildar även plasmaproteiner.                 

Bukspottkörteln ligger bakom nedre magsäcken, den producerar bukspott till tolvfingertarmen samt insulin och glykogen till blodbanan. Bukspottet innehåller enzymer som spjälkar kolhydrater, enzymer och fett. Det innehåller även bikarbonat som neutraliserar surheten från magsaften. Insulin och glykogen är viktiga för att hålla blodsockernivån normal.          

Tunntarmen är 3–5 meter lång varav tolvfingertarmen är en dess första del. Tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och försedd med tarmludd, villi. Dessa har många små blod och lymfkärl, de absorberar näringsämnen och även nedbrytningsprodukter från tex läkemedel. I tunntarmen finns även körtelceller som bildar tarmsaft bestående av vatten, slem och enzymer. Efter att de flesta näringsämnena tagits upp och födan passerar vidare till tjocktarmen.                                

Tjocktarmen är ca 1,5 meter lång, i början av den finns blindtarmen som har ett litet bihang som kan bli inflammerat vid sk blindtarmsinflammation. När tarminnehållet kommer från tunntarmen innehåller det mycket vatten och innehåller mest slaggprodukter. I tjocktarmen absorberats mycket vätska och det blir till en fastare avföring som transporteras till ändtarmen. I tjocktarmen finns många bakterier som bryter ner fibrer och bildar K-vitamin. 

Ändtarmen, rectum, är 15 cm lång och mynnar i ändtarmsöppningen, anus, bestående av ringmuskler. När avföringen kommer ut här så har det gått ca 18-24 timmar sedan maten kom in i munnen.

Källförteckning

Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.

https://medibas.se/handboken/filmer/animationer/mage-tarm/matspjalkning/

(hämtad 2020-09-12)

Bild: pixabay.com 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Celler, organsystem och dess åldrande, del 2/4 – Andningsorganen 

Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 2 berätta mer om andningsorganen.

Andningsorganens uppbyggnad och funktion: 

Andningsorganens viktigaste uppgift är att via andning, respiration, förse kroppens celler med syre och föra ut koldioxid via utandningen. De består av övre och nedre luftvägarna, lungorna och även andningsmuskulaturen, främst diafragman. De övre luftvägarna är näshålan och svalget, till de nedre räknas struphuvud, luftstrupe och luftrör.

De övre luftvägarna; I näsan finns slemhinna som fuktar inandningsluften, många blodkärl som värmer luften och flimmerhår som renar luften. Luften går via näsan till svalget. I svalget transporteras både luft och mat.   De nedre luftvägarna; Från svalget kommer luften till struphuvudet. Detta består av broskstycken som bildar ingången till luftstrupen som ligger framför matstrupen. Överst på struphuvudet sitter struplocket, epiglottis, som stänger för luftstrupen när vi sväljer. Luftstrupen är uppbyggd av broskringar. Den delar sig sedan i två huvudbronker, som leder till varsin lunga. Luftrörens insida består av slemhinna med flimmerhår samt även körtlar som producerar slem. Där förgrenar de sig till många mindre luftrör som längst ut slutar i lungblåsor, alveoler. Här i alveolerna sker gasutbyte mellan luft och blod. I varje lunga finns 300 miljoner alveoler.                                                                                                                 

Lungorna fyller en stor del av brösthålan, från mellangärdet upp emot nyckelbenen. Lungorna består av elastisk bindväv, som gör att de kan vidgas och dras samman. Mellan lungorna går matstrupen, luftstrupen och stora blodkärl. Lungorna delas upp i lober, höger lunga i tre och vänster i två. Huvudbronkerna leder in i lungan via lungporten. Lungorna omges av lungsäcken bestående av dubbla lager bindväv som skyddar dem. Den fäster ytterst i bröstkorg och diafragma.                                                                                               

Revbensmusklerna drar ihop sig vid inandning, och diafragma sänks, bröstkorgen expanderar och gör plats för luften. Vid utandning slappnar revbensmusklerna av och diafragma höjs, luften pressas ut.

Källförteckning

Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/luftvagar/andningsvard/oversikt/

(Hämtad 2020-09-10) 

Bild: pixabay.com


Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.


Text:Lena Edberg

Celler, organsystem och dess åldrande  – del 1/4

Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här berätta om dessa organsystem och vad som sker med celler och organ när vi åldras. 

(Bild: mänskliga celler) 

Cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion:

Cirkulationsorganen är kroppens transportsystem där blodet transporterar syre, näring och vatten till hela kroppens celler. Detta system består av hjärta, blod, blodkärl och lymfsystem.

Hjärtat, cor, är ungefär lika stort som en knytnäve och är pumpen som för runt blodet i kroppen Hjärtat ligger i skydd av dubbla lager bindväv, lungsäcken. Runt hjärtat finns kranskärl som förser hjärtmuskeln med syre och näring från aortan. Hjärtat delas in i höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Hjärtat består av tvärstrimmig muskelvävnad men denna styrs inte av viljestyrka utan med hjälp av ett retledningssystem där små elektriska impulser från sinusknutan och via AV-knutan skapar kontraktionerna som gör att blodet pumpas ut från kamrarna, det är dessa slag som räknas när vi tar pulsen. När vi mäter blodtrycket mäter vi den kraft som uppstår vid dessa kontraktioner. Det högre ”övertrycket” mäter sammandragningen och det lägre ”undertrycket” mäter trycket vid avslappningen där emellan. Ett EKG läser av elektroimpulserna.

(Bild: konstnärlig presentation av hjärtat, ej en exakt avbild.) 

Blodkärlen transporterar blodet med syre, näring och vatten till hela kroppens celler. 

Blodet från hjärtat innehåller syre och de blodkärlen som för syrerikt blod till cellerna kallas artärer. De kärl som för syrefattigt blod, med koldioxid, tillbaka till hjärtat kalls vener. De små, tunna förgreningarna av kärlen mellan artärer och vener kallas kapillärer. Det är här det livsviktiga näringsutbytet sker. Blodkärlens väggar är uppbyggda av glatt muskulatur och elastisk vävnad. De kan dra ihop sig och utvidgas i takt med hjärtats slag, så vi kan känna pulsen på artärer som ligger ytligt.

Lilla kretsloppet kallas kretsloppet som går mellan hjärta och lungor.

Den högra kammaren pumpar det syrefattiga blodet till lungorna via lungartärerna.

Det syresatta blodet kommer in i hjärtat från lungorna via lungvenerna till vänster förmak.

Stora kretsloppet kallas det kretsloppet som går från hjärtat och ut i hela kroppen via artärerna och sedan tillbaka igen via venerna. Höger förmak tar emot syrefattigt blod från kroppen via övre och nedre hålvenerna. Från vänster kammare pumpas syrerikt blod ut i kroppen igen via aortan.

Blodet ska som sagt transportera syre, vatten, näring och även hormoner och enzymer till cellerna. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Blodplasman består av mestadels av vatten men även proteiner, glykos, fett och salter. Det finns tre typer av blodkroppar; röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.

De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, ett järnhaltigt ämne som drar till sig syre. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och bryts ned i mjälten.

De vita blodkropparna har bland annat till uppgift att försvara oss mot smittämnen. De bildas i benmärgen och i lymfknutorna. De kan öka i antal vid en inflammation.    

Blodplättarna hjälper till att koagulera blodet Tack vare blodplättarna bildas fibrin som hjälper till att proppa igen en skada. En vuxen person har ca 7 liter blod.

(Bild: röda blodkroppar) 

Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatiska organ. Överskott av vävnadsvätska samlas upp av lymfkärl som strålar samman och sedan töms via övre hålvenen. Lymfkörtlar finns bland annat på halsen, i armhålorna och i ljumskarna, här filtreras vätskan, som kallas lymfan.

Lymfan transporterar även bort skadliga ämnen, döda celler och andra ämnen och i lymfkörtlarna oskadliggörs patogena mikroorganismer. Detta med hjälp av lymfocyter som bilas, en slags vita blodkroppar. Lymfocyterna bildar i sin tur antikroppar som kan skydda mot specifika smittämnen. Mjälten räknas till lymfsystemet, den bryter ned röda blodkroppar då de gjort sitt efter 120 dagar, vissa ämnen som järnet, återanvänd till nya röda blodkroppar.

Brässen eller thymus räknas också hit, den är viktig för utvecklingen av immunförsvaret hos små barn. Den tillbakabildas sedan i tonåren. Även halsmandlarna, tonsillerna, består till stor del av lymfatisk vävnad.

Källförteckning

Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp/

(hämtad 2020-09-09)

https://www.1177.se/Stockholm/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/lymfsystemet/#section-60168

(hämtad 2020-09-10)

Bilder: pixabay.com 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

I början av augusti påbörjade jag en utbildning till undersköterska på distans, plus praktik inom vården. Jag kände att jag behövde lite nya utmaningar efter 17 år som hudterapeut.

Utbildningen jag går är KUI, Kompetensutvecklings Institutet, den är på tre terminer så planerad examen är i december 2021. 

Ämnen som medicin, hälsopedagogik, vård & omsorg, psykologi, specialpedagogik och etik tror jag kommer göra mig till en ännu bättre hudterapeut men även medmänniska. Kommer det fler katastrofer i form av pandemier eller liknade så vill jag gärna kunna rycka in och hjälpa till inom vården. 

Men jag kommer fortsätta driva min salong parallellt, den och hudterapeutyrket kommer jag inte ge upp!

De två första kurserna jag går just nu är Medicin 1 och Hälsopedagogik. Jag har fått olika inlämningsuppgifter. Jag tänkte dela med mig av lite av det jag lär mig på utbildningen här på bloggen, så att ni kan följa min väg mot att bli utbildad undersköterska.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

Telomereffekten och Hayflickgränsen – hur påverkar de hudens åldrande?

Telomereffekten omslag högupplöstHayflickgränsen eller Hayflick limit har diskuterats inom vår bransch den senaste tiden, även om den är en gammal upptäckt från 1960-talet.

Man har frågat sig om denna skulle kunna innebära att vi påskyndar hudens åldrande genom att öka cellförnyelsen med hjälp av olika behandlingar och produkter. Och som många gånger tidigare delas branschen upp i två läger, vad som verkligen stämmer har medlemmar hört av sig till oss för att få svar på.

Det är ingen överdrift när jag säger att det är en komplex fråga att besvara.

 

Något jag upptäckte när jag kom över boken om Telomereffekten och hur den påverkar vårt åldrande är att forskningen har gått framåt något enormt på detta område de senaste decennierna. Hayflick har för länge sedan blivit omsprungen av forskare som upptäckt mycket mer komplexa och specifika processer i våra cellers kromosomer.

Telomereffekten Elizabeth_Blackburn_01Elizabeth Blackburn, professor

Elizabeth Blackburn är professor och forskar inom molekylärbiologi. Hon fick nobelpriset i medicin år 2009 för sin forskning om telomerer och upptäckten av enzymet telomeras. Elissa Epel är hälsopsykolog med mångårig erfarenhet av åldrandes processer och dess hälsoaspekter. Tillsammans gav de nyligen ut boken ” Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd”.

Telomereffekten Elissa_Epel_no_photo_credit.jpgElissa Epel, hälsopsykolog

Här ger de många svar och konkreta tips samt pedagogiska förklaringar om vårt åldrande och att det bland annat men till stor del beror på våra telomerer; de små svansar som sitter längst ut på kromosomerna och som har stor betydelse för hur vi åldras och hur vi mår. För varje celldelning förkortas telomererna, och korta telomerer har kunnat kopplas till åldrande och olika sjukdomar. De beskriver dock hur vi genom vår livsstil kan vi påverka och till och med förlänga dem.

telomereffekten shoes-2465908Kromosomerna bär på all cellens genetiska information och telomerer är de skyddande buffertarna som bestämmer hur snabbt de åldras och dör. De beskriver telomerer som de plastade ändarna på skosnören. Om plaständarna nöts ned och försvinner börjar snöret fransa sig vilket gör dem ineffektiva och det är så vi åldras.

Men vi kan alltså påverka längden på våra telomerer. Ett enzym som kallas telomeras lägger till DNA i ändarna av kromosomer för att förhindra och i vissa fall omvända förkortningsprocessen. Blackburn och Epels, lutar sig mot den senaste forskningen när de förespråkar enkla livsstilsförändringar, som kan öka telomeras och därmed förlänga telomererna. Hur vi åldras ligger till viss del i våra egna händer och är fullt möjligt att påverka.

Det står inte exakt om hurvida en ökad cellförnyelse skulle kunna påverka cellerna i detta avseende. Det som står om cellförnyelse är att en sund cellförnyelse är viktigt. De beskriver även Hayflickgränsen och att senare forskning visat att den inte gäller alla celler.

Cellförnyelse och Hayflick

Detta beskrivs såhär i boken: 1961 upptäckte Leonard Hayflick att normala mänskliga celler kan dela sig ett begränsat antal gånger innan de dör. Celler förökar sig genom att göra kopior av sig själva (mitos), och när cellerna låg i ett tunt genomskinligt lager i kolvarna som fyllde Hayflicks laboratorium kopierade de snabbt sig själva till en början. Men efter ett tag hejdades de reproducerande cellerna i Hayflicks labb. De orkade maximalt med 50 celldelningar. Efter ett tag nådde dessa trötta cellerna ett stadie som Hayflick kallade för senescens, de levde fortfarande men hade slutat dela sig. Detta kallas Hayflickgränsen, den naturliga gränsen för hur många gånger mänskliga celler kan dela sig. Senare har det visat sig att denna gräns nås när telomererna blivit för korta.

Men Hayflickgränsen gäller alltså inte alla celler. Överallt i kroppen finns celler som förnyas, som hudceller. De måste dela sig om och om igen för att hålla oss friska. Bland de förnyande cellerna finns immunceller, progenitorceller och de livsviktiga stamcellerna, vilka kan dela sig ett obegränsat antal gånger, så länge de är friska. Tillskillnad från cellerna i Hayflicks labbskålar har inte celler alltid en Hayflickgräns. Anledningen till detta är att de har enzymet telomeras (vilket Elizabeth Blackburn och hennes kollega upptäckte i hennes labb 1984). Om stamcellerna hålls friska har de tillräckligt av detta enzym för att de ska kunna delas under hela våra liv. Cellförnyelsen är anledningen till att huden ser frisk och fräsch ut!

Hudens åldrande

Epidermis består som bekant av celler som hela tiden förnyar sig själva, kerationocyterna skapar telomeras, så att de inte slits ut och blir senescenta celler, men hos de flesta dämpas denna förmåga att förnya sig med tiden och cellförnyelsen går långsammare.

I dermis finns fibroblasterna som skapar grunden till en sund hud genom att producera kollagen, elastin och tillväxtfrämjande faktorer. Med åldern sjunker denna produktion och effekten sprider sig uppåt genom hudlagren. Huden blir tunnare, talgproduktionen och mängden hyaluronsyra minskar.

De åldrade melanocyterna leder till ojämn pigmentering, huden blir mindre motståndskraftig och vi får ett mer ålderdomligt utseende. Framförallt på grund av att de åldrade fibroblasterna inte längre kan underhålla de yttre cellerna. Hudcellerna hos äldre personer förlorar ofta förmågan att dela sig, men inte hos alla. När forskarna tittat på de celler som fotratt kan dela sig har de sett att dessa är bättre på att skydda sig mot oxidativ stress och har längre telomerer. Korta telomerer spelar en särskild roll för huden när det kommer till fotoåldrande orsakat av UV-strålning. Hud som inte utsätts för UV har längre telomerer än hud som exponeras mycket för UV-ljus. När hudceller skyddas mot solen kan de stå emot åldrande längre.

Inflamm-aging

Inflammationer ökar med åldern och orsakar ålderssjukdomar, det handlar om en ihållande lågintensiv inflammation som kan öka med åldern. En viktig orsak till detta är kopplat till skadade telomerer. När de blir för korta så innebär det att cellens dyrbara DNA är i fara, man kan säga förenklat att cellen kallar på hjälp men är samtidigt i försvarsläge och låter sig inte vidta de reparerande åtgärder som krävs. Samtidigt fortsätter denna cell att ropa på hjälp och börjar då påverka andra celler i sin omgivning, en kronisk inflammation skapas som omfattar hela systemet. Dessa celler skapar även en grogrund för cancertillväxt. Sedan ca 10 år tillbaka har forskarna sett att kronisk inflammation spelar en avgörande roll för uppkomsten av många sjukdomar. Kortvariga, akuta inflammationer verkar däremot läkande på skadade celler! Här kan vi ha svaret på varför våra lite mer aggressiva behandlingar som skapar en kontrollerad skada/inflammation har så god effekt på olika hudtillstånd tänker jag.

Om man vill sakta ner det inflammatoriska åldrandet och hålla sig frisk så länge som möjligt måste man förhindra kronisk inflammation, en viktig nyckel är att skydda telomererna och hålla dem hälsosamt långa.

Hur gör man då detta?

En stor del av boken utgörs av praktiska livsstilsråd för ett friskare och längre liv. Som många nog räknat ut så är fysisk aktivitet och bra kost extremt viktigt men något som överraskade mig var hur mycket som hade med olika psykiska aspekter att göra. Till exempel hur man ser på gamla människor, om du ser på äldre människor med en negativ stereotyp bild riskerar du att bli just denna stereotyp själv! Här får läsaren hjälp med hur man kan tänka och se på åldrande annorlunda. En annan viktig faktor är hur man reagerar på och hanterar stress, hur positivt eller negativt man ser på livet, här finns flera olika självskattningsskalor som hjälper en att jobba med sig själv samt olika avslappnings- och andningsövningar. Man kan även göra sin egen telomerprognos och se sina skyddande och riskfyllda faktorer. Se på dina riskfaktorer och ta tag i en del i taget. Se faktarutan för fler tips.

Hayflickgränsen och exfoliering

Ovan har jag beskrivit vad den nobelprisbelönade forskaren Elizabeth Blackburn och hennes kollega skrivit i ämnet. De förklarar att stamcellerna inte har någon Hayflickgräns men de berör inte specifikt hudvårdens eller exfolieringens effekter i sin bok. Då jag sökte bland olika forskningsrapporter på PubMed hittade jag inget som tyder på att något vi hudterapeuter utför på våra kunder skulle kunna leda till att de åldras i förtid. I en artikel i DERMASCOPE Magazine (www.dermascope.com/scope-this/the-why-what-and-how-of-exfoliating-the-skin) skriven av Susan Nathan, LE, B.S. Microbiology (Bachelor of Science dvs Kandidatexamen i Microbiologi) förklarar hon fenomenet;

”Uppfattningen om att peeling kommer att leda till att Hayflickgränsen för cellreplikation nås och därmed skulle kunna orsaka att huden förlorar sin förmåga att bilda nya hudceller är en myt. Korneocyter påverkas inte av Hayflickgränsen eftersom de redan har nått sin förnyelsegräns. När de avlägsnats med peeling eller avstöts naturligt, ersätts de av nya korneocyter vilka har bildats från epidermala stamceller, vilka i sin tur inte påverkas av Hayflickgränsen. Därför kommer peeling inte att leda till att hudcellerna ”tar slut”. Tvärtom är exfoliering, tillsammans med bra ingredienser som tillexempel näringsgivare och antioxidanter, ett utmärkt sätt att uppnå en vacker och frisk hud.”

Konkreta tips för att hålla telomererna långa och därmed håla sig ung och frisk länge:

  • Sov minst 7 timmar per natt.
  • Intag av Omega-3 (från tillskott, sjögräs eller fet fisk såsom lax, röding, makrill, tonfisk, sardiner) minst 3 gånger per vecka.
  • Ät; naturliga råvaror, fiber, grönsaker, nötter, baljväxter, frukt och kostbaserade antioxidanter (från frukt, grönt, bönor, nötter, frön, fullkorn, grönt te).
  • Tillskott av vitamin D, B, C och E eller multivitamin är också förknippade med längre telomerer.
  • Kaffe har visat sig en positiv effekt på telomererna och minskar oxidativ stress.
  • 40–45 minuters måttlig aerobisk uthållighetsträning (som att gå eller jogga i ett tempo där du blir andfådd men fortfarande kan prata) alternativt högintensiv intervallträning (så kallad HIT) 3 gånger per vecka
  • Vardagsmotion utöver detta som håller dig igång under dagen.
  • Strunta i vikt och BMI men håll koll på bukfettet.
  • Undvik; rökning, rött kött, processat kött, vitt bröd, sötade drycker, socker, mättat fett, processade livsmedel, hög alkoholkonsumtion (mer än 4 glas per dag), för mycket omega-6-fleromättade fetter och för höga doser av järntillskott.

telomer breakfast-1804457

Text: Lena Edberg & Nathalie Koverman

nk2

Kollagen fyller flera viktiga funktioner i kroppen, bland annat som stödjevävnad i hud, ben och senor. Kollagenets fiberstrukturer ger stadga och motståndskraft, faktum är att kollagen är lika starkt som stål! Ur mer estetiskt perspektiv går det inte att prata om hudtillstånd och hudvård utan att nämna kollagen. Om de elastina trådarna är hudens ”gummisnoddar” för spänst, är kollagenet det ”fluff” som fyller ut huden och ger den fasthet genom sin förmåga att binda fukt. Kollagensyntesen minskar dock med åldern och yttre faktorer såsom solexponering bryter ner kollagen ytterligare. Sedan 80-talet har kollagen i hudvård varit en populär ingrediens där molekylstorlek och penetrationsförmåga omdebatterats. Den nya trenden är att även tillföra kollagen inifrån i form av kosttillskott och benbuljong. Frågan är, kan tillskott av kollagen på insidan ge synliga resultat på utsidan?

nk3Kaffe med kollagenpulver, både uppiggande och uppiffande?

 JA-sägarna

Sedan tidigare känner vi till gymbesökarnas främsta accessoar, en proteinshake som ska främja muskeltillväxt efter styrketräning. Livsmedelsbutikerna svämmar över av proteinstinna chokladpuddingsliknande bägare och socker- och fettfri kvarg med högt innehåll av protein även den. Men trenden med tillskott av kollagen är relativt ny för gemene man och marknadsförs inte främst för att tillgodose intaget av protein. Hade Anna Anka en poäng när hon tuggade i sig kycklingbrosk för glatta livet på bästa sändningstid i TV?

nk4Anna Anka, känd från Svenska Hollywoodfruar, håller sig ung med kycklingbrosk och den nya kärleken. Bildkälla: https://www.expressen.se/noje/anna-anka-gifter-sig-med-yngre-karleken/

Kollagen har ibland kallats limmet som håller ihop kroppen. Intag kollagen är inte en ny företeelse, även om just kosttillskott med kollagen seglat upp som en trend den senaste tiden. I Kina har man kvinnor i århundranden ansett att kollagenrika livsmedel utgör ungdomens källa och konsumerat exempelvis åsnehud för att lindra ledbesvär och hålla huden ungdomlig.

Genom att koka skinn och ben med märg från djur kan man framställa gelatin som ofta använts som förtjockningsmedel i fruktgelé, puddingar, kakor, yoghurt, glass, soppor och som drageringsfilm på tabletter. Vi har därför troligtvis fått i oss kollagen utan att vare sig dricka kollagensmoothies eller tuggat på broskknutor tidigare.

Hudens kollagensyntes försämras från ca 25 års ålder och även om vi fortsätter att producera kollagen så kommer enzymet kollagenas att bryta ner mer kollagen än vad kroppen producerar med tiden. Inte nog med att lederna blir svagare och benen skörare, huden blir både tunnare, slappare och får fina linjer och rynkor. Även en ja-sägare får väl inse att inget kosttillskott i världen eller kräm på badrumshyllan kan radera alla ålderstecken, men kan ett tillskott av kollagen ändå hjälpa och förbättra hudens kondition?

Konsumtion av kollagen kan öka hudens elasticitet och hjälpa hudens repareringsmekanism så att den uppmuntrar kroppen till att själv bilda nytt kollagen” menar den New York-baserade dermatologen Dr. Jaliman. Dr. Jaliman menar även att många kollagentillskott innehåller antioxidanter som hindrar fria radikaler från att skada hudcellerna.

En mindre studie ska även ha visat att orala tillskott av kollagen-peptider ska ha förbättrat naglarnas tillväxt och struktur samtidigt som en studie från 2016 visat på att hudens turgor och kollagen-densitet (täthet) ökat efter 4-8 veckors intag av ett liknande tillskott.

År 2014 gjordes en studie med 69 kvinnor i åldrarna 35 till 55 år som intog 2.5 till 5 grams kollagen dagligen i 8 veckor. I jämförelse med referensgruppen som inte fått tillskottet såg man tydliga förbättringar gällande hudens elasticitet för dem som konsumerat kollagen. I en annan studie fann man att kvinnor som intagit 1 gram kollagen dagligen från kycklingderivat i 12 veckor hade 76% mindre torrhet, 12% färre synliga rynkor, bättre blodcirkulation i huden samt 6%  högre kollageninnehåll i huden än innan.

Rachel Nazarian, även hon dermatolog i New York och medlem i Fellow of the American Academy of Dermatology (FAAD), menar att de önskade effekterna inte nödvändigtvis behöver komma från kollagenintag utan ett ökat proteinintag överlag kan ge samma effekt;
Intag av kollagen i form av shakes eller pulver har inte bevisat större fördelar än intag av någon annan form av protein. Kroppen absorberar och bryter ned kollagen till byggblock av protein (aminosyror) som i sin tur används för att bygga upp hud, ben och muskler”

Kollagen, eller intag av annat protein, hjälper inte bara till med cellförnyelse utan ökar även tillväxthormonet i kroppen som i sin tur ger fin effekt på hudens fasthet.

Om du är sugen på att testa kollagenets inverkan på hud och kropp finns en uppsjö av produkter på marknaden. Du kan även prova att koka egen benbuljong. Här kommer ett recept från Birgitta Höglund:

Du behöver:

Ben med leder från kalv, nöt, vilt och/eller kyckling

Koka benbuljong på spisen

Koka upp benen med grönsaker och kryddning i en stor kastrull. Benen från kalv/nöt/vilt kan brynas först i ugnen

Skumma buljongen efter uppkoket och låt puttra på låg värme utan lock. Fyll på med vatten efterhand som det kokar bort.

Benbuljong av nöt/vilt kokas ca 12 timmar, men den kan stå och sjuda i upp till 24-48 timmar medan det för kycklingbuljong räcker med 6-8 timmar för att släppa ifrån sig sitt kollagen.

Sila bort benen koka ihop till en mer koncentrerad buljong.

Källor:

https://ehdin.com/birgitta-hoglunds-benbuljong/
https://www.health.com/beauty/collagen-for-skin
https://www.jonasbergqvist.se/balansera-dina-hormoner
https://www.webmd.com/skin-problems-and-treatments/news/20180308/collagen-supplements-what-the-research-shows

Den kritiske granskaren

Kollagen som kosttillskott, funkar det?
En fråga jag får ofta om och som jag även ser mycket reklam för just nu är kollagen som kosttillskott, ger det positiva effekter för huden? Detta protein finns naturligt i huden och håller huden spänstig, men går det att smörja på eller äta för att öka den effekten som det har naturligt i huden?
Jag har varit mycket skeptisk till detta, så jag kollade vad experterna säger, dvs inte kändisar/säljare/bloggare/influencers.

Johanna Gillbro har doktorerat inom experimentell och klinisk dermatologi:
För att en molekyl ska kunna penetrera huden måste den ha en molekylvikt på mindre än 500 dalton. Kollagen är 300 000 dalton, så det kommer aldrig gå igenom hudens översta lager, hornlagret.
Kollagen som man dricker och äter landar inte heller i huden, för du har ju hela mag- och tarmsystemet som bryter ner kollagenet”

Lars Norlén, hudläkare och docent vid Karolinska Institutet:
– Som ingrediens har inte kollagen någon annan effekt än att det binder fukt i hudens översta lager. Det går alltså inte in i huden och främjar någon sorts nybildning.
Som ingrediens i kosttillskott finns det, mig veterligen, inget bevis för att det ska kunna tas upp av kroppen och ha någon effekt på huden.

Marina Heinonen, professor i kostens säkerhet vid Helsingfors universitet samt sakkunnig vid det europeiska livsmedelssäkerhetsverket Efsa.
Kollagen som man äter har ingen särskild inverkan på hälsan. EU godkänner inte hälsopåståenden för vare sig kollagen eller hydrolyserat kollagen, alltså kollagen som spjälkats upp i peptider. Om kollagenet skulle passera ospjälkat genom kroppen skulle det förresten ge allergiska reaktioner. Eftersom det inte finns tillräckligt starka vetenskapliga bevis för att kollagen i mat skulle ha tjänlig inverkan på hudens struktur eller elasticitet får man inte påstå detta i marknadsföring av livsmedel”

Vill du stimulera din kollagenproduktion på riktigt, är det de metoder med bevisad effekt som gäller så som microneedling och retinol. Dessa tillför inte kollagen utan huden stimuleras att bilda mer själv. Smart va?

Källor:

https://www.expressen.se/…/forskaren-krossar-9-vanliga-myt…/

https://www.hbl.fi/…/trendiga-livsmedel-med-kollagen-overt…/

https://kit.se/…/nu-ska-vi-ata-kollagen-for-att-bli-snygga…/
https://www.mabra.com/kollagen-mot-rynkor-funkar-det-sa-har-sager-experterna/

Redaktionen för Hudterapeuten och SHR tar inte ställning i frågan huruvida kollagen som kosttillskott kan ge synliga resultat på hudens kondition och åldrande. Syftet med artikeln är att belysa en trend inom kosmetik från två olika perspektiv.

infraro%cc%88d-bloggbild
Infraröd strålning

Vi vet att solljus skadar huden på grund av UV-strålarna. Men UV-ljus utgör endast cirka sju procent av solens strålar. IR-strålningen utgör 54 % av all solstrålning, mestadels IRA vilka penetrerar huden djupare än IRB, IRC, synligt ljus och även UV, ca 50 % av IRA når Demis. IRA levererar energi djupt ner i huden och bidrar till hudens åldrande över tid.

Text: Lena Edberg

Förra året publicerades en studie* om infraröd strålning, som visade att den skadar huden om man utsätts för IR i kombination med UVB-strålning. Däremot kan IR-strålning vara bra för huden om du enbart får IR-strålning, till exempel på salonger med IR-maskiner. Men om din hud samtidigt bränns av UV så påverkar IR kollagenet i huden på ett skadligt sätt.
Dessutom påverkar överskotts IR-strålning ett antal biokemiska mekanismer, genom att producera reaktiva syreradikaler (ROS) och förändra kollagenbalansen.
Ett överskott av IRA kan alltså orsaka hudirritationer och förändringar som liknande de som orsakas av UV-ljus, det vill säga , inflammation, tidig fotoåldrande och kanske även cancer.

Olika typer av infraröda strålar påverkar huden på olika sätt. Forskning visar att IRA gör mest skada genom att stimulera mitokondrierna att producera fler fria radikaler. IRB och IRC påverkar främst epidermis genom att sakta ner cellförnyelseprocessen.

IR-strålar kommer inte bara från solen, utan också från elektronik så som datorer och från annat som avger värme som tex. varma bad, ugn, hårtork eller element.

infrarod-bild-solglasogon infrarod-bild-ansikte

Hur skyddar vi oss mot IR?

Det finns ännu ingen gemensam universell märkning för IR -strålningsskydd.
Olika forskare, dermatologer och företag säger olika saker angående hur vi kan skydda oss mot IR.
Vissa anser att för närvarande inte finns någon kommersiellt tillgänglig specifik kemisk substans eller solskyddsmedel som skyddar mot IRA-strålning och alla ingredienser som skulle kunna ge skydd behöver ännu så länge bevisa sin effektivitet.

Många menar att ett alternativt skydd mot IRA-strålar är att använda sig av krämer som innehåller antioxidanter. Professorer anser att användningen av topiska antioxidanter före exponering för IR-strålning minska skador på huden.

Vissa kosmetikaföretag adderar redan aktiva antioxidanter i sina solskyddsmedel för att bromsa effekten av IR-strålarna, men fler studier är nödvändiga för att helt och hållet bevisa den påstådda effekten menar samma forskare.
Många dermatologer föreslår framför allt att använda antioxidant-rika serum, eftersom antioxidanterna i ett serum kan jobba mer effektivt än de som är utblandade i ett UV-filter. Då är det bättre att kombinera solskyddskrämen med att ha ett antioxidant-serum under och gärna även boosta huden med ett sådant serum över natten.
Andra dermatologer menar att ännu så länge är fysikaliska solkskyddsfilter det bästa skyddet mot IR. Fysiska blockerare reflekterar IR så som en skottsäker väst.

En annan förebyggande åtgärd är att inta antioxidanter oralt. ISRN Dermatology har publicerat studier som visar att orala antioxidanter potentiellt kan bromsa skador som orsakats av solstrålning.

Venuceane är en ingrediens vars tillverkare menar att kliniska studier har visat positiva effekter av genom att de motverkar fotoåldrande orsakat av UV och IR strålning.. Genom bioteknik har man fått fram en blandning multifunktionella och stabila enzymer.
En annan teknik är att använda ett extrakt av Thermus Thermophilus . Det är en specialiserad bakterie som är extremt termofil. Den trivs i temperaturer på cirka 150 grader och de speciella egenskaperna hos denna bakterie som ursprungligen upptäcktes i heta källor i Japan, kan användas för skydda huden från IR-strålning.

Det kan vara värt att leta efter produkter som uppger att de har IR-skydd, men eftersom denna typ av skydd fortfarande varierar kraftigt mellan olika märken, så är det viktigt att kolla upp ingredienserna. Vad är det som skyddar mot IR i denna produkt?

Vi är ännu bara i början av forskningen om IR och förhoppningsvis kommer tydligare regler och mer fakta reda ut exakt vad IR-skyddet ska stå för.

Ännu så länge och som i alla tider är fortfarande det bästa sättet att hålla huden frisk att undvika överdrivet solande.

Histopathological Analysis of UVB and IR Interaction in Rat Skin, pub med

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Text: Lena Edberg
Foto: Raison d’Etre

Karriärvägar som anställd hudterapeut

Vårt yrke är under ständig utveckling och möjligheterna är många. Som hudterapeut kan du vara anställd på salong eller driva eget men det finns oändligt många fler möjligheter. Ibland kanske vi inte ens tänker på vilka olika vägarna vi kan välja. Jag har intervjuat några inspirerande hudterapeuter med spännande karriärer. Drömmer du om att jobba på kryssningsfartyg, spa, hudvårdsutbildning eller hos leverantör? Här får du tips inför och inblick i olika roller, yrkesval och deras vägar dit. Har du vad som krävs? Detta är del fyra i en artikelserie om fyra delar.

karriär lovisa STAR SPA CENTRE-2926Lovisa Petri – Karriär ombord på lyxkryssare, numera utbildningschef

Namn: Lovisa Petri
Ålder: 27
Bor: Stockholm/i min resväska
Hudterapeut-utbildning Skola och år: Gildaskolan Göteborg, examen 2012

Kompletterande utbildning: Internutbildning inom ledarskap

Varför ville du bli Hudterapeut? När jag växte upp visste att jag ville arbeta med något praktisk men inte exakt vad. På gymnasiet gick en utbildning som hette Stylist som var fokuserad på naglar, smink och håruppsättningar. Efter det kände jag att jag vill bredda mina kunskaper och valde då att läsa vidare till hudterapeut.

Vilket var ditt första jobb som hudterapeut? Jag jobbade på mina föräldrars spa Trollmarker Spa & Äventyr och sedan på Farris Bad i Norge. Samtidigt frilansade jag också som utbildare och make-up artist för Pür Cosmetics.

Hur kom det sig att du började jobba ombord på ett kryssningsfartyg, var det något du drömt om innan? Redan innan jag började läsa till hudterapeut så hade jag en dröm om att jag ville jobba ombord på lyxkryssare. Jag tyckte det lät spännande samtidigt som jag tänkte att jag skulle få möjligheten att resa samtidigt som jag jobbar. När jag sedan gick på Gildaskolan och de kom ut och pratade om det på skolan blev jag ännu mer intresserad och bestämde att jag skulle göra detta.

Vad heter företaget? LivNordic

Hur fick du jobbet? Jag såg en annons på nätet och sökte. Eftersom jag redan bestämt att jag ville arbeta ombord lyxkryssare så sökte jag arbete på flera olika spa-företag ombord. Jag blev sedan erbjuden jobb av samtliga företag där jag hade sökt och valde sedan det jag tycket passade mig bäst utifrån mina värderingar.

Var det som du hade tänkte dig? Både ja och nej, jag tror inte riktigt man kan föreställa sig hur det är att arbeta ombord innan man gjort det. Det är en väldigt annorlunda miljö där man både bor och arbetar tillsammans på en liten yta, vilket kan bli väldigt intensivt, både positivt och negativt.

Vad krävs för personliga och yrkesmässiga egenskaper för att passa för att jobba ombord? Man behöver vara väldigt flexibel och klara av ett högt tempo med mycket behandlingar. Man ska ha lätt att samarbeta och kunna anpassa sig eftersom man arbetar med personer från många olika kulturer. Man ska vara stark som person eftersom det lätt kan bli påfrestande att leva och arbeta tillsammans i ett litet team.

1234567
Hur är dagarna och arbetstiderna planerade?
Man ska räkna med att det är mycket jobb, men det är också väldigt givande. Ett kontrakt är normal sett 6 månader ombord. Som mest jobbar man 11 timmar per dag och man ska räkna med att det kan vara upp till 11 timmar med behandlingar per dag som mest. Oftast är det bara när man har heldagar till havs. Ibland kanske man bara jobbar 8 timmar per dag och inte ha fullbokat med behandlingar. Det är väldigt varierat beroende på vart i världen man seglar och hur mycket bokat det är i spat. Man har 4 lediga dagar i månaden så ungefär en dag i veckan, men man kan önska vilka dagar man vill vara ledig om man till exempel vill gå ut i en speciell hamn. Spat är i stort sett enda avdelningen ombord som har lediga dagar, de flesta andra arbetar varje dag.

Arbetsuppgifter som terapeut är såklart i huvudsak att göra behandlingar, men också att stå i receptionen och hjälpa gäster både i spat och gymmet. Man har ett eget behandlingsrum där man också är ansvarig för bland annat städning. Vissa terapeuter håller också föreläsningar eller håller i olika fitnessklasser. Ett par gånger per kryssning har vi också något som heter Nordic Bathing Night, där några av terapeuterna leder en mindre grupp gäster i en nordisk spaupplevelse. Där man alternerar från varmt och kallt mellan snögrottan och ångbastu, tillsammans med produkter som innehåller svenska bär och man använder också bastukvast gjort av björkris för att rena kroppen och öka cirkulationen.

Hur är vardagslivet ombord med boende och kollegor? Vardagslivet ombord är såklart annorlunda, det kretsar kring mycket kring jobb men även mycket andra roliga upplevelser. Vissa lever för att kunna gå av båten medan andra mest stannar ombord för att till exempel kunna spara pengar. Men man lägger ingen tid på att pendla till jobbet eller laga mat.

Är man där för att resa så lever man för att se nya platser och även om man bara har två timmars lunch vill man gå av för att kunna göra så mycket som möjligt av det. Annars består vardagen mest av arbete men också vardagliga saker som tvätta, man äter ihop i personalmatsalen. Det är en väldigt social miljö där man delar hytt med en person, man umgås med kollegor och vänner. Man kanske tar ett glas i personalbaren, sjunger karaoke eller går till gymmet. Skeppet anordnar också olika event så som frågesport, ost- och vinkväll eller personalfest. Man har normalt sett som personal inte tillgång till gästernas område, men det finns det mesta för personalen även under däck.

karriär lovisa spa 2

Hinner man uppleva något av plasterna fartyget kryssar till? Oftast hinner man gå ut några gånger i veckan. När man är ledig såklart men också ibland har man längre lunch, slutar tidigare eller att man stannar i hamn över natt. Då kan man oftast hinna gå ut för en lunch eller middag även om man inte har en ledig dag. Oftast gör man samma rutt i kanske 2–3 månader så hinner man inte se platsen första gången så kommer man tillbaka och innan man byter rutt till en annan världsdel har man oftast hunnit se alla hamnar där. Undantaget är jorden-runt-kryssningen då man bara gör den hamnen en gång.

Vad är de största fördelarna det här jobbet? Det är en fantastisk känsla att få vakna upp på en ny plats varje dag och känslan när man får besöka ny spännande platser. Man får arbeta i ett fantastiskt spa med väldigt hög standard med ett team från hela världen man inspirera gäster till en förhoppningsvis lite bättre livsstil med allt från behandlingar till produkter till att använda spat eller gymmet. Men det som är helt klart bäst och som jag saknar mest är människorna man får träffa och lära känna. Jag har träffat vänner för livet ombord.

Och vilka är nackdelarna? Det kan lätt bli mycket drama, man bor och lever på ett litet utrymme och saker känns oftast mycket större ombord än det skulle göra på land. Ibland kan det vara svårt att få till egentid när man bor tillsammans med någon på en liten yta.

Hur länge jobbade du ombord? Jag gjorde totalt tre kontrakt, mina kontrakt var mellan 5–7 månader. Sedan hade jag semester mellan kontrakten som var allt från 3 veckor till 5 månader. Så totalt med semester blev det cirka två år.

Tips för någon som vill jobba på båt? Förvänta dig att det kommer vara mycket jobb men också väldigt givande. Läs på innan om företaget du söker med och välj ett som du känner passar dig som person bäst. Fråga någon som arbetat ombord tidigare om du vill ha en rättvis uppfattning. Men räkna med att personer kan ge olika bilder då det är olika för varje individ.

Sedan gick du över till att bli utbildningschef på Rasion d’Etre, hur var resan till den tjänsten? Eftersom jag redan arbetat med utbildning inom makeup så hade jag en dröm att någon gång arbeta med det inom hudvård. Jag lärde mig otroligt mycket genom att arbeta ombord, där jag också fick chansen att konstant utvecklas och arbeta mig uppåt i företaget då de såg potential i mig.

Jag lärde mig bland annat mycket inom ledarskap och hur man möter olika människor på bästa sätt. Jag fick också chansen att vara med och öppna två nya skepp under mina 2 år ombord, där fick jag möjlighet att utbilda och hjälpa till att sätta standarden för våra nya team ombord. När jag var hemma för en längre semester då jag skulle träna för EM, fick jag också möjligheten att åka och utbilda personalen när vi höll på att öppna LivNordic i Doha, Qatar. När jag sedan blev erbjuden möjligheten som utbildningschef så kände jag mig redo för den nya utmaningen.

Gick du någon speciell utbildning innan? Nej, jag jobbade mig uppåt och fick internutbildning inom företaget i bland annat ledarskap. Jag började som hudterapeut ombord och fullföljde ett kontrakt som det. Nästa kontrakt arbetade jag som assisterande spachef och det sista som spachef innan jag blev befordrad till huvudkontoret som utbildningschef.

karriär lovisa spa

Vad lockade dig tjänsten? Jag har alltid tyckt att utbildning är intressant och att få kunna använda mina egna erfarenheter för att inspirera andra i branschen. Det är givande att få dela med sig utav sina kunskaper och kunna hjälpa andra terapeuter att växa och utvecklas både professionellt och personligt. Sedan var det såklart också en fördel att jag kunde fortsätta resa eftersom jag älskar det, men att jag ändå kan ha en lägenhet och ett liv hemma. Det är ett flexibelt jobb där jag bestämmer över mina egna arbetstider och är delaktig att bestämma över mina arbetsuppgifter och hjälpa till att fatta beslut. Det är berikande att få jobba i ett företag där man får hjälpa till att ständigt utveckla både företaget men också människorna i företaget.

Varför fick du jobbet tror du? Jag var anpassningsbar och gjorde mycket mer än att endast arbeta som utbildningschef. Jag hjälpte också till med vad som än behövdes, allt från rekrytering till beställningar till att hoppa in som terapeut ombord om det behövdes.

Vad krävs för egenskaper och kvalifikationer för ett sådant jobb? Att man är anpassningsbar, har tålamod, gillar höga tempon och en ombytlig arbetsmiljö. Kreativt tänkande och kunna ta egna initiativ, situationer kan ändras väldigt snabbt och man måste då vara flexibel utifrån de förutsättningar man har för det projektet och för vart man befinner sig i världen. Ibland betyder det att man måste flyga över halva Europa med en massagebänk, en resväska full med produkter och en hotstone-värmare med tillhörande stenar eller att man måste använda sushi-stenar från restaurangen för spat glömt beställa hotstone-stenar. Man ska tycka det är kul med utveckling och kunna inspirera andra.

Hur ser en vanlig vecka ut för dig nu? Den kan se väldigt olik ut, ingen vecka är den andra lik. Ena veckan kan jag sitta på kontoret i Stockholm eller jobba hemifrån. Då jobbar jag med allt från att introducera ny personal för företaget och behandlingar online till att utveckla nya behandlingar eller svara på frågor samt supporta vår personal ombord. Veckan därpå kan jag vara ombord ett skepp i Karibien eller Alaska och ha både praktisk och teoretisk utbildning för personalen i spat, ha olika teambuilding övningar eller ta ut dem på personalmiddag.

Fördelar med hur du jobbar idag? Det är extremt varierande, inga dagar ser likadana ut och därför hinner man sällan tröttna på några arbetsuppgifter eller känna att det blir ensidigt. Jag är själv ansvarig för att planera min egen tid och lägga upp arbetet så att det passar mig. Att jag fortfarande kan resa, besöka nya platser och träffa nya människor. Att jag får dela med mig av mina kunskaper och hjälpa andra att utvecklas. Jag får vara kreativ och hjälpa till att ta fram nya behandlingar för nya koncept och jag får testa på mycket intressanta produkter och behandlingar.

Finns det några utmaningar? När man är iväg och reser mycket blir det lätt att man arbetar lite för mycket eller att man känner att man lätt kommer efter med det dagliga arbetet. Det kan vara en utmaning att få till en bra balans mellan arbetstid och fritid och att ha kontinuerliga rutiner när man är borta och reser minst hälften av tiden.

Tips för någon som vill bli utbildningschef eller liknande? Börja med att arbeta som utbildare och ta initiativ och visa att du vill växa i din roll, alternativt utöka dina kunskaper och läsa en kurs i ledarskap eller liknande för att bredda sina kunskaper. Fråga om råd från någon som har en liknande tjänst.

 

Text: Lena Edberg

Nummer ett är att faktorn är tillräckligt hög, den ska minst SPF 15, helst SPF 30–50 samt att det även ska skydda mot UVA, så kallat bredspektrum-skydd. Det är även bra om produkten är vattenresistent, särskilt om du ska på semester och ska bada eller träna med produkten. En förutsättning för att produkten ska användas tillräckligt mycket kan vara att du trivs med doft och konsistens.

Det är bra att ha någon produkt för ansiktet och någon för kroppen. För ansiktet är det extra viktigt att den inte täpper till porer och att det inte blir för glansigt eller vitt. Det är bra att ha SPF i olika produkter, så att det blir nästan omöjligt att glömma att smörja i sig. Primer eller mineralfoundation är toppen om de har SPF med minst 30, då blir det särskilt smidigt att använda solskydd till vardags. SPF i puderform är bra att ha i handväskan och lätt att återapplicera under dagen,  SPF i ögon- och läpprodukter är ett extra plus.

Solskydd i sprayform är det många som uppskattar till kroppen, den är ofta lätt och skön i konsistensen men den kan vara svårt att få tillräcklig mängd och att fördela så det blir jämt överallt på huden. Men allt detta är en smaksak och huvudsaken är att man använder solskydd och att det används i tillräcklig mängd och tillräckligt ofta. 

Nu vill många skydda sig mot mer än bara UVA och UVB , HEV och IR diskuteras också. Dessa strålar kan du läsa mer om i mina tidigare inlägg; 

https://shrbloggen.wordpress.com/2017/02/09/infrarod-stralning/

https://shrbloggen.wordpress.com/2020/04/30/hev-ljusets-effekter-pa-var-hud/

lenablogg

En farlig trend har varit att använda olika naturliga alternativ utan bevisad effekt på dess förmåga att skydda mot solens cancerogena strålar en annan farlig myt är att tro att D-vitaminbrist är en större risk än hudcancer och därför skippa solskyddet. Det finns ingenting som tyder på att det är värt att utsätta sig för sol i rädsla för D-vitamin-brist, riskerna med strålningen överväger definitivt. 

Vill du inte använda solskydd i rädsla att inte få någon färg så är BUS (brun-utan-sol) ett mycket bättre alternativ än att bli brun av solen, även om vissa kan få mer pormaskar av BUS i ansiktet. Det är även en myt att man inte skulle få någon färg alls av att använda solskydd, du får vanligtvis en jämnare, finare och mer hållbar färg. 

SPF-produkter med hög faktor har utvecklats väldigt positivt de senaste åren, dessa är nu mycket lättare och trevligare att använda. Se bara till att de är korrekt märkta och har tillräckligt hög faktor.

Förutom solskydd så är det även bra att ta hand om huden med hudvårdsprodukter under sommaren, exfoliera gärna med en mild peeling, dock inte på en solbränd hud, återfukta lite extra efter en dag ute i solen med till exempel en skön sheetmask. 

Inför sommaren rekommenderar jag även att boka en ansiktsbehandling hos en auktoriserad hudterapeut. Då kan du även få tips och råd om vilket solskydd samt hudvårdsprodukter som passar dig, så du kan ta hand om din hud på bästa sätt under sommaren!

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg
Foto: Smile for the camera 

Karriärvägar som anställd hudterapeut

Vårt yrke är under ständig utveckling och möjligheterna är många. Som hudterapeut kan du vara anställd på salong eller driva eget men det finns oändligt många fler möjligheter. Ibland kanske vi inte ens tänker på vilka olika vägarna vi kan välja. Jag har intervjuat några inspirerande hudterapeuter med spännande karriärer. Drömmer du om att jobba på kryssningsfartyg, spa, hudvårdsutbildning eller hos leverantör? Här får du tips inför och inblick i olika roller, yrkesval och deras vägar dit. Har du vad som krävs? Detta är del tre i en artikelserie om fyra delar.

moiAnna Olsson  – Lärare på Hudterapeututbildning, nu kanslist och projektledare på SHR
Namn: Anna Olsson
Ålder: 40
Bor: Bandhagen, Stockholm
Hudterapeut-utbildning Skola och år: Gilda Skolan Malmö 2007

Kompletterande utbildning: Olika massagetekniker, bodysugaring, fransstylist, Specialiserad hudterapeut. Relationsmarknadsföring och marknadsföring för varor och tjänster.

Varför ville du bli Hudterapeut? Jag funderade ett tag på vad jag skulle bli, spenderade några år på vift utomlands och jobbade sedan som bland annat reseledare. Insåg att det var någon form av service jag ville arbeta med, att få andra att må bra och efter en dag på utbildningen förstod jag att jag hamnat rätt. Jag ville arbeta med mina händer.

Hur har du jobbat som hudterapeut förutom som lärare? Jag har arbetat på spa, både modell större och mindre i Danmark, Kanada och Norge. Jag har arbetat på skolor, med utbildning, hos hudvårdsleverantör och som egen företagare. Sedan november arbetar  jag som kanslist och projektledare på SHR!

Hur kom det sig att du började jobba som lärare på hudterapeututbildning, var det något du drömt om innan? Första dagen på min utbildning frågade rektorn (Anna Wigö) om någon av oss kunde tänka sig att arbeta som utbildare i framtiden. Jag hade inte tänkt på det men räckte upp handen direkt.

Vilka skolor har du jobbat på? Jag har jobbat på Gilda Skolan Stockholm och Elisabethskolan.

Hur fick du jobb som lärare? När jag lämnade ’utlandet’ för Sverige hamnade jag av en slump i Stockholm. Mejlade till min gamla utbildning och sa att jag var tillbaka i Sverige och om de visst något om jobb så skulle de tänka på mig. Fick svar ganska omgående att jag skulle mejla rektorn på skolan i Stockholm eftersom de sökte utbildare. Sagt och gjort. Snart var jag på intervju och sedan var jobbet mitt.

Hur var det att komma in i klassrummet första dagen, var jobbet som du hade tänkt dig? Spännande. Men inte alls som jag tänkt. Trodde nog inte att eleverna skulle vara så kritiska till en ny utbildare som de var. Men dagarna gick och jag tror alla vande sig för bra blev det. Jag insåg nog också ganska snabbt att jag var en mycket ’mammigare’ typ av utbildare än jag trodde om mig själv.

karriär Anna Epileringslektion ElisabethskolanFoto: Marita Brannäs

Vad krävs för personliga och yrkesmässiga egenskaper för att passa för att undervisa hudterapeutelever tycker du? Självklart en godkänd hudterapeututbildning. Sedan om du har utbildning utöver det som du kan använda dig av i de ämnen du undervisar i är det självklart toppen men jag tycker att man kommer långt på personlig lämplighet. Vad jag tycker att jag fått använda mig av är att jag är social och ganska orädd. Jag kan komma överens med de allra flesta och jag är ödmjuk. Jag har lätt för att se människor, jag tror det hjälpt mig i dessa grupper av framför allt ganska unga tjejer som försöker ta sig igenom en relativt tuff utbildning. Något jag lärt mig under åren som utbildare (och sedan även mamma) är det här med tålamod. Jag besitter numera ett fantastiskt tålamod jämfört med innan.

Hur är dagarna och arbetstiderna? Beror såklart på vilken skola du arbetar. Det är något man får ta reda på när man funderar på att söka sig till en viss skola. Passar deras arbetssätt mig? Jag har arbetat på två skolor med ganska olika arbetssätt. Båda har passat mig fint.

Vilka ämnen har du undervisat i? Många! Bl.a. Klassisk massage, ansiktsmassage, pedikyr, manikyr, makeup, färg form och stil, näringslära, mikrobiologi, hygien, dermatologi, nålepilation, vaxning, ekonomi, fysik och jag har arbetat många, många timmar som handledare i salong.

Vad är de största fördelarna med att jobba som lärare? Jag har först och främst haft turen att jobba med fantastiska människor. Alla elever som kommit och gått är ju också så underbart! Från första dagen när man välkomnar helt färska hudterapeutstuderande till examensdagen när man efter blod, svett och tårar kramas hej då och är kollegor. Fantastiskt! Jag har älskat att se utvecklingen. All teori och praktik som bankats in och slutligen ger så fina resultat. Att få se allas lycka när de klarat det!

Och vilka är nackdelarna? När vissa delar av livet gör sig påmint, man jobbar tätt så tätt med så otroligt många människor och ibland händer saker som är svåra att ducka för. Folk blir sjuka, hoppar av utbildning, klarar inte mål de satt upp och så vidare. Som utbildare stöter man på en del tårar.

 

karriär anna olssonFoto: Stina Stjernkvist

Tips för någon som funderar på att söka jobb som lärare på någon av våra medlemsskolor? Gör det! Jag halkade in på ett bananskal i skolvärlden 2010 och blev kvar till nu! En fantastisk tid. Att få lära ut det man kan och lärt sig under åren är fantastiskt. Man lär sig otroligt mycket själv också, hela tiden!  Jag tycker att man ska söka och hoppas på det bästa. Får man jobbet ska man tänka på att alla elever har olika förutsättning. Det kan vara så att man inte träffar en nagel under första lackningslektionen men går ut med ett MVG i manikyr. Vissa behöver plugga mycket, andra inte. Vissa behöver öva galet mycket medan andra bara har det. I slutändan vet man ändå inte hur eleven/ hudterapeuten blir. Se människan. Vi har alla olika kvalitéer.

Nu har du varit föräldraledig och kommer tillbaka i en ny roll, på SHR:s kansli! Vad lockade dig med den tjänsten? Fick för mig att det var dags för något nytt, haha! Suttit med i styrelsen mellan 2012-2018 med lite olika ansvar. Har verkligen fastnat för SHR. Varit mammaledig i två omgångar under åren och nu dök detta erbjudande upp, ny kanslist på SHR, vad gör man? Söker och tackar ja!

Vad krävs för egenskaper och kvalifikationer för detta jobb tycker du? Det är väl bra att ha en viss inblick i organisationen sedan innan, det känner jag hjälper mig i alla fall. Att vara utbildad hudterapeut såklart. Annars är det väl bra med en viss social ådra och ett servicetänk.

Eftersom vi känner dig efter långt ideellt engagemang på SHR samt har många yrkesmässiga meriter så vet vi att du har vad som krävs! Tack snälla! Jag är otroligt glad för att sitta här idag! Känns toppen.

 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Lena Edberg

Använd alltid ett UV-ljusskydd, alltså inte bara när du ska sola eller vara ute extra mycket utan varje dag. Du utsätts för mer UVA-strålning än du tror. På väg till från jobbet, genom moln och UVA går till och med genom glas. Produkten ska ha både UVB-skydd = SPF, helst med minst SPF 30 och UVA-skydd = bredspektrum. Har den även HEV-skydd är det en extra bonus. HEV är ett blått ljus som bland annat utstrålas från våra mobiler och datorer.

På våren ligger våra melanocyter (cellerna i huden som producerar melanin, den färg som ska skydda vårt DNA från solskador) nästan som i dvala efter att inte ha behövt jobba så mycket under vintern. De är mindre aktiva och ger ett sämre skydd då solens strålar plötsligt dyker upp igen. Kom ihåg att du egentligen ska du återapplicera ditt UV-skydd var annan timme. Den faktor som står på produkten är den faktor du har då du nyligen smort in dig, inte en hel dag. Detta gäller alla solskydd. Nu finns många smidiga, bra produkter med högt UV-skydd som är enkla att återapplicera och inte kladdar, till exempel i puderform, spray och mousse.

Du behöver inte sola mycket för att huden ska skadas. Det räcker att vara ute mycket, slarva med solskydd, bränna sig ibland eller ha rest en del till varmare länder för att få solskador. Alla typiska tecken på hudåldrande såsom ojämn pigmentering, fläckar, rynkor och slapp hud beror mestadels på UV-ljusexponering. I förlängningen kan dessa skador ge hudcancer. Det enda sättet att undvika detta är genom att skydda sig. Skydda dig med kläder, skugga, solskyddsmedel, hatt och solglasögon!

Efter en dag ute i solen kan huden kännas torr och fuktfattig. Exfoliera försiktigt bort döda hudceller med en mild peeling om du inte bränt dig och följ upp med en fuktgivande ansiktsmask, gärna en svalkande sheetmask. Massera in serum eller creme med antioxidanter så som c-vitamin och e-vitamin som kan stoppa nedbrytande kemiska processer som satts i gång i huden. Det finns även DNA-reparerande enzymer, stimulerande peptider och skyddande ceramider i vissa produkter som hjälper hudens naturliga funktioner att fungera optimalt.

Jag tycker alltid att varje ny årstid ska inledas med ett besök hos en Auktoriserad Hudterapeut som är medlem i SHR (du hittar din närmaste auktoriserade hudterapeut på www.shr.nu). Där kan du få en skräddarsydd behandling och rekommendationer hur just du kan sköta din hud hemmavid inför och under sommaren. Varje årstidsväxling kan innebära en extra prövning för huden.

På våren kan det även vara skönt med en riktig vårstädning av huden. Som till exempel en klassisk ansiktsbehandling med portömning eller en avancerad apparaturbehandling. Tänk dock på att du kan bli extra solkänslig efter en kraftfullare behandling så då är det extra viktigt med solskydd efter och sola inte alls efter en sådan behandling.

sol kvinna .jpg

MINA 10 BÄSTA SÄKRA SOL-TIPS!

  1. Använd SPF dagligen som en naturlig del i din hudvårdsrutin. Gärna i din primer, foundation och/eller mineralpuder.
  2. Återapplicera, t.ex ett mineralpuder med hög SPF i väskan räddar din hud under dagen.
  3. Det är härligt att vara aktiv men tänk på att du är utsatt för solens strålar även om du inte ligger och solar. Kom ihåg solskydd på golfbanan, en blåsig dag i båten, på löprundan och använd vattenresistent solskydd om du håller på med vattensport. Vatten och sand reflekterar strålarna så var extra försiktig i/på vattnet och på stranden.
  4. Använd solskydd även i Sverige inte bara utomlands.
  5. Alla är olika, är du väldigt ljus, acceptera det, alla hudfärger är vackra om de är friska och sunda, alltså inte brända och solskadade.
  6. Snåla inte, du ska ha en viss mängd för att nå upp till det skydd som anges, uppskattningsvis (enligt läkemedelsverket) 6-7 teskedar till hela kroppen.
  7. Sola ALDRIG solarium, här gäller inte ”en gång är ingen gång” gör det bara inte.
  8. Glöm inte dig själv, det är lätta att en smörjer in barnen men glömmer sig själv, även om barnen så klart är extra viktiga.
  9. Använd inte gamla produkter, ny produkt varje vår/sommar för att garanterat få den SPF som står på förpackningen.
  10. Glöm inte, hals, dekolletage/bröstet och benen, samt hjässan och öron på den som är rakad, korthårig eller tunnhårig.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg

I dessa tider med social distansering då både arbetstid och fritid spenderas hemma så blir det mer tid än någonsin framför datorer, mobiler och plattor. En isolerad vardag inomhus och samtidigt kommer våren med solens lockande strålar utomhus. Olika typer av strålning och produkter för att skydda mot dessa diskuteras mycket bland hudvårdsintresserade och inom skönhetsbranschen. UVA och UVB från solen har många hört mycket om men även fler typer av strålning har fått uppmärksamhet den senaste tiden, jag tänkte berätta lite mer om HEV-ljuset som vi är extra utsatta för just nu.

hev kvinna

HEV-ljus eller synligt högenergiljus är det blå ljus som bland annat avges från apparater med skärmar så som telefoner, datorer och läsplattor också förstås solen.
Studier har visat att detta ljus kan vara lika skadligt för huden som UVA- och UVB -ljus. Dessa vetenskapliga rön tyder på att synligt högenergiljus orsakar skador på huden, vilket leder till en acceleration av åldrandeprocesser i huden. Inom ögonforskningen har forskning redan tidigare visat på HEV-ljus som en bidragande orsak till åldersförändringar i gula fläcken, grå starr och andra allvarliga ögonsjukdomar, så när det gäller ögon är dessa strålar och dess effekter alltså kända sedan längre tid tillbaka. Det finns därför både ofärgat och färgat glasögonglas med blåljusfilter hos din optiker.

De flesta är nu är väl utbildade om de faror som är förknippade med exponering för solljus och i synnerhet ultraviolett UVA och UVB och nu har alltså forskningsresultaten under de senaste åren visat att vi har ännu mer att lära på området. Rapporter visar att hudskador orsakade av HEV-ljus kan vara lika allvarliga som de skador som orsakats av UVA och UVB ljus tillsammans.

Vad är HEV-ljus?

Synligt högenergiljus (HEV) är ett högfrekvensljus inom det violett/blå våglängdsbandet med våglängder nära UV-området, från nästan 400 till över 500 Nm i det synliga spektret. Studier utförda för att utvärdera effekten av HEV-ljus på huden har visat skadliga effekter på hudens vävnader genom aktivering av kemiska processer i huden som kan leda till DNA-skador och nedbrytning av kollagen vilket i sin tur påskyndar hudens åldrande. .
Liksom UVA kan HEV-ljus alltså vara en ytterligare våglängd som leder till påskyndande av hudens åldrande. De ger inte omedelbara reaktioner som rodnad eller svullnad så som UVB kan göra, men de kan dessvärre på sikt framkalla cancer och ett accelererat åldrande. UVB-strålning är känd för att ge en direkt skada på DNA medan cellskadorna orsakade av HEV-strålning är mindre direkta men ökar frisättningen av fria radikaler och framkallar oxidativ stress. HEV-ljuset når även djupare ner i huden än vad UV-ljus gör.

Hur kan vi skydda oss?

Ett effektivt skydd är nyckeln till att minimera riskerna, ett traditionellt UV-skydd kan oftast inte skydda mot HEV-strålning då de skyddar inom UV-spektrumet upp till 400 Nm. Det forskas mycket på detta område och olika ingredienser för att skydda även mot HEV tillsätts i många produkter med SPF.

Liposhield HEV Melanin är exempel på en patenterad ingrediens som även var den första kosmetiska ingrediensen för att skydda huden från skadligt HEV-ljus. Liposhield HEV Melanin är ett fraktionerat melanin som är utformat för att absorbera ljus inom spannet av 400–500 Nm. Ingrediensen är inte ett UV-skydd utan designad för att läggas till som ett kompletterande skydd i en produkt med UV-filter som en crème, primer eller foundation.

Antioxidanter kan även utgöra ett skydd mot HEV-stålarnas negativa effekter då de stoppar den oxidativa stressen de skapar. Antioxidanter kan tillsättas i en produkt som redan har SPF som ett extra skydd eller så kan du själv komplettera din SPF-produkt med ett serum som innehåller antioxidanter. Använd gärna detta både dag och natt för att sakta ner och vända den nedbrytande processen.

Forskare och dermatologer världen över bekräftar HEV-ljusets skadliga effekter, bland annat har Daily Mail och The Sun och många fler varnar för att frekvent användning av mobiler och flitigt selfieposerande kan skynda på hudens åldrande. Bloggare har även rapporterat om hudåldrande och pigmentförändringar till följd av alltför många selfies.
Med ett ökande antal blå-ljuskällor i vårt dagliga liv, inklusive smartphones, LED-tv-apparater, läsplattor, datorskärmar och LED- lysrör så blir vi allt mer bombarderade av potentiellt skadligt blått ljus.

Det finns ingen anledning till panik men att vara medveten och försöka skydda sig mot dessa blå strålar är nog inte fel för den som vill hålla huden ungdomlig länge.
Förutom att använda produkter som skyddar mot HEV-strålarna så är det förstås en bra idé att försöka minska tiden framför skärmarna, du kan även stänga av HEV-ljuset på telefonen, en funktion som finns på många mobiler idag. Men då du gå ut behöver du ett bredspekrum-skydd i alla fall så varför inte satsa på en produkt som skyddar dig från morgon till kväll – så väl ute som inne!

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Lena Edberg
Foto: Maja Jensen

Karriärvägar som anställd hudterapeut

Vårt yrke är under ständig utveckling och möjligheterna är många. Som hudterapeut kan du vara anställd på salong eller driva eget men det finns oändligt många fler möjligheter. Ibland kanske vi inte ens tänker på vilka olika vägarna vi kan välja. Jag har intervjuat några inspirerande hudterapeuter med spännande karriärer. Drömmer du om att jobba på kryssningsfartyg, spa, hudvårdsutbildning eller hos leverantör? Här får du tips inför och inblick i olika roller, yrkesval och deras vägar dit. Har du vad som krävs? Detta är del två i en artikelserie om fyra delar.

karriär henrietta Foto Maja JensenHenrietta Olesen Ericsson – Territory Manager, säljare/ utbildare/ läkemedelskonsult, på agentur

Namn: Henrietta Olesen Ericsson
Ålder: 41
Bor: Haverdal utanför Halmstad
Hudterapeut-utbildning: Elisabethskolan Göteborg 2001

Kompletterande utbildning; MGU-medicinsk grundutbildning, LIF-aukt. Läkemedelskonsult. Inom hudterapeutyrket; Mästarbrev och Specialiserad hudterapeut.

Varför ville du bli Hudterapeut? Efter jag fött min dotter 1999 var jag rastlös under mammaledigheten och jag hjälpte då min mor som varit hudterapeut sedan 1970 på hennes salong och insåg att det var ganska kul… och på den vägen blev det.

Hur har du jobbat som hudterapeut innan du började på agentur? Många år med min mor på hennes salong, drivit egen salong, lärare på Yrkeshögskolan i Landskrona, inom SHR och som tränare i Yrkeslandslaget.

Hur kom det sig att du började jobba på agentur, var det något du drömt om innan?  Jag hade känt en tid att jag ville vidare från att göra behandlingar hela dagarna, men älskade att sälja, utbilda mina kunder och ge dem en bättre tillvaro med hud och hälsa. Sedan kom jag i kontakt med iS Clinical, som med de resultat jag fick, kände att jag ville att mina kollegor ute i Sverige skulle få veta vilka möjligheter det finns inom hudvården.

Vad heter företaget du jobbar för? Noscomed Medical Supply A/S

Hur fick du det jobbet? Jag sökte mig till ägaren, Pauline, då jag ville som ovan nämnt visa för alla att iS Clinical fanns på marknaden. Jag visste inte då att de sökte medarbetare, med då ville de först etablera sig i Stockholm och min kollega Sarah fick jobbet. Men när jag var på intervju så kände jag att om jag ska till leverantör, så skulle det vara dit. Så jag bestämde mig för att ha is i magen och tänkte att en dag kommer de behöva fler. Två år senare blev jag kontaktad av dem.

Vad har du för tjänst idag? Territory Manager vilket innebär säljare inklusive utbildare och läkemedelskonsult, då vi även har andra produkter som Merz portfolio och SkinPen som vänder sig till läkare, sjuksköterskor och plastikkirurger.

Hur länge har du jobbat där nu?  5 1/2 år

Har du bytt några arbetsuppgifter eller något som förändrats under den tiden?
Det förändras lite hela tiden i takt med utvecklingen i företaget som är konstant och starkt växande vilket gör det omväxlande och utvecklande för mig på fältet. Bland annat fick jag utbildningen MGU/LIF vilket är en stor förmånlig förändring för egen utveckling och ofantligt berikande.

Vad krävs för personliga och yrkesmässiga egenskaper för att passa för att jobba på agentur? Utåtriktad, målmedveten och se utmaning som en möjlighet till utveckling. Kunna arbeta fritt under ansvar. Både vara självständig och en teamkollega.

Hur ser dagarna och arbetstiderna och arbetsfördelningen ut? Svårt att svara på, man ska vara öppen för att arbeta utanför ordinarie arbetstider, då en del dagar kan bli extra långa vid till exempel events och sedan tiden att köra.

Arbetsuppgifterna är många och varierande, allt från besök hos potentiella och existerande kunder till utbildning, events, administration och mycket köra bil (i alla fall i vår roll och beroende på storleken på ens distrikt).

Vi kollegor ses ca en gång i månaden på vårt huvudkontor i Köpenhamn men vi har löpande kontakt via telefon med mera. Det är mycket tid själv och inte så mycket jobba hemma, utan bilen är mitt kontor. Mycket tid med kunder, vår främsta och roligaste uppgift.

Vad är de största fördelarna med det här jobbet? Väldigt utvecklande, finns alltid mer att lära, som hela branschen. Omväxlande i roller och uppgifter.

Och vilka är utmaningarna/nackdelarna? Få tiden att räcka till allt man vill då vi alltid vill ge våra kunder den bästa och mest givande service. Kan vara svårt att få ihop logistiken med hemmet/privatlivet.

Vad tror du är den vanligaste missuppfattning om vad jobbet innebär är bland hudterapeutkollegor? Oj, svårt fråga, har dålig uppfattning om det. Kanske om man tror det är ett 8-17 jobb.

Tips för någon som vill börja jobba på agentur? Vänd dig till agentur som har produkter du själv 100 % tror på och brinner för. Då blir det både lättare när du kan tala från hjärtat och roligare.

Du har även haft en karriär inom SHR, och varit allt från styrelsemedlem till redaktör till experttränare! Hur kom det sig att du engagerade dig så i SHR? Jag såg väldigt mycket upp till SHR och ville också vara med och utveckla branschen.

Vad lärde du dig som du har med dig under din tid i styrelsen och som redaktör? Från styrelseuppdrag generellt, som jag hade sedan tidigare i Frisörföretagarna också, lärde jag mig hur otroligt många frågor som konstant måste bearbetas och hur mycket arbete det ligger bakom en ideell förening som SHR som man som medlem många gånger inte ser. SHR är dessutom en extremt ambitiös och sysselsatt organisation med väldigt lite medel/arbetskraft.

Som redaktör lärde jag mig mer än någonsin respekten för andras tid. Att hålla deadlines och vikten av att fullfölja en uppgift i tid åt såväl kollega som i privatlivet. Alla i dagens samhälle har mycket på sina jobb och omkring sig vilket vi måste respektera och ta hänsyn till. I både att delge uppgift men likväl att utföra det man utlovat i tid. Jag försöker in i det längsta att efterleva denna lärdom.

Och hur var rollen som expertränare i Yrkeslandslaget? För både Lovisa och Emmastina var det väldigt utvecklande för mig med att utbilda och utveckla så olika individer med olika färdigheter, egenskaper och personligheter. Att få vara en del i Yrkeslandslaget som tränare gav både kunskap i hantering av olika personer men också insikt i olika yrken och våra allas olika komplexitet samt hur man trots olikheter kan dra lärdom av varandra.

Både Lovisa och Emmastina var ju själva väldigt drivande och ville som jag, nå högst. Men att nå dit kräver väldigt mycket tid och arbete av den som tävlar och av mig som tränare. Både tiden innan och på plats under tävlingsdagarna. Inte en minsta detalj kan lämnas åt slumpen. Så att se Lovisa ta guld på hemmaplan i Göteborg i EM var obeskrivlig euforisk lycka och stolthet och kände då att det var perfekt timing att lämna vidare uppdraget.

Jag har varit och är fortfarande också extremt stolt över bådas prestationer som gett dem och Sverige VM-brons.

karriär henrietta spa awordsHur ser du på hudterapeutyrket och vår status idag? På hudterapeutyrket i Sverige ser jag med stolta ögon, vi har några av världens högst och bäst utbildade hudterapeuter med så mycket dermatologisk kunskap så jag tycker det är synd att vi ännu inte har ett större samarbete med Dermatologerna runt om i landet. Vilka nivåer av resultat och hälsa vi skulle kunna uppnå tillsammans! Dessutom med den brist som råder på Dermatologer är det så många fall som hudterapeuterna skulle kunna avlasta dem med så dem kan fokusera på det hudterapeuter inte kan.

Vad har du i ”pipen” nu fram över? Det är alltid hemligt. 😉

Text: Lena Edberg

råttis

Kosmetika & djurtester

En del märken marknadsför sig som ”icke djurtestade” men samtidigt är det förbjudet att testa kosmetika på djur i Europa. Så därför ska inga produkter som säljs här vara testade på djur. Hur hänger det ihop och vad stämmer? Jag har djupdykt lite i ämnet för att få svar. Och som med det mesta här i världen är det inte svart eller vitt.

2013 införde EU ett förbud mot försäljning av djurtestad kosmetika och hygienprodukter. Förbudet hade ett väldigt stort symbolvärde, även om vissa undantag gjorde att djurtester ändå kunde förekomma. Många länder har  följt efter och infört egna förbud, och fler är på gång. 2016 släppte Kina på kraven för djurförsök för inhemskt tillverkade produkter. 2019 togs ytterligare ett steg i rätt riktning då myndigheter i landet meddelade att kravet på djurförsök för befintliga kosmetiska produkter på marknaden, även importerande, ska tas bort. Beslutet gäller dock bara befintliga produkter på den kinesiska marknaden, för nya produkter gäller fortfarande att företag som exporterar till Kina måste lämna in data från djurförsök om råvaror som inte redan finns registrerade. Därför har ett antal ledande kosmetikaföretag vägrat att sälja sina produkter i Kina.

Förbudet i EU och utvecklingen världen över har inneburit en kraftig ökning av intresset för att utveckla och utvärdera nya djurfria metoder för riskbedömning av kemikalier utan djurförsök.

EU:s kosmetikalagstiftning, och därmed djurtestförbudet, omfattar bland annat; makeup, hudvårdsprodukter, hygienprodukter, solskydd, brun-utan-solprodukter, parfymer, massageoljor, nagellack och rakprodukter. Produkter som inte räknas som kosmetika och hygienprodukter är till exempel antibakteriella produkter så som handsprit samt produkter som förs in i kroppen för att förändra utseendet eller ta bort rynkor, så som tatueringar, botox och fillers.

Det finns undantag

Förbudet är heltäckande på så sätt att det inkluderar djurtester av både färdiga produkter och råvarorna och eftersom det inkluderar djurtester som sker även utanför EU.

2019 skrev Djurens Rätt om att organisationen Cruelty Free International gjort en ny granskning av förbudet och konstaterat att djurförsök för kosmetika fortfarande förekommer, trots förbudet.

Undantagen är framförallt tre:

  1. Om ämnen används till ett flertal ändamål utöver kosmetika får djurförsök göras för att testa deras säkerhet för människor.
  2. Djurförsök får användas som en sista utväg för att testa ett ämnes påverkan på miljön.
  3. För ämnen som enbart används i kosmetika- och hygienprodukter går det ändå att utföra djurtester för att undersöka risker för människor som exponeras för ämnet inom sitt arbete, till exempel frisörer.

Försäljningsförbudet gäller inte heller retroaktivt för djurtester som utförts medan de fortfarande var tillåtna. Produkter som djurtestats, eller vars råvaror djurtestats, tidigare, får alltså fortfarande säljas.

Förbudet alltså inte helt och hållet heltäckande, men mycket betydelsefullt. Det var det första djurtestförbudet någonsin inom EU och har därför ett mycket viktigt symbolvärde, särskilt som det genomfördes av etiska skäl, trots att det inte fanns alternativ till många av djurtesterna. Att EU valde att ändå genomföra förbudet berodde bland annat på att många kosmetikaföretag redan kunnat visa att det på andra sätt gick att garantera konsumentsäkerheten genom att använda välkända ingredienser.

När EU lät meddela att förbudet skulle genomföras började kosmetikaindustrin på allvar satsa på att utveckla nya testmetoder. Enorma summor investerades och har gett goda resultat. Flera nya, djurfria testmetoder används nu av industrin och ännu flera är på gång. Stora vetenskapliga framsteg har gjorts, och de nya testmetoderna kan även användas för att testa andra typer av produkter.

Allt fler länder förbjuder kosmetikatester på djur

Allt fler länder utanför EU följer som sagt efter genom att införa egna förbud mot kosmetikatester på djur. Norge, Australien, Indien, Israel, Nya Zeeland, Turkiet, Taiwan, Sydkorea och delar av Brasilien och Kalifornien i USA har infört förbud mellan 2013-2019.

Länder som överväger förbud inkluderar Mexiko, Chile, Kanada, Ryssland, Sydafrika övriga Brasilien och övriga USA.

Denna utveckling ökar pressen på både kosmetikaindustrin och ansvariga myndigheter att få fram utvärderade och väl fungerande djurfria testmetoder.

unnamed

Bildkälla:
https://www.hsi.org/issues/be-cruelty-free/

Djurtester av produkter med botulinum-toxin (Botox)

Produkter som innehåller botulinum-toxin klassas som läkemedel och djurtestas även när de används för kosmetiskt bruk. Eftersom det verksamma ämnet är ett mycket farligt gift testas varje batch (tillverkningssats). Tidigare skedde det alltid med tester på möss men företagen Allergan och Merz-Pharma har sedan många år ersatt djurförsök för botox med djurfria metoder. 2018 fick även Ipsen, med botox-produkterna Dysport och Azzalure, godkänt för att använda en cellbaserad testmetod som inte innebär djurförsök.

Beslutet innebär dock inte att all djurtestning för botox upphör. Men det är ett stort och viktigt steg på vägen.

vit råtta

 

 

Märkningar och organisationer

Det finns undantag från djurförsöksförbudet som nämndes tidigare som till exempel av ingredienser som faller under annan kategori än kosmetika. För produkter inte är djurtestade finns olika internationella märkningar. Men observera att även produkter utan märkning vara fria från djurförsök eftersom ansökan sker på frivillig basis.

Olika organisationer har olika listor över icke djurtestade produkter och de har olika inriktning och krav. Här är lite information om några av de internationella organisationerna;

peta cruelty free

PETA: PETA står för People for the Ethical Treatment of Animals. Det är en ideell välgörenhetsorganisation och största djurrättsorganisationen i världen. De är kända för sina provokativa annonser som är mycket uppseendeväckande och ofta kontroversiella. De vill främja djurens rättigheter. PETA fokuserar på de fyra områden där flest djur lider mest: i livsmedelsindustrin, i laboratorier, i klädhandeln, och i underhållnings- branschen. För att vara med på PETA:s lista måste företagen göra följande:

1. Fyll i en kort enkät

2. Skriva under en försäkran om att de inte bedriver eller betalar annat företag för att bedriva djurförsök av ingredienser, formuleringar eller färdiga produkter samt att de förbinder sig att inte heller göra det i framtiden. Företaget betalar en engångssumma för att få använda loggan.

cruelty free

Leaping Bunny: Projektet är ett samarbete mellan den amerikanska djurrättskoalitionen Coalition for Consumer Information on Cosmetics (CCIC) och den europeiska koalitionen The European Coaltion to End Animal Experiments (ECEAE) som gemensamt agerar för att stoppa kosmetikatester på djur. Detta har gjorts genom konsumentinformation, politisk påverkan, samarbete med industrin och forskare som utvecklar nya sätt att testa produkter och ingredienser. De startade arbetet med att ta fram en standard för djurtestfri kosmetika då de såg att djurtestfria produkter inte standardiserades så att företag kunde lätt vilseleda konsumenterna. CCMI och ECEAE tog fram Leaping Bunny-programmet vilket ger en omfattande, internationellt erkänd standard. För att certifieras av The Leaping Bunny Program måste företagen göra följande:

1. Bevisa att inte djurförsök genomförs på något stadium av produktutvecklingen och att deras leverantörer inte heller gör det.

2. Utsättas för regelbundna revisioner på plats av en opartisk tredje part för att säkerställa certifieringen fortfarande är giltig.

Företaget betalar en engångssumma baserad på  företagets årliga bruttoförsäljning för att få använda loggan.

vegan

Vegan: The Vegan Societys Veganvarumärke var världens första internationellt erkända standard för veganvänliga produkter. Produkterna måste bland
annat klara följande kriterier för att vara berättigade till registrering: Utvecklingen och / eller tillverkning av produkten och dess ingredienser, får inte innebära, eller har inneburit, testning av något slag på djur som genomförts av före- taget eller för dess räkning, eller av parter över vilka företaget har kontroll. Tillverkningen och utveckling av produkten och dess ingredienser, får inte innebära eller ha inneburit användningen av något slags djurprodukt. De kontrollerar varje produkt för att bekräfta att uppfyller dessa kriterier. Den årliga varumärkesavgiften är kopplad till antalet produkter och företagets omsättning.

forska utan djurförsök

I Sverige finns organisationen ”Forska Utan Djurförsök” som är en forskningsstiftelse som arbetar för att djurförsök ska ersättas med nya och bättre metoder. Målet är att bidra till viktiga vetenskapliga framsteg och förbättrad riskbedömning av kemikalier, läkemedel och andra produkter, utan djurförsök. Arbetet bedrivs dels genom att stödja forskning, och dels genom utbildning, information och politisk påverkan. I deras vetenskapliga kommitté sitter forskare och andra experter med kompetens inom olika forskningsfält där djurförsök används idag. De samarbetar även med forskare både på universitet, myndigheter och industri för att se till att forskningsresurserna riktas mot de projekt som har störst möjlighet att leda till att djurförsök kan ersättas.

Forska Utan Djurförsök är helt beroende av gåvor och arv. Deras arbete har lett till att många djurförsök har kunnat ersättas, men mer forskning behövs!

kanin på slutet

Den 24 april är det Försöksdjurens dag i Sverige. Här i Sverige påbörjas försök på ca 1 220 djur per dag, nästan 445 000 djur per år. Produkter som testas på djur är bland annat läkemedel, bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser, kemiska ämnen som används i olika konsumentprodukter. Det enda djurtestförbud som finns är EU:s förbud mot djurtester av kosmetika och hygienprodukter. Genom att stödja Forska Utan Djurförsök kan du vara med och driva på utvecklingen av djurförsöksfria forskningsmetoder.
Du kan skänka en gåva via Swish 123 9070905 eller kolla in här:
https://forskautandjurforsok.se/stod-oss/

Källor:

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edberg
Foto: Smile for the camera

Karriärvägar som anställd hudterapeut

Vårt yrke är under ständig utveckling och möjligheterna är många. Som hudterapeut kan du vara anställd på salong eller driva eget men det finns oändligt många fler möjligheter. Ibland kanske vi inte ens tänker på vilka olika vägarna vi kan välja. Jag har intervjuat några inspirerande hudterapeuter med spännande karriärer. Drömmer du om att jobba på kryssningsfartyg, spa, hudvårdsutbildning eller hos leverantör? Här får du tips inför och inblick i olika roller, yrkesval och deras vägar dit. Har du vad som krävs? Detta är del ett i en artikelserie om fyra delar.

karriär stina (6)Stina Bjarnestig – Supervisor på Yasuragi – Japanskt SPA

Namn: Stina Bjarnestig
Ålder:53
Bor: Saltsjö-Boo
Hudterapeut-utbildning Skola och år: 1986, Auktoriserad hudterapeut / Cidesco

Kompletterande utbildning: Specialistundersköterska, UGL-ledarskapsutbildning, Management by heart – Ledarskapsprogram värdebaserad utveckling av ledarskapet inom företag och organisatörer.

Varför ville du bli hudterapeut? I grunden har
jag en starkt omvårdande drivkraft samt en rejäl nyfikenhet på allt som har med långsiktig och resultatinriktad hudvård att göra. Med det menar jag att tillsammans med kunden lägga upp en behandlingsplan som anpassar sig till dygnets och årstidernas olika behov av insatser och åtgärder.

Har du jobbat som hudterapeut på andra sätt än som anställd på SPA? De första åren efter utbildningen jobbade jag på salong i Stockholm samt hos en leverantör av italienska hudvårdsprodukter. Kommer ihåg att jag blev kontaktad av en svensk kvinna som drev salong i Los Angeles, men tiden för att åka dit och arbeta var inte rätt då, var för ung och för blyg, tror jag.

Vad heter företaget du jobbar på? Yasuragi – Japanskt SPA

Hur kom det sig att du började jobba på just SPA, var det något du drömt om innan?

Under många år arbetade jag med sjukvård i olika former men kände att jag ville tillbaka till hudvården. Därför började jag på Yasuragi 2017 som hudterapeut på helgerna. Trivdes väldigt bra med arbetskamrater, stämningen och såklart en oslagbar arbetsmiljö. Efter ett par månader fick jag frågan om jag ville bli Supervisor i japanska badet och har arbetat med det sedan dess.

karriär stina yasuragi

Vad innebär din tjänst idag? Som supervisor ansvarar jag för driften i Japanska Badet (in- och utcheckning av dag/kvällsgäster  samt badkortsgäster) och ser till att våra gäster blir väl omhändertagna. Behandlingar gör jag numera bara om någon terapeut blir sjuk. Däremot har jag stor nytta av mina kunskaper inom hudvård i omhändertagandet av gästerna, när de är intresserade av spontana behandlingar, och inte minst efter behandlingen då vi även har försäljning av våra egna produkter.

Men eftersom jag tycker hudvård är så roligt driver jag även min egen salong, GlowAgain, i liten skala. Jag har valt att fokusera på avancerad hudvård såsom Microneedling, Microgold,  och det kommer att utvecklas under tiden med nya behandlingar. Som samarbetspartner har jag valt det avancerade hudvårdsmärket Circadia som erbjuder resultatinriktade produkter för hudens och kroppens biologiska klocka, cirkadiska rytm. Grunden till alla behandlingar är att  ta tid för gästen och noggrann konsultation.

Heta källor på Yasuragi

Har du bytt några arbetsuppgifter på Yasuragi eller något som förändrats under den tiden? Efter att jag blev supervisor så har jag inte bytt roll, men vi arbetar hela tiden för att utveckla våra gästers upplevelse hos oss, så jag är med om ständig förändring i viss mån, om än i små, men roliga steg.

Vad krävs för personliga och yrkesmässiga egenskaper för att passa för att jobba på spa? Social kompetens, vara där gästen är och fånga upp sinnesstämning, vad behovet är just denna dag för gästen som är på Yasuragi, så att det blir rätt behandling, rätt Hada-produkter, yasuragi-produkter, att förlänga känslan när man kommer hem. Känna och bli påmind om dofterna från oss på Yasuragi.

Ibland tror jag att våga vara personlig, med lite distans och finess, och ge av den japanska kulturen, Yasuragi-effekten.

Vi jobbar varje dag för att skapa bättre balans för människan med målet att kunna leva mer hållbart och i samklang med vår kropp och vår omvärld. Att man skall gå från Yasuragi med ny energi.

Hur ser dagarna och arbetstiderna ut? Vi har öppet i badet från 6.30 till 23.00 vilket betyder varierande arbetspass mellan morgon, kvällar och helger.

Hur är teamet på Yasuragi, vilka olika kompetenser finns där och hur länge har de jobbat där? Hos oss har vi hudterapeuter, massörer och shiatsumassörer. Skulle vilja säga att vi nog reflekterar en vanlig arbetsplats med kollegor i olika faser av sina karriärer, vissa är här en kortare tid medan andra varit här drygt ett par decennier. Blandningen av åldrar, erfarenhet och stämningen ger mig energi.

Vad är de största fördelarna med det här jobbet? Att alla dagar är olika, många fina möten med gäster, och att vissa blir stamgäster det känns fantastiskt. Att ge våra gäster en unik upplevelse och att de åker hemåt med ny energi, det är fint.

karriär stina yasuragi_yukatabadkvinna

Och vilka är utmaningarna/nackdelarna? Det är en utmaning att hålla och jämn hög nivå på kundservice, samtidigt som vi hela tiden arbetar med att förbättra densamma. På det individuella planet är det kanske inte så mycket en utmaning men en återkommande arbetsuppgift hos oss som supervisor att trycka på att vi som möter kunderna, i så hög utsträckning påverkar deras upplevelse av sitt besök hos oss.

Jag vet att du brinner för service och kundvård, har du några tips på kundbemötande till andra hudterapeuter? Våga vara dig själv, visa att du tycker om det du gör, det syns och det har jag alltid fått till mig, glädjen och utmaningarna.

Tips för någon som vill börja jobba på spa? Våga börja jobba på spa, känn teamkänslan och kunna bolla med andra terapeuter, många möten med gäster, gör en trygg. Sedan det viktigaste; ibland måste man lämna en del av sin personlighet och hur man mår hemma och aldrig glömma vem som är till för vem; utan kunder har man inget arbete, så de går alltid, alltid först.

Du har även haft eget företag inom vård-branschen, vad har du för erfarenheter med dig därifrån? Jag har jobbat som enhetschef inom hemsjukvård,, haft eget bemanningsföretag för läkare och sjuksköterskor, arbetat med ASIH och canceravdelning, många år, många olika saker. Att se människan man möter, där och då.. det betyder allt.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier