You are currently browsing the tag archive for the ‘cyanoakrylater’ tag.

Text: Malin Tivlin

Dagligen så rengör vi oss flera gånger, ibland av bara ren vana och i farten och ibland för att vi känner oss smutsiga. Vi tvättar händerna efter toalettbesök, efter ett besök i t.ex. affären eller andra offentliga platser, efter trädgårdsskötsel, däckbyte på bilen och innan vi äter. Vi hudterapeuter vurmar för en bra, daglig rengöringsrutin av vår hud, det är själva grunden till en sund och frisk hud. En grundlig rengöring tvättar bort avgasavlagringar, make up, bakterier, smuts, döda hudceller osv som påverkar vår hud i negativ mening.

Vid en utbildning till hudterapeut så får eleven lära sig massor om hygien och då menar jag massor. Det läggs mycket fokus på hur en hudterapeut dagligen arbetar med hygien, både vad gäller sig själv men även sin omgivning och att kunna lära ut och berätta om hygien till sina kunder.

Många av oss hudterapeuter har även utbildat oss till fransstylister och det är ett fantastiskt roligt komplement till våra behandlingar för det ger en så vacker och omedelbar effekt! Dessvärre så är den branschen inte reglerad så vem som helst kan bestämma sig för att börja utföra fransförlängning, de kan bara kolla på en snabb film på internet och sedan anse sig vara fullfjädrade fransstylister. Så är dock inte fallet, vid en korrekt utbildning får du lära dig om ögats anatomi, vikten av att anpassa längd och tjocklek på förlängningen efter kundens egna fransar. Även olika byggnationer/design för att framhäva kundens ögon, hygien och obligatorisk (och lagstadgad!) härdplastutbildning.

En vanlig kommentar jag ofta hör är: ”jag kommer att pausa över vintern för det sliter så mycket på mina fransar att ha fransförlängning”. Det är en myt, en fransstylist som kan sitt jobb kommer aldrig sätta en förlängning som skadar kundens egna fransar.

En annan sak jag ofta får höra är: ”Rengöring? Det är det ingen som berättat för mig.” Dessa två meningar talar om för mig att den/de stylister dessa kunder träffat på, har inte en adekvat utbildning och/eller brustit i sin yrkesroll genom att inte förklara för kunden hur de sköter sin fransförlängning. Lika ofta hör jag om hur kundernas fransar inte rengörs av stylisten innan det appliceras nya fransar vilket också är ytterst oseriöst.

Åter till vikten av rengöring. Den korta förklaringen till varför en fransförlängning kräver en bra och regelbunden rengöring är att 1. den håller längre 2. risken att drabbas av Blefarit – Ögonlockinflammation minskar. Hållbarheten och en korrekt utförd fransförlängning kan vi prata om i ett annat inlägg men idag ska vi prata om Blefarit, en mycket tråkig ögonlockssjukdom som i många fall går att undvika.

I kanten av ögonlocket har de allra flesta av oss ögonfransar, olika i antal, tjocklek och kvalité men oftast finns de där. Dessa hårstrån växer fram ur ett hål i huden som heter follikel. Vid en fransförlängning så blir det lite trångt längst nere vid fransraden och då är det enormt viktigt med rengöring. På dagarna samlas där svett, luftförorening, smink, talg från huden, döda hudceller och annat, precis som det gör även om du inte bär fransförlängning. På nätterna gör sig huden av med det den inte vill ha via porerna och ögat ”rengörs” vilket vi märker på de s.k. sömntrollen; det gula, varliknande som samlas i ögonvrårna. Ibland har det stelnat till hårda klumpar och ibland är det som en kladdig massa.

Om fransförlängningen inte rengörs så kommer ovan nämnda stanna kvar i fransraden och sakta men säkert fyllas på tills det blir stelt, trångt och skavande. I förlängningen täpper denna förorening till ögonlockets smörjande körtlar och fransarnas folliklar vilket kan ge en inflammation. Drabbas du av Blefarit så är symptomen bl.a. röda och svullna ögonkanter, rödfärgad ögonvita, rinniga ögon, ljuskänslighet och svidande/brännande känsla. Blefarit kan bli en kronisk sjukdom och kan även ses hos människor med t.ex. rosacea och atopisk dermatit.

Som fransstylist är det därför väldigt viktigt att upplysa om vikten av rengöring och visa hur en korrekt rengöring utförs. Jämför det med att använda schampo för att få håret rent, diskmedel för att få ren disk och tandkräm för tänderna, det skulle kännas ytterst konstigt att utföra dessa saker utan att rengöra ordentligt. Det finns speciellt framtagna rengöringsprodukter för just fransförlängning som rekommenderas. Dessa säljs antingen hos din fransstylist eller så ska de kunna rekommendera ett ställe för inköp.

Jag har ”räddat” en hel del kunder som kommit till mig för att de antingen vill byta stylist eller behöver hjälp med borttagning då de har ont av sin förlängning eller helt enkelt utvecklar Blefarit eller allergi. Jag tänkte visa lite bilder på hur det kan se ut när en fransförlängning inte skötts korrekt och hur det kan se ut när Blefarit uppstått. Dessa kunder är sådana som jag hjälpt, det är inte jag som utfört deras fransförlängningar.

Här är tre bilder där det syns att rengöringen inte skötts korrekt, om alls.


Bildkälla: privat


Bildkälla: privat


Bildkälla: privat

Blefarit – Ögonlocksinflammation (kunden fick diagnosen av en läkare.)


Bildkälla: privat

Drabbas du av röda, svullna och rinniga ögon och du har en fransförlängning så vänder du dig till din fransstylist för att hen ska avlägsna fransförlängningen och sedan uppsöker du sjukvården. Som hudterapeut eller fransstylister så är vi inte kvalificerade eller berättigade att ställa en diagnos men vi misstänka en inflammation utifrån de visuella symptomen och rekommendera dig att vända dig till sjukvården för en rätt ställd diagnos och hjälp med eventuella läkemedel.

Andra fall där du kan drabbas av svullna ögonlock, rinniga ögon etc. är ögoninflammation och en utvecklad allergi mot franslimmet som dessvärre alltid innehåller cyanoakrylater och kan vara allergiframkallande. Vid alla dessa tillstånd är det viktigt att kontakta fransstylisten för borttagning så snart det är möjligt.

Summa summarum: rengöring är en bra grund till en hälsosam fransförlängning!

Ha en fin dag och på återseende!

Malin Tivlin
Auktoriserad hudterapeut och certifierad fransstylist

Källa: S:t Eriks Ögonsjukhus

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

 

 

Text: Elisabeth Bexter

Från och med den 1 juli 2015 upphävdes föreskrifterna om härdplaster. De ska istället ingå i ett samlat kapitel om kemiska arbetsmiljörisker.

Vad säger den nya lagen egentligen? Och vad är härdplaster?

Något som är skrämmande är att få terapeuter är till fullo medvetna om vad de egentligen arbetar med, att det faktiskt är farliga kemikalier. En av de stora orsakerna till det är att det som i alla branscher som blommar upp finns dem som ser en chans att tjäna snabba pengar. Många skolor brister i kunskap och följer varken branschens standard eller de lagar och förordningar som stat och kommun har satt upp. Detta leder till att många (oftast unga tjejer) dagligen utsätter sig för hälsorisker som de inte är medvetna om.

De produkter som ex. Nagelterapeuten & fransstylisten arbetar med kan orsaka allergier, kontaktdermatit (”kontakteksem”), och de kan även påverka lungorna och i allvarliga fall kan astma utvecklas. Produkterna är allergiframkallande så länge de är ohärdade, vilket de är i ungefär 1-3 minuter. Kunder löper alltså minimal risk för allergier, dels är produkterna lågallergena, det vill säga att de utgör en låg allergirisk, produkten ska inte appliceras på kundens hud, därför finns de stora hälsoriskerna hos terapeuten själv. Att dagligen hantera ohärdade plaster utan att använda handskar/munskydd och i övrigt skydda sig kan leda till hälsoproblem.

Detta gäller alla konstmaterial & lim som terapeuter arbetar med. Det finns inga undantag och detta krav är reglerat i svenska lagen, något som många salonger och ett flertal skolor inte vet om eller struntar i.

Företag som importerar produkter till Sverige är skyldiga att erhålla ett säkerhetsdatablad med sina produkter.  På säkerhetsdatabladet står det en noggrann information om dina olika produkters beståndsdelar och information kring dess hälsorisker och hantering. Är det svårt att förstår hur du skall läsa säkerhetsdatabladet kan du be din leverantör förklara det för dig.

 

Så här säger den nya lagen:

Akrylater och cyanoakrylater

Akrylater används vid tillverkning av akrylatplast men ingår också i lim och UV-härdande akrylatlack. Arbete med akrylater innebär risk för allergi. Vid arbete med vissa akrylater inklusive cyanoakrylater (så kallade härdplaster som ingår i vissa härdande limmer, lacker och andra härdande material) finns därför krav på

  • utbildning
  • läkarundersökning

Skyddsåtgärder

För arbete med dessa produkter ska det finnas dokumenterade rutiner och regler för:

  • Var produkterna hanteras.
  • Vilka skyddsåtgärder som ska användas för att minska exponeringen så mycket som är praktiskt möjligt.
  • Om personlig skyddsutrustning ska användas och i så fall vilken skyddsutrustning och när ska den användas.
  • Hur man ska kontrollera utrustning och ventilation så att anställda inte utsätts för farliga halter.
  • Om de allergiframkallande ämnena hanteras öppet, ska det finnas varningsskyltar.      Skyltarna ska sitta på dörren till lokalen/utrymmet. Om det inte finns någon risk att andra utsätts för eller kommer i kontakt med den allergiframkallande produkten, behövs inga skyltar.

Information om risker och åtgärder

De som arbetar med eller leder arbete med allergiframkallande ämnen ska få information om riskerna och hur arbetet ska utföras och vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika kontakt med de allergiframkallande ämnena.

Krav på utbildning

Utbildning krävs om man arbetar med eller leder arbete där man använder

  • metakrylater eller akrylater som är märkta med H317 (Kan orsaka allergisk hudreaktion) eller H334 (Kan orsaka irritation i luftvägarna).
  • kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka

Alla som utför arbetet, men också de som är arbetsledare för dem, måste ha utbildning om riskerna i arbetet och om vilka skyddsåtgärder som kan behövas för att arbetet ska kunna göras på ett säkert sätt. Utbildningen får vara högst fem år gammal och man ska kunna visa intyg på genomgången utbildning och vad som ingått i utbildningen.

OBS! Om den som arbetar med eller leder arbetet inte har utbildning, utgår en sanktionsavgift på 10 000 SEK per person.

Krav på läkarundersökning

Läkarundersökning krävs för alla som arbetar med eller kommer att arbeta med kemiska produkter som innehåller

  • etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka.

Baserat på läkarundersökningen görs en tjänstbarhetsbedömning. Om läkaren bedömer att man inte är tjänstbar, får man inte arbeta med dessa ämnen. Läkarundersökning ska göras innan arbetet påbörjas och med högst två års mellanrum. Om läkarundersökning gjorts innan arbetet påbörjas, ska ny läkarundersökning görs inom tre till sex månader från det att arbetet påbörjades.

Anställda som arbetar med metakrylater eller akrylater som är märkta med H317 (Kan orsaka allergisk hudreaktion) eller H334 (Kan orsaka irritation i luftvägarna) ska också erbjudas läkarundersökning.

OBS! Om någon som arbetar med etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat inte har genomgått läkarundersökning och fått tjänstbarhetsintyg, utdöms en sanktionsavgift på mellan 15 000 och 150 000 SEK. Avgiftens storlek bestäms av antalet anställda hos arbetsgivaren.

Kontrollera följande:

  • Erbjuds/görs läkarundersökning av alla som ska börja arbeta med de akrylater som anges ovan?
  • Har alla som ska arbeta med etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat gått igenom läkarundersökning och fått tjänstbarhetsintyg innan de påbörjat arbetet?
  • Görs medicinsk kontroll omgående om någon har symptom som kan bero på akrylater, till exempel symptom från hud och luftvägar eller annan misstanke om allergi som rimligen inte beror på förkylning eller liknande?

Kontakta företagshälsovården när det gäller läkarundersökningar. De vet vad som ska ingå och när det krävs undersökning. Det ska föras register över de medicinska kontrollerna. Det kan företagshälsovården göra, på uppdrag av arbetsgivaren. Registret ska innehålla

  • namn på arbetstagaren
  • vilket ämne som föranlett läkarundersökningen (akrylater)
  • under vilken tid arbetstagaren arbetat med akrylater
  • resultat av läkarundersökningen
  • samt vid arbete med cyanoakrylater, om den anställde kan (fortsätta) arbeta med akrylater (s k tjänstbarhetsbedömning).

Behövs mätningar?

Mätning av vilka halter som anställda exponeras för kan behövas för att kunna göra en riskbedömning. Uppmätta halter jämförs då med gällande hygieniska gränsvärden. För att minska behovet av mätningar, kan man att se till att skyddsåtgärderna är så effektiva som möjligt.

Ta kontakt med företagshälsovården eller annan kunnig konsult för att få hjälp med de mätningar som behövs.

hardplaster lagboken

Regler om akrylater och cyanoakrylater finns i AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, § 37.

Krav på läkarundersökningar finns i också i AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet, 6, 8-9 §§ samt 32-35 §§.

Regler om mätning av luftföroreningar för riskbedömning finns i AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, § 9. Gällande gränsvärden finns i AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier