You are currently browsing the tag archive for the ‘dermatologi’ tag.

Text: Karolina Wendelin

Som hudterapeut får man ofta frågor om olika utslag och eksem i ansiktet. En av de hudsjukdomar som många frågar om är perioral dermatit.
Det här arbetet är en förkortad version av författarens examinerande arbete i kursen Specialiserad Hudterapeut/Dermatologi som hölls hösten 2015 och handledare var Åsa Boström leg. Läkare, dermatolog och docent.

Inledning
Perioral dermatit är lätt att förväxla med andra hudåkommor som acne, rosacea och seborroiskt eksem. Detta gör att kunderna ofta använder fel produkter som ibland förvärrar symptomen istället för att lindra dem. Jag har märkt att många av mina kunder får fel diagnos vid besök hos sin husläkare vilket leder till att de behandlas med utvärtes steroider som förvärrar åkomman.  Jag har valt att skriva mitt arbete om perioral dermatit och beskriva skillnaderna mellan de differentiella diagnoserna. Genom denna studie vill jag få en ökad förståelse för hur jag som hudterapeut kan hjälpa kunder som drabbats av perioral dermatit samt förstå skillnaderna mellan de olika hudsjukdomarna som alltför ofta förväxlas med perioral dermatit.

Etiologin (orsakssambandet) för perioral dermatit är idag okänd. Hudsjukdomen drabbar framförallt kvinnor mellan 20 och 30 år och enligt den forskning som hittills har bedrivits inom ämnet, tros sjukdomen uppkomma på grund av en rubbning i talgkörtlarna.
Perioral dermatit är ganska vanligt och ökar allt mer i förekomst. Det finns flera olika typer av yttre påverkan som har påvisats utlösa och förvärra perioral dermatit; personlig hygien, olika typer av utvärtes steroider samt höga halter av fluor i tandkrämen. Även sol, täckande kosmetika, peeling, parfymerade tvålar, rengöringsprodukter och krämer kan ge förvärra utslagen. Alkohol och varma drycker kan också påverka åkomman, men utslagen kan också uppkomma utan anledning.

Symtom
Perioral betyder ”runt munnen” och Dermatit betyder inflammation eller retning. Åkomman börjar ofta med röda fläckar och utslag runt munnen som sedan sprider sig en bit ned på hakan och ut mot kinderna. Därefter uppkommer ofta rodnade papler och fjällning och i vissa fall även små pustler (figur 1). Typiskt är också att kunden har en blek zon kring läpparna som inte drabbas. Utslagen ger oftast ingen klåda, men kan ibland ge upphov till viss sveda. Utslagen kan även sätta sig runt ögonen och kallas då periokulär dermatit (figur 2). Dessa två sjukdomar kan förekomma samtidigt, men är vanligare var för sig.
Figur 1. Perioral dermatit, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.
Figur 2. Periokulär dermatit, källa: http://www.pubmed.se

Differentialdiagnoser
Det finns ett flertal hudåkommor som på många sätt liknar perioral dermatit. Acne, seborroiskt eksem och rosacea är de åkommor som är vanligast att förväxla med perioral dermatit.

Rosacea drabbar oftast medelålders och äldre personer, särskilt kvinnor.  Lokationen är centralt i ansiktet på panna, näsa, kinder och haka. Ungefär 2-10 % av befolkningen beräknas lida av rosacea. Rosacea börjar oftast med endast en liten rodnad som kommer och går på kinder, näsa, haka eller panna, till skillnad från perioral dermatit som är lokaliserat runt munnen. Efter ett tag blir rodnaden mer beständig, brustna kapillär syns och man kan få papler och pustler (figur 3).  Förutom acneliknande pustler kan kroniskt erythem och ibland även ödem förekomma. Komedoner förekommer inte. Det är oklart vad sjukdomen beror på, dock vet man att yttre påverkan som till exempel sol, alkohol, starkt kryddad mat och stress kan vara utlösande faktorer som förvärrar symtomen, precis som vid perioral dermatit. (Ledin, 2012).
Figur 3. Rosacea, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.

Acne är en kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel. Acne är vanligast förekommande hos tonåringar och något vanligare hos pojkar än hos flickor. Det är dock inte bara tonåringar som får acne, en ökning av acne hos kvinnor mellan 30 och 50 år har uppmärksammats. Lokationen är ansikte och övre delen på rygg och bröst. Acne kännetecknas av papler, pustler precis som perioral dermatit. Vid acne förekommer även komedoner, vilket inte finns i perioral dermatit, och i svårare fall också noduli, cystor och ärr.
Figur 4. Acne, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.

Seborroiskt eksem är lokaliserat till näsvingar, ögonbryn, hårfäste, bakom öron och ibland de stora hudvecken. Cirka 5% av den vuxna befolkningen i Sverige har seborroiskt eksem. Sjukdomen visar sig som rodnande torra fläckar med gula eller vita fjällningar (figur 6). Denna åkomma ger klåda och har en symmetrisk utbredning. Eksemet brukar uppstå i åldern 20 till 40 år, är kroniskt och försämras vanligtvis vintertid. Seborroiskt eksem har, till skillnad från perioral dermatit, varken papler eller pustler.
Figur 5. Seborroiskt eksem, källa: http://www.pubmed.com

 

Behandling
Sjukdomen perioral dermatit kan vara svårbehandlad. Om man undviker orsakerna till dess uppkomst läker den ofta ut av sig själv även om det ofta tar väldigt lång tid. För att behandla perioral dermatit utvärtes rekommenderar hudläkarna läkemedlen metronidazol och azelainsyra.  Rosazol är ett receptfritt läkemedel innehållande den aktiva substansen metronidazol. Substansen är ett antibiotikum som är aktivt mot ett fåtal sorters bakterier. Finacea och Skinoren är båda receptbelagda läkemedel med azelainsyra som aktiv substans. Azelainsyra förekommer naturligt i kroppen och förhindrar tillväxten av vissa bakterier.

I tablettform rekommenderas tetracykliner vilket är ett antibiotikum som verkar genom att hämma bakterier som orsakar infektion.

Diskussion
När jag började söka information upptäckte jag att de flesta artiklar handlade om liknande saker och att det var svårt att hitta böcker om perioral dermatit. Att läsa om de olika hudsjukdomarna som liknar perioral dermatit, gav mig en ökad förståelse över att så många av mina kunder får fel behandling när de har drabbats av sjukdomen.

Hudterapeuter och läkare måste lära sig ställa rätt diagnos så att kunderna/patienterna kan få rätt hjälp. Numera finns det mycket som hudterapeuter kan göra för att hjälpa de som lider av perioral dermatit. I stort sätt alla salongsmärken på marknaden har hela serier med produkter för de som har extra känslig hud. Produkterna är framförallt framtagna för de som har rosacea, men de hjälper även dem som har perioral dermatit. Kunder som har perioral dermatit mår många gånger psykiskt dåligt av sina röda utslag ansiktet och väljer därför att använda överdrivet mycket kosmetika, om de använder fel slags kosmetika förvärrar detta symtomen. Hudterapeuter kan hjälpa kunden med kosmetika som inte irriterar eller förvärrar. Mineralmakeup fungerar lugnande samtidigt som det hjälper till att täcka över det röda, vilket gör att kunden kan må bättre och känner sig finare.

Hudvårdsprodukter hjälper till mot symptomen, men det kan ta lång tid att bli av med perioral dermatit om kunden enbart använder sig av hudvårdsprodukter. Att kombinera sin dagliga hudvård med medicinering från läkare är det som har gett bäst resultat på mina kunder som lider av perioral dermatit.

Det är samma läkemedel som hjälper mot både rosacea och perioral dermatit. Om kunden får diagnosen rosacea istället för perioral dermatit blir de alltså ändå hjälpta av medicinen. Om kunden får diagnosen seborroiskt eksem istället för perioral dermatit är det inte lika lätt. Seborroiskt eksem kan man skilja från perioral dermatit genom att titta efter papler eller pustler, dessa förekommer inte i eksemet men är vanligt i perioral dermatit. Seborroiskt eksem kan hjälpas med utvärtes steroider, vilket är en behandling som inte fungerar på perioral dermatit. Utvärtes steroider förvärrar inte bara perioral dermatit, det kan faktiskt vara orsaken till att kunden utvecklat det från allra första början. När kunden börjar användningen av utvärtes steroider kan perioral dermatit bli lite bättre, för att sedan blomma upp ännu mer.

Jag tror att det hör till ovanligheterna att perioral dermatit förväxlas med acne, men det kan säkert förekomma om man tror att det är en mildare form av acne. Om kunden får medicinering mot acne kan den faktiskt hjälpa mot perioral dermatit. De aktiva ingredienserna metronidazol och azelainsyra är de samma som finns i medicineringen mot perioral dermatit. Kunder som tror att de har acne använder gärna uttorkande produkter, det kan vara för aktiva ingredienser i dessa produkter och istället förvärra perioral dermatit.

Hudterapeuter och läkare kan hjälpa kunder med perioral dermatit, rosacea, acne och seborroiskt eksem. Det viktigt att alla lär sig skilja på dessa hudsjukdomar. Idag finns det för lite litteratur för oss som möter kunder med perioral dermatit, det försvårar vårt arbete på grund av kunskapsbristen.

På en av föreläsningarna på utbildningen ”specialiserad hudterapeut” sa hudläkare Mats Berg att det var ovanligt med perioral dermatit hos patienterna. Som hudterapeut är min uppfattning att många lider av perioral dermatit. När kunderna söker hjälp hos läkare på vårdcentraler är kunskapen om perioral dermatit bristfällig och kunderna kommer aldrig så långt att de får träffa en hudläkare, istället får de många gånger utvärtes steroider utskrivna av sin husläkare.

Det behövs mer kunskap och fler studier om perioral dermatit. Jag hoppas att det är någonting som kommer bli bättre i framtiden. Om läkare och hudterapeuter jobbar tillsammans kan vi verkligen hjälpa våra kunder/patienter till den allra bästa vården av huden.

Min slutsats är att det behövs mer kunskap och fler studier om perioral dermatit, något som jag hoppas kommer att bli bättre i framtiden. Om läkare och hudterapeuter arbetar tillsammans kan vi verkligen hjälpa våra kunder/patienter till den allra bästa vården av huden.

Källor:

American Academy of Dermatology, 2015. http://www.aad.org. [Online]
Available at: http://www.add.org/dermatology-a-to-z/diseases-and-treatments/q—t/rosacea
[Använd 19 11 2015].

American Academy of Dermatology, 2015. http://www.aad.org. [Online]
Available at: http://www.aad.org/dermatology-a-to-z/diseases-and-treatments/a—d/acne
[Använd 23 november 2015].

Association, A. D., 2013. http://www.pubmed.com. [Online]
Available at: http://www.ncbi.nlm.gov/pubmed/23981221
[Använd 19 nov 2015].

Berg, M., 2015. http://www.netdoctor.se. [Online]
Available at: http://www.netdoctor.se/acne/artiklar/differentaldiagnoser-till-acne/
[Använd 27 oktober 2015].

fass, 2013. http://www.fass.se. [Online]
Available at: http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplld=19871029000016
[Använd 24 11 2015].

fass, 2014. http://www.fass.se. [Online]
Available at: http://www.fass.se/LIF/products?userType=2&nplld=19920320000017
[Använd 24 november 2015].

Fass-verksamheten, 2010. http://www.fass.se. [Online]
Available at: htttp://www.fass.se/LIFproduct?userType=2&nplld=19730831000068
[Använd 24 november 2015].

Gillgren, M. R., 2013. http://www.fass.se. [Online]
Available at: :http://fass.se/LIF/medicinebookdocument?documentid=¤f38d101-f8a2-49bf-ac74-b6dd103fe678&headlineIllnessType=Hud%20och%20hår
[Använd 4 november 2015].

Hersle, K. & Mobacken, H., u.d. En informationsserie om hudsjukdomar. Mölndal: GlaxoWellcome.

Ledin, C., 2012. http://www.1177.se. [Online]
Available at: http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rosacea
[Använd 21 11 2015].

Lindskog, B. I., 1999. Medicinsk mini ordbok. Femte upplagan red. Avesta: Nordiska Bokhandelns Förlag.

Malik, R. & Christopher, Q., 2000. Topical applications and perioral dermatitis. Australasian jurnal of dermatology, Volym 41, pp. 34-38.

National Rosacea Society, 1996-2015. http://www.rosacea.org. [Online]
Available at: http://www.rosacea.org/patients/allaboutrosacea.php
[Använd 21 november 2015].

Rorsman, H., Björnberg, A. & Vahlquist, A., 2000. Dermatologi Venerologi. sjätte red. Lund: Studentlitteratur

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Malin Tivlin

Som auktoriserad hudterapeut och därmed medlem i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation har en goda möjligheter att fortbilda sig. En av dessa fortbildningar är Certifikat Specialiserad Hudterapeut, denna fortbildning kan medlemmar gå efter minst ett år i yrket.

Under fyra dagar i januari och februari så samlades 27 stycken medlemmar på Scandic Klara i Stockholm för fortbildning till Specialiserad Hudterapeut. En utbildning där fördjupning i hudsjukdomar och dermatologi står i fokus. Huvudföreläsare för utbildningen var docent och leg. sjuksköterska Agneta Gånemo samt docent och dermatolog Åsa Broström med lång och samlad erfarenhet inom just dessa områden.

Vid den första sammankomsten fick vi fina föreläsningar av, förutom redan nämnda föreläsare, dermatologerna Desiree Weigleb Eriksson, Mats Berg, Anne Wetter och Sol-Britt Lonne Rahm. Ämnen så som hudförändringar, acne, rosacea, perioral dermatit, solens påverkan, laserbehandlingar och många fler ämnen avverkades.

Under andra och sista sammankomsten hade vi minst lika spännande och intressanta föreläsningar av Agneta och Åsa, denna gång förstärkta av dermatologerna Finn Filén och Mihály Matura. Ett urval av ämnen var tex hårbottensjukdomar, hudförändringar på mörk hud, ärftliga hudsjukdomar, psoriasis, eksem- och allergisjukdomar, nagelsjukdomar m.fl.

Som ytterligare fördjupning och kravet för att få ett certifikat för specialiserad hudterapeut så ska alla deltagare skriva varsin godkänd uppsats. Ett antal olika ämnen presenterades på en urvalslista och det stod fritt att välja mellan dessa ämnen, för att nämna några exempel: acne, rosacea, eksem, malignt melanom m.fl.

SpecHudEn del av alla fina hudterapeuter tillsammans med Agneta och Åsa

Fyra, fullspäckade och intressanta dagar! Otroligt lärorikt och nyttigt med både uppdatering av ämnen och djupdykning i nya. I egenskap av styrelseledamot så avtackade även undertecknad Agneta och Åsa för fina dagar och för lång och trogen tjänst hos SHR.

/Malin Tivlin
Auktoriserad Hudterapeut
Vice ordförande SHR, region Stockholm Söder

 

 

Text: Anna Olsson

Efter så många år som hudterapeut var det äntligen dags för mig att gå.
Jag har sparat pengar och nu haft tur med plats.. Jag är igång!

image2

Kursen överträffar mina höga förväntningar. Vi håller till på Scandic Klara hotells konferenceavdelning i bra lokaler. Vi får toppen fika och mat så vi håller oss pigga och glada men viktigast av allt, såklart: Kursledarna, föreläsarna! Full poäng till alla som delat sin kunskap med oss, 31 kunskapstörstande auktoriserade hudterapeuter!

image1 image2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det står Dermatologi på schemat. Forskare, läkare och docenter turas om att under dessa dagar lära oss om allt från huden ur ett genusperspektiv, infektioner, sällsynta ärftliga hudsjukdomar till eksem, hudtumörer, hud/psyke, laser m.m!

Som hungriga vargar suger vi i oss allt det de berättar. Med positivitet och en värme som inte går att ta miste på ställs det frågor och folk har intressanta funderingar som vi med vidöppna öron får svar på. Ur detta går jag en massa kunskap rikare, peppad till tusen och med en ny titel. Jag blir Specialiserad Hudterapeut.

När mammaledigheten är slut kastar jag mig ut i det (som det ser ut nu) okända med full kraft och massa energi!

Tack till alla fantastiska föreläsare!

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Nathalie Koverman

Trots att jag inte arbetat som yrkesverksam hudterapeut de senaste två åren, är det viktigt för mig att både hålla mig à jour med branschen och att repetera förvärvad kunskap. Handlaget kanske har blivit lite ringrostigt, men nyfikenheten och vetgirigheten går på högvarv!
Som medlem i SHR känner jag mig trygg i att jag erbjuds en möjlighet att hålla mig uppdaterad om vad som händer och jag är stolt över att auktoriserade hudterapeuter är så ”bjussiga” med sin kunskap, vilket man bland annat märker av på event och olika forum.

Via ett forum på Facebook erbjöds jag möjligheten att närvara vid en föreläsning om basteori kring kemiska peels. Det var agenturen Derma ProMedical som höll i föreläsningen. Då jag inte arbetar med behandlingar för tillfället och jag inte besökt föreläsningen på uppdrag av SHR, är jag inte bunden att nämna agneturens namn vilket kan vara värt att nämna i en tid då dold marknadsföring smyger sig in på många bloggar. Jag fann kursen mycket intressant och lärorik, även om detta blogginlägg kommer att belysa ett ämne som inte stod i centrum för innehållet. Jag brukar säga att jag älskar att inte ha en aning, för det är då jag utmanas att lära mig och det är så man skaffar sig större kompetens. Därför var det så roligt att presenteras för ett för mig helt nytt begrepp, nämligen Glogau´s klassifikation.

bild 1 Glogau porträttBild lånad från Richard G. Glogau’s LinkedIn-profil

Dr. Richard Glogau är en man som efter medicinsk examen vid Harvard varit praktiserande dermatolog i över 40 år. Han är en av 84 doktorer vid UCSF Medical Center (University of California of California, San Francisco Medical Center) som inte bara utgör ett lärosäte utan även ett av de ledande sjukhusen för forskning samt behandling av komplexa sjukdomar.
Glogau har främst gjort sig ett namn som expert inom behandling av fotoåldrande hud. Den skala som han tog fram år 1996, och som används av fler än 38000 yrkesmän inom medicin, kallas för ”Glogaus rynk-skala” (eng. ” The Glogau Wrinkle Scale”) och utgör en grund för hudanalys inför behandling av mimikrynkor och solskador. Han är en pionjär inom användning av Botox® vid estetiska behandlingar samt vid hyperhidros (överdriven svettning) och har fått flera utmärkelser av press såsom Allure och webbsighter som oberoende listar USA:s toppläkare.
Glogau´s skala (hudtyp/tillstånd efter fotoåldrande och hudkvalité) utgör ett komplement till Fitzpatrick’s klassifikation(hudtyp efter pigmenteringsförmåga) och kan sammanfattningsvis se ut som följande;

bild 3 GlogauBild lånad från http://www.youbeauty.com

Typ 1, tidigt fotoåldrande
Typisk ålder: 28-35 år
Rynkor:
Inga eller få
Pigmentering:
Lätt hyperpigmentering
Keratoser: Inga
Behov av makeup:
Inget eller liten mängd
Rekommenderade behandlingar:
Förebyggande hudvård/behandling med hjälp av vitamin A och C, fuktmask, solskyddsmedel.

Typ 2, tidigt till måttligt fotoåldrande
Typisk ålder: 35-50 år
Rynkor:
mimik-rynkor, främst parallellt med nasolabialvecken
Pigmentering:
hyperpigmenterade fläckar börjar synas
Keratoser:
Närvarande, men ej synliga
Behov av makeup:
behov av foundation
Rekommenderade behandlingar:
Förebyggande och reducering av fotoåldrande med hjälp av ytlig exfoliering (ej under solsäsong) samt A- och C-vitamin behandlingar med djupare penetration än vid typ 1

Typ 3, framskridet fotoåldrande
Typisk ålder: 50-65 år
Rynkor:
tydligt förlorad fasthet, rynkor även vid avslappnat tillstånd
Pigmentering:
skarp pigmentering samt synliga kapillärer (teleangieektasier)
Keratoser:
synliga
Behov av makeup:
alltid behov av foundation
Rekommenderade behandlingar:
avancerade estetiska behandlingar för att närma sig lägre klassifikation av huden, eller åtminstone behålla nuvarande klassifikation. Hudvårdsrutinen hemma bör kontinuerligt intensifieras och kombineras med kurer av mjölksyre- eller TCA-peeling och/eller ljusbehandling såsom exempelvis IPL.

Typ 4, allvarligt fotoåldrande
Typisk ålder: 60-75 år
Rynkor:
ingen rynk-fri hud
Pigmentering:
hudmaligniter är vanliga (malignitet=prognos för andra sjukdomar som förväntas bli värre)
Keratoser:
synliga
Behov av makeup:
svårt att få makeup att inte spricka upp på grund av rynkighet
Rekommenderade behandlingar:
Rynkigheten kräver estetiska behandlingar av medicinsk nivå och avancerad hudvårdsrutin hemma. Förutom A- och C-vitamin i hudvård, djuppenetrerande behandlingar, TCA-peeling och ljusbehandlingar rekommenderas injektioner var 3-6 månad.

Att finna information om Glogau´s klassifikation är inte helt lätt. Jag har samlat information och försökt sammanställa den från Richard Glogau´s LinkedIn-profil, diverse hemsidor från amerikanska kliniker som hänvisar till klassifikationen samt sighten www.SkinInc.com som presenterar sitt innehåll enligt nedanstående bild som jag även lånat från hemsidan.

bild 2 glogau skininc

Vad tycker jag då om klassifikationen? Jag har listat, utifrån mina egna personliga åsikter, nyttan av och problematiken med Glogau´s ”wrinkle-scale”
+

  • uppmuntrar till eftertanke, riskbedömning och hänsyn till faktorer som påverkar djup och effekt av avancerade hudvårdsbehandlingar såsom kemiska peels
  • tar inte bara hänsyn till hudtyp, utan även hudtillstånd
  • trots att Richard Glogau räknas som en pionjär inom Botox®-behandling finner jag inte att han engagerat sig i hudens åldrande endast ur ett vinstintresse och det är alltid välkommet när medicin och forskning kan hjälpa till att lyfta fram vikten av hudvård. I längden tror jag att det hjälper till att höja statusen på hudterapeutyrket!

– på minussidan hamnar helt klart den trubbiga klassifikationen. Åldersspannen för de olika typerna är så pass stora att jag inte vet om åldern i sig bör utgöra en faktor för identifikation.

– tar ej hänsyn till hudtyp. Klassifikationen är inte ett verktyg för komplett hudanalys utan endast ett verktyg/perspektiv på bedömning av huden vilket jag inte tycker framkommer tydligt.

– Behandlingsrekommendationerna, som inte presenteras i alla tabeller över skalan, behöver uppdateras kontinuerligt i takt med att moderna behandlingsmetoder växer fram. Dessutom anser jag att ett flertal av de behandlingar som rekommenderas från framskridet fotoåldrande kan användas i förebyggande syfte.

– behovet av makeup känns väldigt stereotypt och exkluderande, utefter kundens egna formulerade önskemål bör vi som yrkesmän försöka finna en lösning.

Själv är jag enligt skalan en typ 3 som efter rekommenderade behandlingar för typ 4 eventuellt närmar mig en typ 2. Och jag som kände mig så ungdomlig?! Förhoppningsvis skulle den som utför en hudanalys på mig med skalan som hjälpmedel inte avslöja min huds verkliga ålder (minst 16 år över min biologiska ålder) men uppmuntra mig till fortsatt användande av högt solskydd. Och jag vet ju redan, med eller utan Glogau´s klassifikation, att de där första chartersemestrarna med sololja och pressande när solen stod som högst inte var det smartaste jag gjort i mina tonår…

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Nathalie Koverman

 

bläckfisk bild

Önskar du att du var som en bläckfisk och hade fler armar? Visst skulle det vara till hjälp, precis som fler timmar på dygnet och kloning av sig själv… Ibland måste man dock ta en paus från ekorrhjulet och bara andas för att inse att man hinner det man hinner. Under tiden som du tar en liten paus från Alfons Åberg-listan (”jag ska bara”…) ska vi titta på två bläckfiskliknande och livsnödvändiga celltyper i huden. De är riktiga hjältar, men även de stressar upp sig i onödan ibland…

Huden reglerar kroppstemperaturen och är ett känselorgan som känner av beröring, tryck och smärta, utgör ett skydd i sig. Den skyddar även mot bakterier, virus, UV-strålning och uttorkning. Av dessa skyddsmekanismer så börjar ett flertal redan i epidermis. Tänk att så lite som ca 0,7 mm kan vara ett så viktigt ”pansar”!

De två celltyper jag tänkte skriva om idag är Langerhanscellerna och melanocyterna Möt Fröken Melanocyt! Fröken Melanocyt och hennes systrar finns i ögon, slemhinnor, nervsystem och hud. Skulle man samla ihop dem alla så tar de inte större plats än en sockerbit och det gäller hos alla människor, oavsett hudfärg, men hos mörkhyade är dessa pigmentceller mer effektiva.  Melanocyterna är ett slags kemikaliefabriker som tillverkar brunt och rött pigment vid UV-exponering som sedan slussas ut längst ut på pigmentcellens armar.

Där fungerar pigmentet som solhattar över keratinocyterna för att skydda dem från UV-ljus. En hatt/korn kan försörja hela 36 keratinocyter. Fröken Melanocyt kan dock ha lite problem med att hålla nerverna i styr, vid hormonpåslag av östrogen och progesteron blir hon överbeskyddande gentemot vissa keratinocyter. Då producerar hon extra mycket pigment som kan ses som missprydande hyperpigmenteringar på främst överläpp, käke och panna (melasma/chloasma) Det är inte bara vid graviditet eller bruk av p-piller som hyperpigmenteringar kan uppstå, även om det oftast är då de får den kännetecknande symmetriska formen. Även inflammationer eller skador på huden kan stressa pigmentcellerna och lämna mörka fläckar på huden.

Intressant är också att stress förbrukar stora mängder B-vitaminer i kroppen och B-vitaminbrist kan i sin tur göra huden mer skör, inflammationsbenägen och därmed  tendera att bli fläckvis hyperpigmenterad. En allsidig kost och tillskott av B-vitamin i stressiga tider skulle således kunna hjälpa till att hålla huden i schack. Fråga även din auktoriserade hudterapeut efter hudvårdsprodukter för hemmabruk samt professionella salongsbehandlingar såsom syra-peeling och ljusbehandlingar som kan luckra upp och minska fläckarna. Din terapeut kan även hjälpa dig med kamouflerande makeup.

I mitten av epidermis i stratum spinosum finns de Langerhanska cellerna som i sin tur bildar ett fint nätverk som registrerar allt som passerar. De har långa armar (bläckfiskliknande) som sonderar terrängen. Langerhanscellerna, ett slags fagocyter som äter upp partiklar som upplevs som kroppsfrämmande, är döpta efter en tysk patlog vid namn Paul Langerhans som levde mellan 1847 och 1888.

vakt bild

Ni vet att det finns säkerhetsvakter på stora varuhus? De är ofta biffiga och auktoritära killar som patrullerar och har koll på att ingen snattar, smutsar ner eller stökar i största allmänhet. Lite så fungerar Langerhans i huden. Ibland slår de på sitt ”blålyse” och likt en ambulans i rusningstrafik släpper keratinocyterna ner dem till basallagret och vidare ner i dermis där de meddelar lymfkörtlarna (larmcentralen) att bilda soldater=vita blodkroppar (polisen) och ge dem färdriktning så att de via blodkärl kan ta sig till det skadade området och gå ut ur blodkärlet för att ta hand om infektionen. För som säkerhetsvakt har du inte full kompetens eller rättighet att ingripa vid incidenter i köpcentret och likaså har olika celltyper olika arbetsuppgifter i huden. Oftast är Langerhans stabila killar (och tjejer) som vill hålla lugn och ordning, men ibland blir de lite övertaggade. Kanske finns det någon som hellre skulle vilja vara vit blodkropp/polis eller någon trött själ som hellre skulle vilja sitta på larmcentralens kontor/lymfkörtlarna och bristen på arbetsglädje kan ge sig uttryck som onödigt maktutövande.

Har Langerhans tröttnat på snatteri så är han kanske lite extra misstänksam och följer efter besökarna i köpcentret (huden) lite väl minutiöst och kräver att få kolla i väskan. Ibland har han även förutfattade meningar om en viss typ av besökare. Du kan jämföra det med när hudens barriär är försvagad, tex när alltför starka produkter tvättat bort syramanteln, eller när pollenallergin slår till för vissa på våren. Helt plötsligt kan du inte använda krämen som du alltid annars smörjer in dig med eller äta några stenfrukter, kroppen slår bakut och reagerar på ALLT!

Meddela alltid din hudterapeut eventuella allergier som hon kan föra in i ditt kundkort!

Jag vill med inlägget inte alls tala nedsättande om stressade typer, solhattar eller säkerhetsvakter!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Nu är en ny kursomgång för SHR:s fortbildning i Dermatologi inplanerad.

Kursen hålls på Lunds Universitet vid två tillfällen.

Nedan följer lite kort om innehållet:

Repetition av hudens uppbyggnad och funktion
Acne och rosacea
Allergier
Bakterie och virusutlösta sjukdomar samt svampar och parasiter med betydelse för huden
Bruna fläckar och hudtumörer
Den mörka huden.
Eksem
Exfolieringar, dermabrasio, kemiska peelingar
Estetisk dermatologi/plastik kirurgi.
Hudens åldrande och effekten av retinoider
Hårväxt och hormoner.
Laserbehandling ur ett medicinskt perspektiv med fokus på borttagning av tatueringar och hår.
Pigmentrubbningar
Psoriasis.
Solens inverkan på huden, solskydd.

Kursdatum: 22-23 mars och 12-13 april 2013
Pris: 12.000 kr
Anmälan: kansli@shr.nu

Sista anmälningsdag: 28 februari därefter bekräftas kursanmälda.
Anmälningsavgift: 1000 kr debiteras efter sista anmälningsdag.
Denna återbetalas inte vid avbokning men dras av vid slutbetalning.
(Slutbetalning faktureras)

Förkunskapskrav; 1 år i yrket samt personligt medlemsskap i SHR.

Förra kursomgången blev inställd på grund av för få anmälda så missa inte detta tillfälle att förkovra dig i Dermatologi.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier