You are currently browsing the tag archive for the ‘hudterapeuter’ tag.

Text: Annica Joensuu

Swedish Beauty & Cosmetics Awards är Sveriges största och mest prestigefyllda gala för skönhet och kosmetik. Varje år i april följer hela skönhetsbranschen, som omsätter mer än 17 miljarder kronor bara i Sverige, de svenska nomineringarna av det senaste årets produkter.

Årets stora Beautygala firade i år 10 år och var därför extra glammig med 500 gäster i Stadshuset. För tionde året i rad, den 20 april 2017, samlades skönhetsbranschen i Sverige till galatillställningen. SBCA är Sveriges enda oberoende branschtävling för skönhet och hårvårdsprodukter och som SHR är med och sponsrar. Galan hålls för att uppmärksamma och belöna de produkter som utmärkte sig mest under året som gått. Prisutdelningen arrangeras av KoHF – Kosmetik- och hygienföretagen. KoHF är branschorganisationen för företag som importerar, tillverkar och marknadsför kemisk-tekniska produkter som kosmetik och hygienprodukter, tvättmedel och rengöringsmedel i Sverige. Juryn består av branschkunniga jurymedlemmar som samtliga har anknytningar inom skönhetsbranschen. SHR:s ordförande Annica Joensuu satt med I kosmetikjuryn I år. Allt överskott från galan går oavkortat till Look Good…Feel Better, som SHR också sponsrar.

Som sponsor för galan fick SHR agera prisutdelare på Scenen. Konferencierer för kvällen var Daniel Paris och Jessica Almenäs. Sponsorerna ombads också ordna en aktivitet för gästerna innan själva prisutdelningen. Vi valde att bilda en armé av hudterapeuter som kunde svara på frågor om hud och hudvård med hjälp av elever från våra hudterapeututbildningar. Med rosa tröjor med texten ”fråga mig om din hud” minglade eleverna omkring bland gästerna och hjälpte till med hudvård. Innan själva galan ordnade vi också två tävlingar på SBCA:s Instagram där man kunde vinna presentkort på hudvård på valfri SHR salong.

Vi gratulerar alla vinnande produkter och tackar er elever från Elisabethskolan och Hudvårdshögskolan.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Annonser

Text: Annica Joensuu

Ord som näthat och nätmobbning hörs allt oftare och media har uppmärksammat ämnet mycket på senare tid. Att det är oerhört jobbigt för den som är drabbad är lätt att förstå och även SHR har fått den erfarenheten då det under hösten förekommit kränkningar och smutskastning både mot medlemmar, kunder och mot SHR. Vi vill därför sätta fokus på ämnet och se vad forskningen säger.

Vi vände oss till Leg. Psykolog, universitetslektor och forskare Sofia Berne för att se vad hon fått fram från sin forskning om nätmobbning. Sofia medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika teman om nätmobbning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. För närvarande har Sofia Berne och Professor Ann Frisén inlett ett aktionsforskningsprojekt mot nätmobbning tillsammans med Friends.

Nätmobbning och Cybermobbning!
Det finns olika ord för att beskriva detta fenomen. Cybermobbning användes mer förr som ett forskarbegrepp och är egentligen en direktöversättning från engelskan. Nätmobbning är det ord som används mest idag och som gemene man använder. Forskning om nätmobbning inleddes i början av 2000-talet men då hade fenomenet redan funnits ett tag. Ända sedan man började mäta ser man en stadig ökning men eftersom det inte gjorts några longitudinella studier så kan man inte se att det skulle ökat mer på senare tid. Man kan inte heller säga att nätmobbning är vanligare än vanlig mobbning utan man ser mer att det överlappar.
-I grund och botten så handlar det om sociala relationer, om man är utsätt på en arena så är man det på en annan, säger Sofia Berne.

Vad är nätmobbning?
Nätmobbning är på många sätt värre än annan mobbning: nätmobbaren kan vara anonym, det som läggs ut på internet kan nå en mycket stor publik och mobbningen kan fortgå dygnet runt och var än den utsatte befinner sig. En del tyder dessutom på att mobbning som sker på internet kan vara mer aggressiv än mobbning som sker öga mot öga – detta konstaterar Sofia Berne.

Nätmobbning kan se ut på olika sätt. Det finns olika former.
Utfrysning – att man blir exkluderad genom att information undanhålls eller att ingen gillar ens kommentarer. Kränkning – kan vara elaka kommentarer, att man lägger upp pinsamma bilder eller gör elaka kommentarer på bilder. Hot – detta kan vara om våld, till och med dödshot förekommer. Kapning – någon skriver saker i en annans persons namn. Här är viktigt att tänka på att aldrig lämna ut lösenord och att se till att man stänger ned sighter om man delar dator eller om andra kan komma åt ens dator.

Innehåll i nätmobbning kan också variera. Teman kan vara etnicitet och ålder men det allra vanligaste är utseenderelaterad nätmobbning. Här har hudterapeuten en viktig roll att hjälpa till att sprida budskap om att man kan se ut på olika sätt, att alla duger som de är och att ens värde inte finns i ens utseende.

Sofia Berne förklarar att för att något ska kallas för nätmobbning så ska det ske vid upprepade tillfällen. Dock är det så att om många gillar ett kränkande inlägg på sociala medier så räknas detta som upprepade gånger. Det ska finnas en obalans i makt så som det blir om någon gör ett inlägg anonymt. Avsikten ska vara att göra någon illa.

Anonymitet!
Det finns flera sätt att verka anonymt. Dels som beskrivs ovan att man skaffar en falsk profil. Andra lutar sig mot att man har skrivit i en hemlig grupp. De finns nu inget som är hemligt på nätet och samma lagar och regler gäller överallt på nätet och även utanför nätet.

För den som drabbas är det än mer obehagligt om man inte vet vem som står bakom.
Vad är det som gör att man kan bete sig mer aggressivt när man tror att man kan vara anonym och då inte behöver ta ansvar för sina handlingar? Vad tror de att anonymitet kan leda till? En sak är säker och det är att det är lättare att vara elak när man slipper se den andres reaktioner. Man vågar mer och det är lätt att man skriver lite för mycket när man inte behöver visa sig själv.

Konsekvenser
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara stora för individen med nedsatt självkänsla och olika psykosomatiska problem. Då mycket nätmobbing handlar om utseende så kan man få ett missnöje med sin kropp och kanske en vilja att förändra sitt utseende.

Varför är man aggressiv på nätet?
Enligt Sofia Berne så visar internationell forskning att den största orsaken är att det bygger på en ofullständig kommunikation. Att man ej ser den andra och kan se den andres reaktion och man ej själv syns. Skillnaden mellan män och kvinnor är att kvinnor råkar mer ut för utseendemobbing annars är det i stort sett lika vanligt att män och kvinnor mobbar.

Vad kan man göra för att förebygga nätmobbning
Det är viktigt att öka medvetenheten om vad nätmobbning är och vad det får för konsekvenser. Att man tänker efter en vända till innan man skriver något. Att man försöker sätta sig in i hur reaktionen kommer att bli. Att man förstå att det är samma lagar och regler som utanför nätet. Även SHR kan hjälpa till med att förebygga nätmobbning. Vi kan trycka på att man har ett ansvar för det man gör och att det har konsekvenser för den som blir drabbad. Ge exempel på vad som inte är ok att skriva på nätet. Vad kan man lägga upp publikt och vad ska man hålla privat. Redan idag så regleras detta med att hålla god ton i våra etiska regler. Då är det viktigt att de som inte respekterar detta får reda på det och får ta konsekvenserna.

Litteraturtips
Vill du veta mer om Nätmobbning så kommer det en mycket bra handbok om detta skriven av Sofia Berne och Ann Frisén. Den heter Nätmobbning – handbok för skolan. Den ges ut i mars 2016 på Natur och Kultur.
ISBN: 9789127141971
 

Sofia Berne 

omsofiab

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Text: Annelie Sylvan

Det går bra för hudvårds- och kosmetikbranschen.

Medan många andra branscher har kämpat i lågkonjunkturens och Europakrisens motvind, har hudvårdsföretagen stadigt ökat i antal, omsättning och antal anställda.

Den allmänna hälsotrenden men även det kända fenomenet ”lipstick-index” är ett par av förklaringarna.

Den positiva utvecklingen tog fart på 1980-talet, i den tidens hälsa-skönhet-och fitnesskultur, enligt Annica Joensuu, ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR.

-Därefter har branschen fortsatt att växa för varje år. Utvecklingen de senaste åren har varit rekordartad. Sedan 2007 har den totala omsättningen för hudvårdssalongerna ökat med 50 procent. Jag tror det är få branscher som kan uppvisa en liknande tillväxt under de här åren, då lågkonjunkturer och kriser avlöst varandra, säger hon.

-Man brukar ju tala om ”lipstick index” vid lågkonjunkturer. När ekonomin är kärv avstår många från att köpa dyra kapitalvaror, däremot har de råd att förgylla vardagen med ett läppstift. Lite av den effekten ser vi nog i vår bransch.

Enligt SHR:s branschrapport var antalet hudvårdsföretag 3 217 år 2012, den högsta siffran någonsin. (2011 var antalet hudvårdsföretag 2 943.) Det totala antalet hudvårdsterapeuter, både egna företagare och anställda uppskattas till cirka 4 500 personer. Hudvårds- och kosmetikbranschen omsatte tillsammans 16, 2 miljarder år 2012.

En väg ut i arbetslivet

Entreprenörer och anställda hudterapeuter är till övervägande del kvinnor, även om en och annan man har börjat ansluta sig till yrket.

-Vi har en kår av driftiga och hårt arbetande starka företagare och anställda. Hud- och skönhetsvård är också en väg ut i arbetslivet för många kvinnor med utländsk härkomst. Det krävs inte flera års högskolestudier för att starta, vilket underlättar. Dessutom finns det en stark tradition att gå till skönhetssalonger i många av de länder som kvinnorna kommer ifrån. Det gör det lätt för dem att ta upp kunskapen och gå in i branschen här i Sverige.

Ser du någon faktor som skulle kunna bromsa branschens positiva utveckling?

-Nej, det ser fortsatt ljust ut. Intresset för skönhet och hälsa ser inte ut att mattas. Tvärtom. Dessutom har ju även männen börjat köpa hudvårdsprodukter och tjänster.

Etiskt ansvar på oreglerad marknad

Yrket hudterapeut har funnits professionellt sedan 1930-talet och har utvecklats till ett kvalificerat yrke med många olika yrkesroller. Hudterapeuter arbetar på SPA-anläggningar, på kryssningsfartyg, hos hudläkare, på apotek, hos plastikkirurger och på utbildningar. Många driver egna företag.

I takt med nya behandlingsmetoder, maskiner och produkter blir arbetsuppgifterna alltmer avancerade. Många hudterapeuter gör traditionella ansiktsbehandlingar men utför även IPL (intense pulse light)/laser för hårborttagning och hudföryngring, hudvård med syror och behandlingar med avancerad kroppsapparatur.

Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar skönhetsbehandlingar. En reglering av den estetiska branschen vad gäller estetiska operationer, tandblekning, injektioner, laser och kemiska peeler är på gång, i en utredning från socialstyrelsen, där SHR medverkat och fört fram sina ståndpunkter. Ett regeringsbeslut kan dröja till 2015.

-Idag får vem som helst göra vad som helst i princip. Många konsumenter är helt omedvetna om detta när de köper avancerade behandlingar. Man utgår från att den som håller i kniven eller nålen är legitimerad på något sätt. SHR är den enda organisation som försökt reglera detta. År 2000 införde organisationen etiska regler som förhindrar våra medlemmar att utföra injektioner av typen fillers och botox. Auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos SHR utför alltså inte sådana ingrepp. Däremot anser vi att auktoriserade hudterapeuter är kompetenta att utföra behandlingar med IPL/laser och kemiska peeler.

Godkänner utbildningar

Socialstyrelsens utredning gäller bara vissa behandlingar, inte själva yrket hudterapeut.

-Hudterapeut är idag ingen skyddad yrkestitel. Det finns ingen statlig reglering och inga register över seriösa yrkesutövare. Att kalla sig hudvårdsterapeut efter en tredagarskurs är inte olagligt. Det är särskilt allvarligt med tanke på de potenta behandlingar och produkter som finns tillgängliga idag. Jag får samtal från olyckliga människor varje vecka, som råkat ut för felbehandlingar. I så gott som samtliga fall har de behandlats av en person som inte är utbildad vid någon av de utbildningar som SHR godkänt, säger Annica Joensuu ordförande i SHR.

SHR har sedan bildadet 1955 arbetat för att höja och bibehålla kompetens och kvalitet inom hudvårdsyrket. Organisationen har tagit ett stort ansvar för konsumentsäkerheten genom att upprätta egna etiska regler samt granska och godkänna adekvata utbildningar. För att få kalla sig auktoriserad hudterapeut enligt SHR:s kriterier krävs minst ettårig eftergymnasial utbildning vid någon av de sju skolor som organisationen godkänt.

-Vi kan inte svartlista någon utbildning, endast rekommendera de utbildningar vi godkänt, säger Annica Joensuu.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Lika bra vi erkänner. En del terapeuter har DET. Det stora DETET som gör att allt bara precis är perfekt. Jag har varit på behandlingar där bara nerbäddningen har gjort mig totalt avkopplad och den där sköna känslan av välbefinnande omedelbart infunnit sig. Vartenda moment utförs på ett sätt som känns genomtänkt och behagligt. Vissa terapeuter verkar kunna läsa ens tankar nästan innan man hunnit tänka dem själv. Precis när man börjar känna en förnimmelse av obehag, rättar hon till täcket, fixar till handduken, frågar om man vill gå på toaletten, ska ha en extra kudde eller vill ha ett glas vatten. Alltid steget före. Man känner sig ompysslad, lyxig, fridfull och värdefull och varenda spenderad krona känns väl investerade

Sedan finns det behandlingar som lämnat en totalt oberörd. Exakt samma moment, samma grepp, samma allting egentligen… men ändå kommer inte den där härliga känslan, det ljuvliga lugnet och allt det där som du vill ha. Din hud får säkert en utmärkt behandling men du vill ha mer.

Du vill ha ……………känslan. Känslan av närvaro, känslan av att din terapeut älskar att vara just terapeut, känslan av att hen vill ge dig det bästa i behandlingsväg någonsin.

Klart att man funderar på vad det där beror på. Självklart kan det vara så att olika terapeuter passar olika människor. Jag tror att det kan var en del av sanningen. Jag tror att visa människor har en större gåva att förmedla någonting mer. En större närvaro, en större förmåga att känna av sin kund, att ge mer, med mer känsla. Att vara i rummet, närvarande i rörelsen och i varje moment.

Är det medfött? Är det intränat? Är det ett personlighetsdrag? Är det möjligt att lära ut? Går det att öva upp? Är det en gåva som bara visa har fått?

Vad tror du?

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier