You are currently browsing the tag archive for the ‘hudvårdsprodukter’ tag.

Text: Lisa Karlsson

I Sverige har vi fyra olika årstider och i största möjliga mån anpassar vi kläder efter dessa för att vara tillfreds. Någonting som får stå ut med alla olika årstider utan någon beklädnad är vår hud i ansiktet, och ofta anpassa inte heller de vi applicerar i ansiktet efter årstid, utan vi använder samma året runt. Tror ni huden är tillfreds då? Oftast inte alls. Vi behöver även en form utav hudvårdsgarderob, anpassad för de olika årstiderna. Ni ska få ta del utav hur jag tänker kring detta just nu när det är vinter och lite kyligare.

Vi börjar där vi är. I december är det officiellt vinter tycker jag, och vädret brukar ofta vara kallt, blåsigt, torr luft, snö och lite mindre med sol.

I överhuden, har vi någonting som kallas naturliga fuktbevarande ämnen (Natural Moisturising Factor, NMF). Detta är precis vad det låter som, ämnen som skapas naturligt i huden, för att de ska vara återfuktande och de smörjer kontinuerligt vår hud, så att den aldrig ska vara torr. Exempel på dessa är karbamid, piodolsyra, mjölksyra och olika aminosyror. Alla dessa ämnen är vattenlösliga. Att de är vattenlösliga betyder att de löses upp vid kontakt med vatten. Detta skydd är väldigt viktigt skydd för huden mot bakterier och fuktförlust bland annat. Hudens egna bildande av fukt är inte alltid tillräckligt, men framförallt inte i vintertid, då behövs mer fukt och fett till huden. Fett har som uppgift att skydda vår hudyta.

A och O nu är fukt, fett och se till att bevara dessa två faktorer i huden och vi behöver klä huden med fukt i många lager både i överhuden som är vårt översta lager samt läderhuden som är vårt mellersta hudlager. Detta för att fylla på fukt reserven i huden för att kunna ta utav när det tryter.

Att exfoliera huden är viktigt för att se till att produkterna verkligen får arbeta där de ska. Utan peeling lägger sig de döda hudcellerna på varandra och bildar ett tjockt lager, och produkterna blir inte lika effektiva samt att huden förlorar sin lyster.

Som jag inledde texten, har vi mindre solljus ute nu, men det betyder inte att solskydd inte ska användas. Solen reflekteras i snön och träffar därmed ansiktet. Vid användning utav solskydd minskar du även risken för hyperpigmenteringar, linjer, rynkor och risken för att få hudcancer.

Vilka bovar kan du ha i ditt badrumsskåp då, som torkar ut huden och inte tillför fukt eller fett? Vatten, är ofta en ingrediens i hudvårdsprodukter, och ska så vara, men inte till för stor del, då vatten torkar ut huden. Vatten är fortfarande en viktig del utav en bra rengöringsrutin för att få ansiktet ordentligt rent, så det ska inte uteslutas för att det kan göra huden torr, utan då handlar det om att neutralisera pH-värdet i huden, med ett ansiktsvatten samt återfukta huden ordentligt.

Tensider är en annan ingrediens som finns i många utav era skåp, i rengöringen. Det som gör att en rengöring löddrar är tensider och det är extremt uttorkande. Använd under vår kalla period istället är rengöringsmjölk som tillför både fukt och fett till huden.

Någonting som sker med min hy under kallare tider är att den blir lite mer känslig och irriterad. Jag byter därmed ut nästan hela min hudvårdsgarderob. Jag går från en rutin med rengöringsgel, tunnare krämer, serum, enklare ansiktsmasker till rengöringsmjölk, mildare ansiktsvatten, oljor, rikliga krämer, återfuktande masker att sova med och en skonsam enzym peeling.

Mitt budskap med detta inlägg är att förmedla till dig att du kanske bör se över sin rutin, nu när vi har ett kallare klimat. För precis som övriga kroppen som behöver mer värme och skydd, behöver huden i ansiktet likaså. Det kanske är så att du har tillräckligt med fukt och fett i din rutin, vet du inte, fråga din SHR godkända hudterapeut om råd.

Med detta vill jag tacka för mig i år, önska er en God Jul och Gott Nytt år, så hoppas jag vi ses nästa år igen.

Mvh Lisa Karlsson, auktoriserad hudterapeut.

 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annelie Sylvan

Det går bra för hudvårds- och kosmetikbranschen.
Medan många andra branscher har kämpat i lågkonjunkturens och Europakrisens motvind, har hudvårdsföretagen stadigt ökat i antal, omsättning och antal anställda.
Den allmänna hälsotrenden men även det kända fenomenet ”lipstick-index” är ett par av förklaringarna.

Den positiva utvecklingen tog fart på 1980-talet, i den tidens hälsa-skönhet-och fitnesskultur, enligt Annica Joensuu, ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR.
-Därefter har branschen fortsatt att växa för varje år. Utvecklingen de senaste åren har varit rekordartad. Sedan 2007 har den totala omsättningen för hudvårdssalongerna ökat med 50 procent. Jag tror det är få branscher som kan uppvisa en liknande tillväxt under de här åren, då lågkonjunkturer och kriser avlöst varandra, säger hon.
-Man brukar ju tala om ”lipstick index” vid lågkonjunkturer. När ekonomin är kärv avstår många från att köpa dyra kapitalvaror, däremot har de råd att förgylla vardagen med ett läppstift. Lite av den effekten ser vi nog i vår bransch.

Enligt SHR:s branschrapport var antalet hudvårdsföretag 3  217 år 2012, den högsta siffran någonsin. (2011 var antalet hudvårdsföretag 2  943.) Det totala antalet hudvårdsterapeuter, både egna företagare och anställda uppskattas till cirka 4  500 personer. Hudvårds- och kosmetikbranschen omsatte tillsammans 16,  2 miljarder år 2012.

En väg ut i arbetslivet

Entreprenörer och anställda hudterapeuter är till övervägande del kvinnor, även om en och annan man har börjat ansluta sig till yrket.
-Vi har en kår av driftiga och hårt arbetande starka företagare och anställda. Hud- och skönhetsvård är också en väg ut i arbetslivet för många kvinnor med utländsk härkomst. Det krävs inte flera års högskolestudier för att starta, vilket underlättar. Dessutom finns det en stark tradition att gå till skönhetssalonger i många av de länder som kvinnorna kommer ifrån. Det gör det lätt för dem att ta upp kunskapen och gå in i branschen här i Sverige.

Ser du någon faktor som skulle kunna bromsa branschens positiva utveckling?
-Nej, det ser fortsatt ljust ut. Intresset för skönhet och hälsa ser inte ut att mattas. Tvärtom. Dessutom har ju även männen börjat köpa hudvårdsprodukter och tjänster.

Etiskt ansvar på oreglerad marknad

Yrket hudterapeut har funnits professionellt sedan 1930-talet och har utvecklats till ett kvalificerat yrke med många olika yrkesroller. Hudterapeuter arbetar på SPA-anläggningar, på kryssningsfartyg, hos hudläkare, på apotek, hos plastikkirurger och på utbildningar. Många driver egna företag.
I takt med nya behandlingsmetoder, maskiner och produkter blir arbetsuppgifterna alltmer avancerade. Många hudterapeuter gör traditionella ansiktsbehandlingar men utför även IPL (intense pulse light)/laser för hårborttagning och hudföryngring, hudvård med syror och behandlingar med avancerad kroppsapparatur.

Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar skönhetsbehandlingar. En reglering av den estetiska branschen vad gäller estetiska operationer, tandblekning, injektioner, laser och kemiska peeler är på gång, i en utredning från socialstyrelsen, där SHR medverkat och fört fram sina ståndpunkter. Ett regeringsbeslut kan dröja till 2015.
-Idag får vem som helst göra vad som helst i princip. Många konsumenter är helt omedvetna om detta när de köper avancerade behandlingar. Man utgår från att den som håller i kniven eller nålen är legitimerad på något sätt. SHR är den enda organisation som försökt reglera detta. År 2000 införde organisationen etiska regler som förhindrar våra medlemmar att utföra injektioner av typen fillers och botox. Auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos SHR utför alltså inte sådana ingrepp. Däremot anser vi att auktoriserade hudterapeuter är kompetenta att utföra behandlingar med IPL/laser och kemiska peeler.

Godkänner utbildningar

Socialstyrelsens utredning gäller bara vissa behandlingar, inte själva yrket hudterapeut.
-Hudterapeut är idag ingen skyddad yrkestitel. Det finns ingen statlig reglering och inga register över seriösa yrkesutövare. Att kalla sig hudvårdsterapeut efter en tredagarskurs är inte olagligt. Det är särskilt allvarligt med tanke på de potenta behandlingar och produkter som finns tillgängliga idag. Jag får samtal från olyckliga människor varje vecka, som råkat ut för felbehandlingar. I så gott som samtliga fall har de behandlats av en person som inte är utbildad vid någon av de utbildningar som SHR godkänt, säger Annica Joensuu ordförande i SHR.

SHR har sedan bildadet 1955 arbetat för att höja och bibehålla kompetens och kvalitet inom hudvårdsyrket. Organisationen har tagit ett stort ansvar för konsumentsäkerheten genom att upprätta egna etiska regler samt granska och godkänna adekvata utbildningar.  För att få kalla sig auktoriserad hudterapeut enligt SHR:s kriterier krävs minst ettårig eftergymnasial utbildning vid någon av de sju skolor som organisationen godkänt.
-Vi kan inte svartlista någon utbildning, endast rekommendera de utbildningar vi godkänt, säger Annica Joensuu.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier