You are currently browsing the tag archive for the ‘kosmetika’ tag.

Text: Lena Edberg

råttis

Kosmetika & djurtester

En del märken marknadsför sig som ”icke djurtestade” men samtidigt är det förbjudet att testa kosmetika på djur i Europa. Så därför ska inga produkter som säljs här vara testade på djur. Hur hänger det ihop och vad stämmer? Jag har djupdykt lite i ämnet för att få svar. Och som med det mesta här i världen är det inte svart eller vitt.

2013 införde EU ett förbud mot försäljning av djurtestad kosmetika och hygienprodukter. Förbudet hade ett väldigt stort symbolvärde, även om vissa undantag gjorde att djurtester ändå kunde förekomma. Många länder har  följt efter och infört egna förbud, och fler är på gång. 2016 släppte Kina på kraven för djurförsök för inhemskt tillverkade produkter. 2019 togs ytterligare ett steg i rätt riktning då myndigheter i landet meddelade att kravet på djurförsök för befintliga kosmetiska produkter på marknaden, även importerande, ska tas bort. Beslutet gäller dock bara befintliga produkter på den kinesiska marknaden, för nya produkter gäller fortfarande att företag som exporterar till Kina måste lämna in data från djurförsök om råvaror som inte redan finns registrerade. Därför har ett antal ledande kosmetikaföretag vägrat att sälja sina produkter i Kina.

Förbudet i EU och utvecklingen världen över har inneburit en kraftig ökning av intresset för att utveckla och utvärdera nya djurfria metoder för riskbedömning av kemikalier utan djurförsök.

EU:s kosmetikalagstiftning, och därmed djurtestförbudet, omfattar bland annat; makeup, hudvårdsprodukter, hygienprodukter, solskydd, brun-utan-solprodukter, parfymer, massageoljor, nagellack och rakprodukter. Produkter som inte räknas som kosmetika och hygienprodukter är till exempel antibakteriella produkter så som handsprit samt produkter som förs in i kroppen för att förändra utseendet eller ta bort rynkor, så som tatueringar, botox och fillers.

Det finns undantag

Förbudet är heltäckande på så sätt att det inkluderar djurtester av både färdiga produkter och råvarorna och eftersom det inkluderar djurtester som sker även utanför EU.

2019 skrev Djurens Rätt om att organisationen Cruelty Free International gjort en ny granskning av förbudet och konstaterat att djurförsök för kosmetika fortfarande förekommer, trots förbudet.

Undantagen är framförallt tre:

  1. Om ämnen används till ett flertal ändamål utöver kosmetika får djurförsök göras för att testa deras säkerhet för människor.
  2. Djurförsök får användas som en sista utväg för att testa ett ämnes påverkan på miljön.
  3. För ämnen som enbart används i kosmetika- och hygienprodukter går det ändå att utföra djurtester för att undersöka risker för människor som exponeras för ämnet inom sitt arbete, till exempel frisörer.

Försäljningsförbudet gäller inte heller retroaktivt för djurtester som utförts medan de fortfarande var tillåtna. Produkter som djurtestats, eller vars råvaror djurtestats, tidigare, får alltså fortfarande säljas.

Förbudet alltså inte helt och hållet heltäckande, men mycket betydelsefullt. Det var det första djurtestförbudet någonsin inom EU och har därför ett mycket viktigt symbolvärde, särskilt som det genomfördes av etiska skäl, trots att det inte fanns alternativ till många av djurtesterna. Att EU valde att ändå genomföra förbudet berodde bland annat på att många kosmetikaföretag redan kunnat visa att det på andra sätt gick att garantera konsumentsäkerheten genom att använda välkända ingredienser.

När EU lät meddela att förbudet skulle genomföras började kosmetikaindustrin på allvar satsa på att utveckla nya testmetoder. Enorma summor investerades och har gett goda resultat. Flera nya, djurfria testmetoder används nu av industrin och ännu flera är på gång. Stora vetenskapliga framsteg har gjorts, och de nya testmetoderna kan även användas för att testa andra typer av produkter.

Allt fler länder förbjuder kosmetikatester på djur

Allt fler länder utanför EU följer som sagt efter genom att införa egna förbud mot kosmetikatester på djur. Norge, Australien, Indien, Israel, Nya Zeeland, Turkiet, Taiwan, Sydkorea och delar av Brasilien och Kalifornien i USA har infört förbud mellan 2013-2019.

Länder som överväger förbud inkluderar Mexiko, Chile, Kanada, Ryssland, Sydafrika övriga Brasilien och övriga USA.

Denna utveckling ökar pressen på både kosmetikaindustrin och ansvariga myndigheter att få fram utvärderade och väl fungerande djurfria testmetoder.

unnamed

Bildkälla:
https://www.hsi.org/issues/be-cruelty-free/

Djurtester av produkter med botulinum-toxin (Botox)

Produkter som innehåller botulinum-toxin klassas som läkemedel och djurtestas även när de används för kosmetiskt bruk. Eftersom det verksamma ämnet är ett mycket farligt gift testas varje batch (tillverkningssats). Tidigare skedde det alltid med tester på möss men företagen Allergan och Merz-Pharma har sedan många år ersatt djurförsök för botox med djurfria metoder. 2018 fick även Ipsen, med botox-produkterna Dysport och Azzalure, godkänt för att använda en cellbaserad testmetod som inte innebär djurförsök.

Beslutet innebär dock inte att all djurtestning för botox upphör. Men det är ett stort och viktigt steg på vägen.

vit råtta

 

 

Märkningar och organisationer

Det finns undantag från djurförsöksförbudet som nämndes tidigare som till exempel av ingredienser som faller under annan kategori än kosmetika. För produkter inte är djurtestade finns olika internationella märkningar. Men observera att även produkter utan märkning vara fria från djurförsök eftersom ansökan sker på frivillig basis.

Olika organisationer har olika listor över icke djurtestade produkter och de har olika inriktning och krav. Här är lite information om några av de internationella organisationerna;

peta cruelty free

PETA: PETA står för People for the Ethical Treatment of Animals. Det är en ideell välgörenhetsorganisation och största djurrättsorganisationen i världen. De är kända för sina provokativa annonser som är mycket uppseendeväckande och ofta kontroversiella. De vill främja djurens rättigheter. PETA fokuserar på de fyra områden där flest djur lider mest: i livsmedelsindustrin, i laboratorier, i klädhandeln, och i underhållnings- branschen. För att vara med på PETA:s lista måste företagen göra följande:

1. Fyll i en kort enkät

2. Skriva under en försäkran om att de inte bedriver eller betalar annat företag för att bedriva djurförsök av ingredienser, formuleringar eller färdiga produkter samt att de förbinder sig att inte heller göra det i framtiden. Företaget betalar en engångssumma för att få använda loggan.

cruelty free

Leaping Bunny: Projektet är ett samarbete mellan den amerikanska djurrättskoalitionen Coalition for Consumer Information on Cosmetics (CCIC) och den europeiska koalitionen The European Coaltion to End Animal Experiments (ECEAE) som gemensamt agerar för att stoppa kosmetikatester på djur. Detta har gjorts genom konsumentinformation, politisk påverkan, samarbete med industrin och forskare som utvecklar nya sätt att testa produkter och ingredienser. De startade arbetet med att ta fram en standard för djurtestfri kosmetika då de såg att djurtestfria produkter inte standardiserades så att företag kunde lätt vilseleda konsumenterna. CCMI och ECEAE tog fram Leaping Bunny-programmet vilket ger en omfattande, internationellt erkänd standard. För att certifieras av The Leaping Bunny Program måste företagen göra följande:

1. Bevisa att inte djurförsök genomförs på något stadium av produktutvecklingen och att deras leverantörer inte heller gör det.

2. Utsättas för regelbundna revisioner på plats av en opartisk tredje part för att säkerställa certifieringen fortfarande är giltig.

Företaget betalar en engångssumma baserad på  företagets årliga bruttoförsäljning för att få använda loggan.

vegan

Vegan: The Vegan Societys Veganvarumärke var världens första internationellt erkända standard för veganvänliga produkter. Produkterna måste bland
annat klara följande kriterier för att vara berättigade till registrering: Utvecklingen och / eller tillverkning av produkten och dess ingredienser, får inte innebära, eller har inneburit, testning av något slag på djur som genomförts av före- taget eller för dess räkning, eller av parter över vilka företaget har kontroll. Tillverkningen och utveckling av produkten och dess ingredienser, får inte innebära eller ha inneburit användningen av något slags djurprodukt. De kontrollerar varje produkt för att bekräfta att uppfyller dessa kriterier. Den årliga varumärkesavgiften är kopplad till antalet produkter och företagets omsättning.

forska utan djurförsök

I Sverige finns organisationen ”Forska Utan Djurförsök” som är en forskningsstiftelse som arbetar för att djurförsök ska ersättas med nya och bättre metoder. Målet är att bidra till viktiga vetenskapliga framsteg och förbättrad riskbedömning av kemikalier, läkemedel och andra produkter, utan djurförsök. Arbetet bedrivs dels genom att stödja forskning, och dels genom utbildning, information och politisk påverkan. I deras vetenskapliga kommitté sitter forskare och andra experter med kompetens inom olika forskningsfält där djurförsök används idag. De samarbetar även med forskare både på universitet, myndigheter och industri för att se till att forskningsresurserna riktas mot de projekt som har störst möjlighet att leda till att djurförsök kan ersättas.

Forska Utan Djurförsök är helt beroende av gåvor och arv. Deras arbete har lett till att många djurförsök har kunnat ersättas, men mer forskning behövs!

kanin på slutet

Den 24 april är det Försöksdjurens dag i Sverige. Här i Sverige påbörjas försök på ca 1 220 djur per dag, nästan 445 000 djur per år. Produkter som testas på djur är bland annat läkemedel, bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser, kemiska ämnen som används i olika konsumentprodukter. Det enda djurtestförbud som finns är EU:s förbud mot djurtester av kosmetika och hygienprodukter. Genom att stödja Forska Utan Djurförsök kan du vara med och driva på utvecklingen av djurförsöksfria forskningsmetoder.
Du kan skänka en gåva via Swish 123 9070905 eller kolla in här:
https://forskautandjurforsok.se/stod-oss/

Källor:

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Annica Joensuu

 

SHR har ni gett ut sin femte branschrapport. I likhet med tidigare år ger den här rapporten en bild av skönhetsbranschens intäkter och arbetsmarknad samt hudterapeuternas arbetssituation.

Om rapporten
Den huvudsakliga statistiken har hämtats från SCB för SNI koden 96022 som avser skönhetsvård.

Följande verksamheter ingår i SNI 96022

ansiktsbehandlingar
ansiktsmassage
make up
benvaxning
Fotvård, fotmassage
färganalys
Hudvårdsbehandlingar
hudbehandlingar
Håltagning i näsa, navel, öron
hårtborttagning
Hårextensions
injektionsbehandling ej läkare
Kroppsmålning
manikyr
Nagelteknologi
nagelvård
Näshåltagning
pedikyr
Peeling
sklerosering av kärl
Stilanalys
styling
Tandblekning
tandsmyckning
Tatueringsborttagning
ögonfranfärgning

Av ovan nämnda verksamheter så tillhör ínjektioner, sklerosering, tandblekning och tandsmyckning inte en hudterapeuts verksamhet. De siffror som presenteras visar alltså även dessa verksamheter. Dock ingår ej tandblekning och injektioner utförda av legitimerade yrkesgrupper. Verksamheter som bedrivs på tatuerings- och piercingstudio ingår ej i statistiken. Statistik och information har också inhämtats från SHR:s medlemsregister, Arbetsförmedlingen, KTF (Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet) samt via den medlemsundersökning som gjordes som en webbenkät.

Sammanfattning
De nya siffrorna från SCB avseende inkomstår 2014 som blev klara i juni 2015 visar på en fortsatt uppgång av skönhetsbranschen både vad gäller omsättning, antal salonger och antal anställda. Antalet salonger som minskade under 2013 har nu alltså börjat öka igen.

Omsättningen för SNI-koden 96022 – skönhetsvård är på 1691,5 miljoner kronor vilket är en ökning med 17 % från 2013.
Antalet salonger är 2963 vilket är en liten ökning, men detta är ändå positivt då antalet salonger sjönk mellan åren 2012 och 2013.
Antalet anställda som är 1225 visar även här en blygsam ökning om man jämför med tidigare års ökningar.
Totalt har omsättningen ökat med 95 % sedan 2008 vilket är anmärkningsvärt. Antalet salonger har ökat med 15 % och antalet anställda med 60 %. Skönhetsbranschen är en bransch som växer så det knakar.

Arbetsmarknaden för hudterapeuter ser ljusare ut än någonsin. Arbetsförmedlingen bedömer att hudterapeuter kommer att ha medelgoda möjligheter till arbete under det närmaste året. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att det blir balans mellan efterfrågan och tillgång på hudterapeuter under 2015 och inledningen av 2016. Arbetsförmedlingen har valt att ytterligare förtydliga att chansen att få ett jobb är avhängt om man har en SHR godkänd utbildning.

Skönhetsvårdsbranschen

Omsättning skönhetsvård

Diagram 1. Omsättningen i miljoner kronor exkl. moms hos företag inom skönhetsvård i Sverige 2008-2014

omsättning

 

 

 

 

 

 

2008-2014 SNI-kod 96022 skönhetsvård. Exportföretag exkluderat. Källa: SCB

De redovisade åren, 2008-2014 har omsättningen ökat med ca 95 %. Det senaste året ökade omsättningen med ca 17 %.

Omsättning miljoner kronor exklusive moms för skönhetssalongerna länsvis 2008-2014

Tabell 1. Omsättning exklusive moms i skönhetssalongerna i Sverige. Miljoner SEK.

annica2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skönhetssalonger SNI-kod 96022.

Alla län utom två visar på en ökning. Blekinge län som minskat sin omsättning hade största procentuell ökning förra året. Det andra länet som visar på en minskning är Dalarna. Största procentuella ökningen finns i på Gotland. Störst omsättning i kronor är i Stockholm.

Antalet företag inom skönhetsvård

Diagram 2. Antal juridiska personer inom skönhetsvård i Sverige 2008-2014

annica3

 

 

 

 

 

 

 

2008-2014 SNI-kod 96022 skönhetsvård. Källa: SCB.

Efter att antalet företag minskat mellan 2012 och 2013 så börjar antalet nu att öka igen. Ökningen det sista året är 1.3 %. Mellan åren 2008 till 2014 har antalet företag inom skönhetsbranschen ökat med över 15 %.

 

Antalet skönhetssalonger länsvis för 2008-2014

Tabell 2. Det totala antalet arbetsställen i Sverige redovisat per län

annica4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skönhetssalonger SNI kod 96022. Källa: SCB.

Störst antal arbetsställen finns i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Västerbotten, Dalarna, Västra Götaland, Blekinge, Jönköping, Södermanland och Uppsala län har antalet salonger minskat. Störst procentuell ökning är det på Gotland, 28 % och störts ökning i antal är i Gävleborgs län.

 

Antalet anställda på företag inom skönhetsvård

Diagram 3. Antalet anställda på hudvårdssalongerna i Sverige 2008-2014

annica5

 

 

 

 

 

 

2008-2014 SNI-kod 96022 skönhetsvård. Källa: SCB

Antalet anställda i hudvårdssalongerna har ökar med 60 % sedan 2008. De senaste åren har ökning dock varit mer blygsam.

 

Antalet anställda länsvis för hela skönhetsbranschen 2008-2014

Tabell 3. Antalet anställda i skönhetssalonger i Sverige

annica6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skönhetssalonger SNI-kod 96022. Källa: SCB.

I nio län minskar antalet anställda; Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmars, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län. Störst procentuell ökning visar Örebro med 23 %. Störst ökning i antal anställda är i Skåne.

 

Arbetsmarknadsprognos

Arbetsförmedlingen bedömer att hudterapeuter har medelgoda möjligheter till arbete det närmaste året. Jobbmöjligheterna är bättre för de som har utbildning godkänd av branschförbund eller de som har kompletterande kompetenser inom närliggande områden.

De flesta hudterapeuter arbetar som egna företagare men det blir allt vanligare med större salonger där möjlighet till anställning finns. Hudterapeuter arbetar på skönhetssalonger, SPA, parfymerier, apotek, plastikkirurgimottagningar, hudläkarmottagningar och kryssningsfartyg. Antalet skönhetssalonger och antalet anställda har ökat de senaste åren.

Den privata konsumtionen förväntas öka det närmaste året vilket påverkar hudterapeuternas arbetsmarknad positivt.

Jobbmöjligheterna är bättre för de som har utbildning som är godkänd av branschförbund för hudterapeuter
(SHR). Den typen av utbildningar finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Landskrona. På dessa orter är konkurrensen om jobben större än på orter som saknar dessa utbildningsalternativ.

Möjligheterna till jobb kan förbättras ytterligare med kompletterade kompetens inom närliggande områden, till exempel lymfdränage, massage, manikyr, pedikyr, make-up och fotvård.

Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att det blir balans mellan efterfrågan och tillgång på hudterapeuter under 2015 och inledningen av 2016.

 

Kosmetikbranschen

KTF gör årligen en uppskattning över hur stor försäljningen är av kosmetiska produkter till konsument i Sverige exklusive taxfree och försäljning till frisör. Försäljning av kosmetika produkter visar på en uppgång även mellan åren 2013 och 2014 och ligger 2014 på 16, 4 miljarder kronor. Endast försäljning av parfymer har minskat. Även hudterapeuternas försäljning ingår i denna statistik.

annica7

 

 

 

 

 

Tabellen visar svenska marknaden för kosmetiska produkter och siffrorna anger i miljoner konsument kronor.(miljoner kr)

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Annica Joensuu

I Tidningen Kosmetik har man valt använda det begrepp som SHR rekommenderar, ”Avancerad Hudvård”, istället för begreppet ”Medicinsk Hudvård” som SHR tar avstånd ifrån. Mycket tacksamt att man valt att stödja SHR:s arbete för att öka trygghet och säkerhet för konsumenten.

Som från ingenstans har begreppet ”medicinsk hudvård” dykt upp och ingen tycks veta varifrån det kommer eller vad det innebär. Helt klart är att hudterapeuter inte är medicinskt utbildade och inte bör använda detta begrepp. Vidare förekommer diskussioner om apparater ska vara medicinskt CE-märkta (medicinteknisk produkt) eller inte. Enligt lagstiftning ska medicinsk CE-märkning endast finnas på maskiner, utrustning m.m. som ska påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom. Apparater som endast används för skönhetsvård ska inte vara medicinskt CE-märkta/medicinteknisk produkt.

Förmodligen har benämningen ”importerats” i samband med att sk. Cosmeceuticals har börjat användas i Sverige och man har velat ha ett svenskt namn på dessa produkter.

Cosmeceuticals är dock inte någon egen produktgrupp rent lagstiftningsmässigt utan räknas helt enkelt som kosmetika vad gäller innehåll, påstående och verkan.

Definitionen på Kosmetika som vi hudterapeuter använder är enligt förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter följande: Ämnen eller blandningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt.

 

Begreppet ”medicinsk hudvård” skulle kunna tänkas ha olika innebörder:

-en medicinsk utbildad person, t.ex läkare som arbetar med hudvård.

– en hudvårdssalong som erbjuder vissa behandlingar utförd av en medicinsk utbildad person

t.ex fillers utförd av sjuksköterska.

– Användandet av medicinska produkter dvs läkemedel för att behandla sjukdomstillstånd i

I huden.

 

Vad menas idag egentligen med medicinsk hudvård av de som använder begreppet?

Medicinskt utbildade yrkesgrupper har två produktgrupper att arbeta med, Medicintekniska produkter och Läkemedel.

 

En Medicinteknisk produkt ska ha ett medicinskt syfte dvs att förebygga, lindra eller behandla sjukdom eller skada. Ett exempel kan vara att lindra Akne och då skulle kemisk peeling kunna vara en tänkbar produkt. Dessa produkter kan däremot aldrig användas för hudvård så som behandling mot åldrad hud.

Lag (1993:584) om medicintekniska produkter

2 § Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor
1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom,
2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning,
3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller
4. kontrollera befruktning

Läkemedel ska behandla eller förebygga sjukdom och får endast användas av legitimerade yrkesgrupper.

En hudterapeut får alltså inte arbeta med läkemedel/mediciner. Vi är inte medicinskt utbildade. Som hudterapeut är det också viktigt att veta att man inte får gå utanför sitt kompetensområde och ”behandla” hudsjukdomar även om det idag inte finns reglerat att man inte får arbeta med medicintekniska produkter. Därav är det helt felaktigt att säga att man arbetar med ”medicinsk hudvård”. Det är också mycket vilseledande för kunderna som kan tro att behandlingarna är något mer än bara hudvård. SHR vill värna om konsumenternas trygghet och säkerhet och vill att vår yrkeskår inte utger sig för att vara något de inte är.

Ett bättre begrepp att använda i samband med mer potenta behandlingar som syror, mikrodermabrasion, microneedling etc är att säga att man gör ”avancerad hudvård”.

Detta är även något som leverantörer av hudvårdsprodukter bör beakta i sin marknadsföring och vid sin produktutbildning.

SHR:s styrelse

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

 

Ren, mjuk och vacker-
Kemi och funktion hos kosmetika

Text: Anna Olsson

Det har gått mer än 10 år sedan den första utgåvan av Marie Lodéns Ren, mjuk och vacker. Och den nya och tredje utgåvan av är lika aktuell och faktaspäckad som de tidigare utgåvorna. Nya avsnitt har tillkommit och andra har omarbetats.

Marie Lodén är apotekare och doktor i medicinsk vetenskap. Hon har forskat och och arbetat med frågor som rör huden i mer är 30 år.
Marie har varit forsknings-, utvecklings- och kvalitetschef vid ACO. Hon driver numera det egna företaget Eviderm Institute och är docent i exprimentell dermatologi vid Uppsala universitet.

Marie Lodén är dessutom mycket intressant att lyssna på och det var med sann förtjusning jag gick på hennes bookrelease på Apotekarsocieteten och hörde henne berätta!

Marie Lodén

Varför ännu en upplaga? Mycket har hänt sedan senaste upplagan, bland annat så har produkters effekt, säkerhet och miljöpåverkan har fått större uppmärksamhet. Bevis för påstådda effekter börjar krävas.
Djurtester är inte bara förbjudan på färdiga produkter, utan även på ingredienser sedan i år.

Annat som tas upp i denna boken är det allt mer vanliga säljargumentet ”Fri från..” och att allt fler oroar sig över vad som faktiskt finns i.

Föreläsning började med att Apotekarsocietetens ordförande berättade lite.. Och anledningen till detta var att vi befann oss i deras anrika lokaler, var de funnits sedan 1858.
Apotekarsocieteten är en ideel organisation med ca 6000 medlemmar med visionen att göra Sverige kunnigare om läkemedel.
Det var Gustav Vasa som tog det första apoteket till Sverige från Tyskland och på 1600-talet bildades Apotekarsocieteten, för att kvalitetssäkra markanden. (Precis som SHR! Fast några år tidigare..)

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier