You are currently browsing the tag archive for the ‘zinkoxid’ tag.

Text: Lisa Karlsson

Vägen tillbaka till jobbet efter min lunchrast cyklar jag förbi min orts nya restaurang och jag ser hur många som sitter med näsan i skyn och bara njuter utav de varma som solen ger ifrån sig. Det första tanken som slår mig är att majoriteten utav dessa inte har något solskydd i ansiktet och säkert saknar kunskap om varför de ska ha solskydd. Tragiskt när det är hudcancer som ökat markant de senaste åren, och just att sola och bränna sig, är en utav anledningarna till att det ökar. Även om de skulle sitta på den uteservering en varm men molnig dag, ska de använda solskydd, för solens strålar tränger igenom molnen med hela 50%, och vid slöjmoln 80%.

När du läst det klart här inlägget hoppas jag att du för all framtid alltid använder solskydd oavsett om det är soligt eller molnigt, när solen inte gassar, att du har mer kunskap överlag om solskydd och vad det finns för olika typer och vilken som kan passa dig bäst.

Vi börjar med huden och dess pigment. Vi delar in människors hudtoner i sex olika hudtyper där ett är människor med väldigt ljus hudfärg, och som alltid bränner sig i solen och inte blir bruna. Hudtyp sex är de människor med väldigt mörk hudfärg som aldrig eller väldigt sällan bränner sig.

Huden i sig, har fyra olika pigment kroppen. Det finns blått, gult och rött pigment, och sedan melanin. Melanin är det vanligaste pigmentet och det är det som ger oss den bruna färgen. Beroende på hur mycket melanin som bildas i kroppen får vi en mörkare eller ljusare hud. Melaninet produceras utav en cell som vi har i kroppen som kallas för melanocyter, och dessa celler finns i överhuden. Ibland kan melanocyterna bli lite mera aktiv och ge ifrån sig lite extra melanin och då bildas en mörk fläck på huden. När det sker en överproduktion kan det beror på solen, hormoner eller genetik. Den bruna färg som huden ger oss, är huden försvar mot solen och fungerar som ett naturligt solfilter, men det räcker tyvärr inte för att skydda huden helt, utan ett solskydd måste tillföras dagligen.

Det finns tre olika typer utav UV-strålning, som påverkar huden. Det är UVA stålarna som står för den största delen utav strålningen och den tränger djupast ner i huden och orsakar rynkor och pigmenteringar. UVB strålarna är de strålar som gör att vi bränner oss och ger skador på vårt DNA, och dessa stålar stannar i överhuden. Dessa stålar är som starkast mitt på dagen, dock filtreras de flesta utav dessa strålar bort utav ozonlagret. UVC stålarna är väldigt starka men filtreras bort helt genom vårt ozonlager. När vi pratar solskydd, finns det två stycken olika, som arbetar på olika sätt på/i huden. Det finns fysikaliska och kemiska. Skillnaden enkelt sagt på dessa är hur de filtrerar bort solstrålarna i huden.

Men vad är egentligen solskydd då? SPF står för Sun protection factor. Den siffra som anges på förpackningen när det står SPF är hur mycket huden skyddas från UVB-strålar. Är produkten även skyddande mot UVA-strålar finns en symbol för det. UVA med en ring runt, symboliserar denna märkning och denna finns bara inom EU. För att produkten ska få den stämpeln så krävs att den skyddar mot UVA stålar upp mot en tredje del utav de angivna t SPF:et på produkten.

Men vad skiljer då egentligen SPF 15 mot 30, skyddar den dubbelt så bra då? Så är inte riktigt fallet, tyvärr. Spf 15 skyddar huden mot 93% utav solens UVB-stålar, SPF 30 skyddar mot 97% och SPF 50 mot 98% utav solen UVB-stålar. När ett SPF bestäms på en produkt testar man hur länge huden kan vara i solen utan att bli röd, produkten har då applicerats rikligt. Självklart är alla hudtyper olika och tål olika mycket, men detta är ett generellt riktmärke.

För att veta vilken typ utav styrka du ska ha på ditt solskydd, kan du testa genom att vara ute i solen, mitt på den är den är som starkast, utan solskydd. Lek med tanken nu att du klarar fem minuter innan den rodnar. Därefter applicerar du rikligt med SPF 15 så kommer de skydda dig i ungefär 75 minuter. Du multiplicera alltså dina fem minuter du klarad i solen utan rodnad med 15 (SPF:et) och då får du enkelt fram på ett ungefär hur länge du klara dig innan du behöver återapplicera ditt solskydd igen.

Dock skadar de inte att ha som riktlinje att återapplicera solskyddet varannan timme, för vi är generellt väldigt dåliga på att komma ihåg att smörja oss och för att är det väldigt varmt ute, och vi svettas eller torkar oss med handduk eller likande, försvinner solskyddet och då får vi inte de skydd som produkten utlovar. Detta gäller även de produkter som står att de är water resistant på.

Ofta används på tok för lite mängd solskydd mot vad vi skulle behöva när vi smörjer oss. Tar vi inte rätt mängd utav produkten, får vi inte de angivna skyddet heller. ½ tesked behövs för att täcka ansiktet, halsen och dekolletaget. Det är den mängd du behöver för att få det angivna solskyddet. Till kroppen krävs det ½ deciliter.

I många produkter idag finns de SPF i dagkrämerna, vilket jag tycker är fantastiskt bra, då du vet att huden alltid är skyddad mot solen då. Däremot kan du inte addera t.ex. en dagkräm med SPF 20 och sedan en foundation med SPF 20 och tro att du då har SPF 40, utan du har fortfarande då SPF 20 men du har ett jämnt och bra solskydd, och tillsammans har du garanterat haft en ½ tesked, så du verkligen har ett SPF 20 i ansiktet.

Nu vet vi att vi ska smörja oss, hur mycket produkt vi behöver och hur vi provar ut vilket solskydd vi bör ha, men vi vet inte vad vi ska smörja med för solskydd, beroende på hudtyp och hur det arbetar i/på huden. Det ska vi ta reda på nu. Det finns kemiskt solskydd och fysikaliskt solskydd. Ett fysikaliskt solskydd betecknas med Titandioxid och/eller zinkoxid. Detta solskydd lägger sig ovanpå huden och reflekterar bort UV-strålarna från huden, liknande en spegel. Detta solskydd är perfekt för små barn som ofta har en mer känslig hud. Det kemiska UV-filtret kan betecknas med avobenzone, aminobenxoic acid och/eller Dioxybenzone, och de omvandlar de skadliga UV-strålarna som träffar huden till oskadliga, genom en kemisk reaktion. Detta solskydd passar alla, men en fet hud eller en hud som har benägenhet till finnar eller acne, då känslan att applicera dessa är väldigt behaglig, då de ofta har en tunn konsistens. Detta solskydd finns för både ansikte och kropp. Många solskydd innehåller både kemiskt och fysikaliskt solskydd och det är för att solskyddet ska bli så effektivt som möjligt mot både UVA och UVB strålar.

Senare samma dag cyklar jag hem från jobbet, och solen har gått ner för dagen, då får jag en snabb känsla utav lugn, att ingen nu sitter i solen och njuter i ovetskap om vad den kan skada. Med detta sagt, ska vi inte sluta vara i solen och njuta utav den, för det är helt fantastiskt när den väl kikar fram och det börjar bli varmt ute, men vi ska vara väl medvetna om vad den kan skada om vi inte skyddar oss mot den.

 

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier