Text: Karolina Wendelin

Som hudterapeut får man ofta frågor om olika utslag och eksem i ansiktet. En av de hudsjukdomar som många frågar om är perioral dermatit.
Det här arbetet är en förkortad version av författarens examinerande arbete i kursen Specialiserad Hudterapeut/Dermatologi som hölls hösten 2015 och handledare var Åsa Boström leg. Läkare, dermatolog och docent.

Inledning
Perioral dermatit är lätt att förväxla med andra hudåkommor som acne, rosacea och seborroiskt eksem. Detta gör att kunderna ofta använder fel produkter som ibland förvärrar symptomen istället för att lindra dem. Jag har märkt att många av mina kunder får fel diagnos vid besök hos sin husläkare vilket leder till att de behandlas med utvärtes steroider som förvärrar åkomman.  Jag har valt att skriva mitt arbete om perioral dermatit och beskriva skillnaderna mellan de differentiella diagnoserna. Genom denna studie vill jag få en ökad förståelse för hur jag som hudterapeut kan hjälpa kunder som drabbats av perioral dermatit samt förstå skillnaderna mellan de olika hudsjukdomarna som alltför ofta förväxlas med perioral dermatit.

Etiologin (orsakssambandet) för perioral dermatit är idag okänd. Hudsjukdomen drabbar framförallt kvinnor mellan 20 och 30 år och enligt den forskning som hittills har bedrivits inom ämnet, tros sjukdomen uppkomma på grund av en rubbning i talgkörtlarna.
Perioral dermatit är ganska vanligt och ökar allt mer i förekomst. Det finns flera olika typer av yttre påverkan som har påvisats utlösa och förvärra perioral dermatit; personlig hygien, olika typer av utvärtes steroider samt höga halter av fluor i tandkrämen. Även sol, täckande kosmetika, peeling, parfymerade tvålar, rengöringsprodukter och krämer kan ge förvärra utslagen. Alkohol och varma drycker kan också påverka åkomman, men utslagen kan också uppkomma utan anledning.

Symtom
Perioral betyder ”runt munnen” och Dermatit betyder inflammation eller retning. Åkomman börjar ofta med röda fläckar och utslag runt munnen som sedan sprider sig en bit ned på hakan och ut mot kinderna. Därefter uppkommer ofta rodnade papler och fjällning och i vissa fall även små pustler (figur 1). Typiskt är också att kunden har en blek zon kring läpparna som inte drabbas. Utslagen ger oftast ingen klåda, men kan ibland ge upphov till viss sveda. Utslagen kan även sätta sig runt ögonen och kallas då periokulär dermatit (figur 2). Dessa två sjukdomar kan förekomma samtidigt, men är vanligare var för sig.
Figur 1. Perioral dermatit, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.
Figur 2. Periokulär dermatit, källa: http://www.pubmed.se

Differentialdiagnoser
Det finns ett flertal hudåkommor som på många sätt liknar perioral dermatit. Acne, seborroiskt eksem och rosacea är de åkommor som är vanligast att förväxla med perioral dermatit.

Rosacea drabbar oftast medelålders och äldre personer, särskilt kvinnor.  Lokationen är centralt i ansiktet på panna, näsa, kinder och haka. Ungefär 2-10 % av befolkningen beräknas lida av rosacea. Rosacea börjar oftast med endast en liten rodnad som kommer och går på kinder, näsa, haka eller panna, till skillnad från perioral dermatit som är lokaliserat runt munnen. Efter ett tag blir rodnaden mer beständig, brustna kapillär syns och man kan få papler och pustler (figur 3).  Förutom acneliknande pustler kan kroniskt erythem och ibland även ödem förekomma. Komedoner förekommer inte. Det är oklart vad sjukdomen beror på, dock vet man att yttre påverkan som till exempel sol, alkohol, starkt kryddad mat och stress kan vara utlösande faktorer som förvärrar symtomen, precis som vid perioral dermatit. (Ledin, 2012).
Figur 3. Rosacea, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.

Acne är en kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel. Acne är vanligast förekommande hos tonåringar och något vanligare hos pojkar än hos flickor. Det är dock inte bara tonåringar som får acne, en ökning av acne hos kvinnor mellan 30 och 50 år har uppmärksammats. Lokationen är ansikte och övre delen på rygg och bröst. Acne kännetecknas av papler, pustler precis som perioral dermatit. Vid acne förekommer även komedoner, vilket inte finns i perioral dermatit, och i svårare fall också noduli, cystor och ärr.
Figur 4. Acne, källa: http://www.netdoctor.se, lånad med tillstånd.

Seborroiskt eksem är lokaliserat till näsvingar, ögonbryn, hårfäste, bakom öron och ibland de stora hudvecken. Cirka 5% av den vuxna befolkningen i Sverige har seborroiskt eksem. Sjukdomen visar sig som rodnande torra fläckar med gula eller vita fjällningar (figur 6). Denna åkomma ger klåda och har en symmetrisk utbredning. Eksemet brukar uppstå i åldern 20 till 40 år, är kroniskt och försämras vanligtvis vintertid. Seborroiskt eksem har, till skillnad från perioral dermatit, varken papler eller pustler.
Figur 5. Seborroiskt eksem, källa: http://www.pubmed.com

 

Behandling
Sjukdomen perioral dermatit kan vara svårbehandlad. Om man undviker orsakerna till dess uppkomst läker den ofta ut av sig själv även om det ofta tar väldigt lång tid. För att behandla perioral dermatit utvärtes rekommenderar hudläkarna läkemedlen metronidazol och azelainsyra.  Rosazol är ett receptfritt läkemedel innehållande den aktiva substansen metronidazol. Substansen är ett antibiotikum som är aktivt mot ett fåtal sorters bakterier. Finacea och Skinoren är båda receptbelagda läkemedel med azelainsyra som aktiv substans. Azelainsyra förekommer naturligt i kroppen och förhindrar tillväxten av vissa bakterier.

I tablettform rekommenderas tetracykliner vilket är ett antibiotikum som verkar genom att hämma bakterier som orsakar infektion.

Diskussion
När jag började söka information upptäckte jag att de flesta artiklar handlade om liknande saker och att det var svårt att hitta böcker om perioral dermatit. Att läsa om de olika hudsjukdomarna som liknar perioral dermatit, gav mig en ökad förståelse över att så många av mina kunder får fel behandling när de har drabbats av sjukdomen.

Hudterapeuter och läkare måste lära sig ställa rätt diagnos så att kunderna/patienterna kan få rätt hjälp. Numera finns det mycket som hudterapeuter kan göra för att hjälpa de som lider av perioral dermatit. I stort sätt alla salongsmärken på marknaden har hela serier med produkter för de som har extra känslig hud. Produkterna är framförallt framtagna för de som har rosacea, men de hjälper även dem som har perioral dermatit. Kunder som har perioral dermatit mår många gånger psykiskt dåligt av sina röda utslag ansiktet och väljer därför att använda överdrivet mycket kosmetika, om de använder fel slags kosmetika förvärrar detta symtomen. Hudterapeuter kan hjälpa kunden med kosmetika som inte irriterar eller förvärrar. Mineralmakeup fungerar lugnande samtidigt som det hjälper till att täcka över det röda, vilket gör att kunden kan må bättre och känner sig finare.

Hudvårdsprodukter hjälper till mot symptomen, men det kan ta lång tid att bli av med perioral dermatit om kunden enbart använder sig av hudvårdsprodukter. Att kombinera sin dagliga hudvård med medicinering från läkare är det som har gett bäst resultat på mina kunder som lider av perioral dermatit.

Det är samma läkemedel som hjälper mot både rosacea och perioral dermatit. Om kunden får diagnosen rosacea istället för perioral dermatit blir de alltså ändå hjälpta av medicinen. Om kunden får diagnosen seborroiskt eksem istället för perioral dermatit är det inte lika lätt. Seborroiskt eksem kan man skilja från perioral dermatit genom att titta efter papler eller pustler, dessa förekommer inte i eksemet men är vanligt i perioral dermatit. Seborroiskt eksem kan hjälpas med utvärtes steroider, vilket är en behandling som inte fungerar på perioral dermatit. Utvärtes steroider förvärrar inte bara perioral dermatit, det kan faktiskt vara orsaken till att kunden utvecklat det från allra första början. När kunden börjar användningen av utvärtes steroider kan perioral dermatit bli lite bättre, för att sedan blomma upp ännu mer.

Jag tror att det hör till ovanligheterna att perioral dermatit förväxlas med acne, men det kan säkert förekomma om man tror att det är en mildare form av acne. Om kunden får medicinering mot acne kan den faktiskt hjälpa mot perioral dermatit. De aktiva ingredienserna metronidazol och azelainsyra är de samma som finns i medicineringen mot perioral dermatit. Kunder som tror att de har acne använder gärna uttorkande produkter, det kan vara för aktiva ingredienser i dessa produkter och istället förvärra perioral dermatit.

Hudterapeuter och läkare kan hjälpa kunder med perioral dermatit, rosacea, acne och seborroiskt eksem. Det viktigt att alla lär sig skilja på dessa hudsjukdomar. Idag finns det för lite litteratur för oss som möter kunder med perioral dermatit, det försvårar vårt arbete på grund av kunskapsbristen.

På en av föreläsningarna på utbildningen ”specialiserad hudterapeut” sa hudläkare Mats Berg att det var ovanligt med perioral dermatit hos patienterna. Som hudterapeut är min uppfattning att många lider av perioral dermatit. När kunderna söker hjälp hos läkare på vårdcentraler är kunskapen om perioral dermatit bristfällig och kunderna kommer aldrig så långt att de får träffa en hudläkare, istället får de många gånger utvärtes steroider utskrivna av sin husläkare.

Det behövs mer kunskap och fler studier om perioral dermatit. Jag hoppas att det är någonting som kommer bli bättre i framtiden. Om läkare och hudterapeuter jobbar tillsammans kan vi verkligen hjälpa våra kunder/patienter till den allra bästa vården av huden.

Min slutsats är att det behövs mer kunskap och fler studier om perioral dermatit, något som jag hoppas kommer att bli bättre i framtiden. Om läkare och hudterapeuter arbetar tillsammans kan vi verkligen hjälpa våra kunder/patienter till den allra bästa vården av huden.

Källor:

American Academy of Dermatology, 2015. http://www.aad.org. [Online]
Available at: http://www.add.org/dermatology-a-to-z/diseases-and-treatments/q—t/rosacea
[Använd 19 11 2015].

American Academy of Dermatology, 2015. http://www.aad.org. [Online]
Available at: http://www.aad.org/dermatology-a-to-z/diseases-and-treatments/a—d/acne
[Använd 23 november 2015].

Association, A. D., 2013. http://www.pubmed.com. [Online]
Available at: http://www.ncbi.nlm.gov/pubmed/23981221
[Använd 19 nov 2015].

Berg, M., 2015. http://www.netdoctor.se. [Online]
Available at: http://www.netdoctor.se/acne/artiklar/differentaldiagnoser-till-acne/
[Använd 27 oktober 2015].

fass, 2013. http://www.fass.se. [Online]
Available at: http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplld=19871029000016
[Använd 24 11 2015].

fass, 2014. http://www.fass.se. [Online]
Available at: http://www.fass.se/LIF/products?userType=2&nplld=19920320000017
[Använd 24 november 2015].

Fass-verksamheten, 2010. http://www.fass.se. [Online]
Available at: htttp://www.fass.se/LIFproduct?userType=2&nplld=19730831000068
[Använd 24 november 2015].

Gillgren, M. R., 2013. http://www.fass.se. [Online]
Available at: :http://fass.se/LIF/medicinebookdocument?documentid=¤f38d101-f8a2-49bf-ac74-b6dd103fe678&headlineIllnessType=Hud%20och%20hår
[Använd 4 november 2015].

Hersle, K. & Mobacken, H., u.d. En informationsserie om hudsjukdomar. Mölndal: GlaxoWellcome.

Ledin, C., 2012. http://www.1177.se. [Online]
Available at: http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rosacea
[Använd 21 11 2015].

Lindskog, B. I., 1999. Medicinsk mini ordbok. Femte upplagan red. Avesta: Nordiska Bokhandelns Förlag.

Malik, R. & Christopher, Q., 2000. Topical applications and perioral dermatitis. Australasian jurnal of dermatology, Volym 41, pp. 34-38.

National Rosacea Society, 1996-2015. http://www.rosacea.org. [Online]
Available at: http://www.rosacea.org/patients/allaboutrosacea.php
[Använd 21 november 2015].

Rorsman, H., Björnberg, A. & Vahlquist, A., 2000. Dermatologi Venerologi. sjätte red. Lund: Studentlitteratur

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.