You are currently browsing the tag archive for the ‘hudterapeut och undersköterskestuderande’ tag.
Om palliativ vård – vård i livets slutskede
Text: Lena Edberg
Att vårda och möta en person som är i livets slutskede
Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Som vårdare behöver jag ha kunskap och förståelse för sjukdomens förlopp och den enskildes prognos för att kunna förebygga lidande. I helhetsperspektivet ingår även att involvera patienten och dennes närstående i vården och att ha en respektfull dialog och ta hänsyn till patientens önskemål och förmåga. Jag kan använda mig av de fyra hörnstenarna för palliativ vård; symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående.
Där jag praktiserar nu på en vård- och omsorgsboende finns äldre personer som har en gradvis försämring på många olika områden då många är multisjuka, har funktionsnedsättning och kognitiv svikt. Därför bör vi i personalen ha ett palliativt förhållningssätt och ska kunna ge anpassad palliativ vård. Kommunikation med de boende och deras anhöriga är jätteviktig för att planera vården utifrån brukarens individuella behov och önskemål. När döden är nära kan man behöva ändra läkemedelsordinationer och anpassa omvårdnaden för att göra den sista tiden i livet så lugn, smärtfri och meningsfull möjligt.
Patienten och de närstående ska informeras när sjukdomen och tillståndet har nått den punkt när all botande och bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård. Detta brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård innebär ett samtal mellan läkare och patient där den fortsatta vården diskuteras utifrån patienten tillstånd, behov och önskemål. Förstås är det alltid viktigt att respektera vårdtagarens önskemål såsom i vård och omsorg i övrigt; ifall hen vill eller inte att exempelvis närstående ska finnas med vid brytpunktssamtalet eller vilken information de ska ha tillgång till.
Det är mycket viktigt att jag som jobbar inom äldrevården har kunskap om palliativ vård, bemötande och även om kulturella skillnader så som normer, religiösa uttryck och olika behov koppat till dessa. Palliativ vård är ett viktigt och komplext område, så jag behöver ha goda kunskaper även inom tex smärtlindring och kommunikation. För mig som undersköterska finns olika fortbildningar inom palliativ vård både som fysiska kurser och som distansutbildningar via internet som kan vara en god idé att ta del av.
Symptomlindring är en viktig del av den palliativa vården och det gäller att förebygga och upptäcka symtomen tidigt. Smärta är ett vanligt symptom inom palliativ vård som kan ha fysiska, psykiska, sociala och existentiella orsaker. För att lindra smärta på ett så bra sätt som möjligt så kan man använda systematiska arbetssätt som smärtanalys och smärtskattning.
Psykiskt kan det vara tex rädslan att bli allt sämre och inte klara själv längre, socialt kan det vara en rädsla att inte ha sina närstående med i sista tiden, andligt/existentiellt kan innebära att vara orolig inför döden, oron att inte hinna tala med präst etc. Många är rädda för att behöva dö ensam. Det är något som är målsättningen i de nationella direktiven för palliativ vård – att ingen ska behöva dö ensam. Tyvärr händer det fortfarande att det exempelvis på grund av att det inte funnits tillräckligt med personal eller att anhöriga inte kunnat vara närvarande pga Covid-19 att närstående inte alltid fått vara hos den döende.
Dialogen med patient och anhöriga är viktig även när det gäller näring och vätska under den allra sista tiden i livet, då kroppen har en mycket begränsad förmåga att omsätta näring och det kan leda till illamående, diarréer eller andra obehag om man tillför näring i det stadiet. Olika kroppsfunktioner börjar avta och exempelvis näringsbehovet är inte längre centralt eftersom kroppen förbereder sig inför döden. Det finns även studier som visar att tillförsel vätska i detta stadie kan leda till ödem i vävnaderna som kan ge andnöd eller förvirring. Men jag ska hela tiden utgå ifrån att man med ett palliativt förhållningssätt sätter patientens mående i centrum och hen bör så långt det är möjligt få bestämma själv vad hen vill äta och dricka.
Trycksår är ett vanligt problem i livets slutskede som kan påverka den sista tiden i livet negativt. Tryckavlastande madrass kan hjälpa men ofta drabbas patienten i alla fall på grund av följd av den nedsatta blodcirkulationen.
Tillräcklig smärtlindring ska ordineras för att minska lidandet och patienten bör inte utsättas för onödiga förflyttningar eller lägesändringar under den sista tiden då detta kan förvärra obehaget.
Munvård för patienter nära döden är viktig att uppmärksamma, då patienten själv inte alltid kan be om hjälp är det viktigt är att kartlägga patientens munhälsostatus. Bedömningen och munvården kan förbygga dålig munhälsa som tex svampinfektion, vilken kan påverka sväljförmåga, tal och sömn vilket innebär onödigt lidande.
Utifrån vårdtagarens behov kan jag alltså med olika omvårdnadsåtgärder försöka ge en mer bekväm tillvaro utan att tvinga personen till något hen inte vill.
Socialstyrelsen har i sin rapport ”Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 – Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer och underlag för bedömningar.” kommit fram till att det som behöver förbättras inom detta område är att man ska erbjuda fortbildning och handledning till personal i palliativ vård samt att fler patienter ska få munhälsobedömning, smärtskattning och brytpunktssamtal.
Jag kan som undersköterska bidra till förbättringen genom att fortbilda mig och genom min kunskap uppmärksamma symptom och försöka hjälpa till att lindra dessa.
Att uppmärksamma och underlätta anhörigas situation
Stöd till närstående är en viktig del i palliativ vård som bland annat kan innebära att erbjuda anhöriga att delta i vården, emotionellt stöd och praktiskt stöd. Information och kommunikation är extra viktigt i utmanade situationer som sjukdom, smärta och nedsatt fysisk och intellektuell funktion. Dialogen ska vara i fokus även med de närstående som mellan personalen i vårdteamet man kan behöva samtal om diagnos, utredning, sjukdom och prognos. Det kan vara individuellt hur pass detaljerad information patienten och dennes anhöriga vill ha. Hur pass delaktig man vill vara kan skilja sig åt mellan olika människor, familjer och kulturer. Samtalen kan handla om oro, framtiden och existentiella frågor och alla bör erbjudas samtal om livsfrågor högt i livets slutskede.
Det är viktigt att samtala med patienten och de närstående om deras önskemål och att ha återkommande samtal med närstående under sjukdomsförloppet, informera om målet med vården och planeringen samt om vilken hjälp och stöd som finns att tillgå de kan även bara vara stödjande samtal där de får tala och jag som vårdare lyssnar. Informera även de närstående att de kan hjälpa patienten att samtala om vad de kan och vill göra och att deras närvaro i sig innebär att de är delaktiga. Det är bra att ha en rutin för uppföljning då närstående kontaktas efter patientens död, de som har behov kan då erbjudas ytterligare samtal eller professionellt stöd.
Vården har ansvar gentemot anhöriga även efter dödsfallet genom ett erbjuda sk efterlevandesamtal. Den närstående väljer själv om de vill ha ett efterlevandesamtal och om det i så fall ska ske fysiskt eller via telefon. Även om de tackat nej så ska de få information om att de kan kontakta vårdenheten där deras anhörige avlidit om det skulle ändra sig angående efterlevandesamtal.
Vårdfilosofin inom palliativ vård bygger på en helhetssyn för att kunna lindra lidande och tillgodose så väl fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den palliativa vårdens fyra hörnstenar innebär;
- Symptomlindring så som smärta, illamående och oro.
- Teamarbete mellan olika professioner för att tillgodose patientens behov.
- Kontinuitet och kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal.
- Tillräckligt med stöd till anhöriga, vården ska så långt som möjligt ges i samverkan med dem och utefter deras önskemål. De ska få tillräcklig information och de ska känna att deras närvaro är betydelsefull.
Jag tycker dessa hörnstenar sammanfattar palliativ vård bra och de belyser vikten att ha ett bra samarbete med de anhöriga.
Källförteckning:
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Psykiatri tema Yrkeskompetens
Jag har i kursen om psykiatri bland annat fått läsa om professionell hållning i det psykiatriska arbetet. Yrkeskompetens och ett professionellt förhållningssätt är även viktiga ämnen för oss hudterapeuter eftersom vi bemöter människor i många olika situationer på ett nära och personligt sätt.
Balanspunkter
Närhet – distans
Närhet är en viktig del av mötet med en vårdtagare, men samtidigt måste vi hålla det på ett professionellt yrkesmässigt plan. Personlig men inte privat tänker jag och det kännetecknas av att jag är mig själv men jag utgår ifrån vårdtagarens förutsättningar och behov och inte mina egna. Det är viktigt med äkthet och uppriktighet gentemot vårdtagaren samtidigt som det gäller att distansera sig från dennes känslor och inte gå in i dem för mycket eller ta över dem. Försök att vara rak och ärlig i det du säger men säg inte allt du själv känner och tycker.
Överföring – motöverföring
En vårdtagare kan omedvetet lägga över känslor från andra situationer och personer på dig som vårdpersonal. Kanske en vårdtagare förknippar dig och er relation med en nära vän som hen saknar från barndomen. Överföring kan även handla om känslor som aggression som patienten riktar mot personalen men som egentligen bottnar i ilska mot någon eller något annat. Denna överföring från vårdtagaren kan skapa motöverföring hos den som vårdar. Du kan till exempel bli osäker i situationen om du har egna omedvetna problem. Detta blir då ett hinder i relationen mellan den som vårdar och vårdtagaren. Att stänga av och bli känslokall eller att bli överengagerad kan vara försvarsmekanismer som ytterligare kan förhindra ett bra möte mellan er.. Det är därför viktigt att som vårdare ha god självkännedom och vara medveten om egna känslor och behov som kan påverka en i mötet med en patient.
Empati – sympati
Det är väldigt viktigt att ha empatisk förmåga om man ska jobba inom vård och omsorg, att ha ett empatiskt förhållningssätt innebär att man kan förstå andra människors känslor och kan sätta sig in i deras situation. Det gör att du kan bemöta individen och visa medmänsklighet. Men det betyder faktiskt inte att du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad utan det är viktigt att förstå att alla är olika och utgå ifrån vårdtagarens önskningar och behov som inte behöver vara de samma som dina egna.
Empati innebär att ha både inlevelse i personens situation och känslor men att samtidigt distansera sig så att man inte tar över vårdtagarens känslor eller tror att hens behov är desamma som dina. Att gå in i andras känsla och ta över den, kan göra att du blir ledsen och tycker synd om persiennen och det är istället sympati. Sympati är varken konstruktivt för dig eller för vårdtagaren.
Förståelse – gränssättning
Som jag nämnde ovan är det viktigt att vara empatisk och visa förståelse för och respektera vårdtagaren som person. Att vara lyhörd och visa intresse för personens erfarenheter och behov är också viktigt. Ibland kan även gränssättning vara nödvändigt vid vissa betanden och du kan faktiskt på det sättet även visa att du respekterar patienten som en kompetent person, att vara överdrivet ”omhuldande” kan göra att hen känner sig mer sjuk än hen egentligen är.
Stöd – självständighet
Detta är också en balanspunkt som är viktig i relationen mellan dig som personal och vårdtagaren. Det är viktigt att inte gå in i, ta över och försöka styra vårdtagarens liv men du ska finnas där, stötta och uppmuntra hen i att kunna leva ett självständigt liv.
Ett bra samtal med patienten
För det första är det viktigt att ha ett mål med samtalet. Att lyssna uppmärksamt på vad hen säger, och även visa det med kroppsspråk, mimik och tonfall, bekräftar att du förstår och respekterar hens tankar. Det är även viktigt att ditt kroppsspråk stämmer överens med det du säger så att du inte sänder ut dubbla budskap.
Försök ställa öppna och relevanta frågor för att få patienten att själv reflektera över sin egen situation. Det är bra att lämna utrymme för reflektion genom att våga låta det vara tyst emellanåt och att vårdaren inte blandar in egna känslor och erfarenheter i samtalet.
Efter samtalet återspeglar du och visar att du lyssnat genom att sammanfatta vad ni kommit fram till. Detta för att patienten själv ska få en ökad förståelse för sina egna tankar och känslor. Under samtalet kan du även delge information om diagnos, medicinering, friskfaktorer och riskfaktorer i förhållande till diagnosen, samt vårdkontakter för att hen ska kunna få fortsatt stöd.
Ett professionellt förhållningssätt
Ett professionellt förhållningssätt innebär för mig att bemöta patienten med respekt, ödmjukhet och empati samt att ha en rak och tydlig kommunikation. Detta är viktigt för att skapa förtroende i bemötandet av till exempel personer med psykisk funktionsnedsättning. Varje patient ska bemötas utifrån dennes unika behov, förutsättningar och tillstånd. Jag måste vara medveten om att mitt förhållningssätt påverkas av min människosyn, min yrkeskunskap och min självkännedom.
Jag tycker att etik och moral är en mycket viktig del av ett professionellt förhållningssätt inom vården, särskilt inom psykiatrin där det kan förekomma olika etiska dilemman. Det är viktigt att hela tiden arbeta med sin moraliska kompass, att diskutera och utvärdera både med sig själv och inom arbetslaget tror jag. Det är även viktigt att hela tiden öka sin självkännedom samt sin yrkesmässiga kompetens. Som jag beskrivit ovan är ett empatiskt förhållningssätt viktigt men att det även innebär en viss distansering och för att behålla den yrkesmässigt professionella hållningen. En del av att jobba professionellt är att även ha ett etiskt förhållningssätt gentemot varandra inom personalgruppen.
Det innebär att behandla varandra respektfullt och är av stor vikt eftersom nedsättande beteende inom arbetslaget kan leda till att man inte kommunicerar information och risker med varandra. Vilket senare kan leda till misstag och felaktiga beslut. Konflikter i personalgruppen kan även påverka bemötandet av patienten.
En humanistisk människosyn ska vara grunden i bemötandet där man utgår ifrån alla människors lika värde och varje patient ska accepteras som hen är oavsett psykiska diagnoser eller tillstånd. Enligt rättviseprincipen har även alla har rätt till likvärdig vård oavsett ålder, kön, ursprung eller livssituation. Patientens integritet och självbestämmanderätt är viktigt att värna om inom vården oavsett psykisk eller fysisk förmåga särskilt i utsatta vårdsituationer måste vi ha ett professionellt förhållningssätt och ta hänsyn till och visa respekt för vårdtagaren.
I en artikel i Läkartidningen från 2020 skriven av fyra överläkare specialistläkare, psykoterapeut och forskare så slår de fast att ett bra professionellt bemötande kan stärka utsatta patienter och att kunskap, självreflektion och arbetsgruppens arbetssätt skapar förutsättningarna för detta. De menar att enligt många studier innebär ett gott bemötande att vara artig, vänlig och hjälpsam samt att detta är en viktig del av vården. Ett dåligt bemötande kan påverka den fortsatta behandlingen negativt och att patienterna uppfattar det dåliga bemötandet som tecken på att personalen är okunnig, oengagerad, osäker och omdömeslös.
Brister i bemötandet leda till att man missar viktig kommunikation och information vilket är en patientsäkerhetsrisk. Bristerna i bemötandet kan även leda till att patienten inte följer ordinationer och rekommendationer eller inte söker vård igen vid behov.
Källor
Göransson, Ann-Marie. (2019) Psykiatri 1. Sanoma Utbildning. Stockholm.
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
(Hämtad 2021-02-14)
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/bemotande/
(Hämtad 2021-02-14)
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Vad är autism och vad innebär det?
I min kurs i specialpedagogik har jag fått kunskaper inom olika funktionsnedsättningar och hur dessa kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället samt om olika specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel. Jag har här valt att skriva mer fördjupat om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen Autism.
Diagnosen Autism
Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som visar sig i hur en person uppfattar omvärlden och samspelar och kommunicerar med andra där alla olika intellektuella och språkliga nivåer förekommer. AST har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information. Forskningsstudier, både tvillingstudier och epidemiologiska har tydligt visat att benägenheten att utveckla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt ärftlig enligt färska uppgifter från Karolinska Institutet. Tyvärr var finns många myter och gamla föreställningar som lever kvar om att andra orsaker skulle ligga bakom autism.
1–2% av den svenska befolkningen någon AST-diagnos och det är flera gånger vanligare att pojkar än flickor får diagnos inom AST. Det diskuteras dock om dessa könsskillnader speglar en verklig skillnad i förekomst eller om flickor underdiagnostiseras. Flickor får ofta utredning och diagnos senare i livet och diagnoskriterierna bygger främst på kunskap från studier av pojkar. Flickors AST känns inte alltid igen i barndomen trots stora svårigheter men könsfördelningen är betydligt jämnare bland vuxna än bland barn.
En del, både män och kvinnor, med autism får inte diagnos förrän i vuxen ålder vilket kan ha inneburit många år av svårigheter och personligt lidande.
2013 publicerades den senaste version av den amerikanska diagnosmanualen DSM-5, i denna fördes autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd samman till en autismdiagnos. I den svenska översättningen från 2014 är autism namnet på den övergripande diagnosen. Syftet med att förändra en diagnos och dess kriterier är att kunna ge ännu bättre stöd och förutsättningar.
De gemensamma kärnsymptomen är begränsning i social kommunikation och socialt samspel samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Många har också överkänslighet eller underkänslighet för olika sinnesintryck.
Kommunikation och samspel
Hos en del barn med autism utvecklas talet sent eller inte alls medan andra kan ha ett väl utvecklat tal. Men även de med välutvecklat språk kan det vara svårt att använda det med ett ömsesidigt samspel men kan även ha svårt att uppfatta nyanser i språket och tolkar det bokstavligt. Svårigheter att inleda och upprätthålla konversationer samt med att anpassa röststyrkan till situationen är också vanligt.
Många har även svårt att tolka ansiktsuttryck och gester samt att använda ögonkontakt och kroppsspråk på ett sätt som förväntas av omgivningen. En del barn med autism visar inget intresse för att leka med andra jämnåriga utan föredrar vuxnas sällskap. Den med autism kan ha svårt att uppfatta sociala koder och oskrivna regler.
Beteenden, intressen och aktiviteter
En del barn med autism leker inte rollekar, en del bryr sig inte om leksaker eller tillexempel radar upp dem istället för att leka med dem. Personer med autism kan helt uppslukas av intressen eller aktiviteter, det kan vara vissa föremål, dataspel, matematik eller vad som helt, det gemensamma är det intensiva och detaljfokuserade intresset.
Många med autism har en ojämn begåvningsprofil vilket kan leda till fel anpassade krav från omgivningen och en själv. Vissa med autism är mycket rutinbundna och reagerar kraftigt på små förändringar.
Sociala sammanhang som raster och festligheter är ofta svåra för personer med autism. En del utvecklar strategier för att hantera dessa tillfällen men det kan gå åt mycket energi och det kan bli väldigt uttröttande och skapa oro, andra försöker istället helt att undvika sådana sammanhang.
Många med autism kämpar med att förstå hur man ska bete sig olika sociala situationer, en del föredrar ensamma aktiviteter eller att umgås med yngre personer. Ofta önskar man att man hade vänner men vet inte hur man ska gå till väga.
Konsekvenser
En allvarlig konsekvens är att en stor andel av eleverna med autism i grundskolan inte når kunskapsmålen. Föräldrarna menar att skolans personal saknar kunskap om autism och att anpassningen och det pedagogiska stödet är otillräckligt. Detta kan leda till ökad frånvaro, sämre kunskaper och personliga misslyckanden. I och med den nya skollagen 2010 förändrades reglerna för placering av elever med autism, innan hade elever med autism rätt att gå i särskola. Idag måste man även ha en utvecklingsstörning för att få gå i särskola. Det innebär att många av dem med autismdiagnos förväntas nå kunskapsmålen inom den reguljära skolverksamheten. Ökad frånvaro har enligt många föräldrarna orsakats av skolans bristande kompetens när det gäller autism, bristande anpassning, bristande stöd i lärandesituationer och i socialt samspel. Även stress, misslyckande, oro och sömnproblem orsakar en ökad frånvaro hos barn med autism enligt föräldrarna i en enkät av Skolverket. Av elever med autism når i bara hälften målen för svenska, engelska och matematik, enligt studien. Detta betyder att en stor andel av eleverna med autism inom grundskolan inte når upp till kunskapsmålen, detta kan få allvarliga konsekvenser för deras framtida möjligheter till studier och arbete.
Många olika insatser och behandlingar utöver läkemedel vid autism används, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader brister. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har identifierat olika insatser och behandlingsmetoder som används vid autismspektrumtillstånd men anser det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av dessa som otillräckligt. Träning med en kombination av olika metoder är en vanlig insats i Sverige men dess effekt har inte studerats. SBU slår även fast att delaktigheten för personer med AST och deras anhöriga behöver förbättras, då de ofta upplever stigmatisering, social isolering, bristande kunskap hos vård och skolpersonal, bristande resurser och maktlöshet. SBU anser att tidig diagnostik kan motverka stigmatisering.
Autism och specialpedagogiska insatser, metoder och hjälpmedel
Autism är ingen sjukdom och kan inte ”botas”, autism växer inte bort men situationen kan se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan klara sig bättre eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver. Vissa kan få hjälp av viss medicinering som Melatonin mot sömnsvårigheter, Centralstimulerande läkemedel för energibalans och olika antidepressiva preparat med det finns ingen effektiv medicinsk behandling av AST.
Målet för olika insatser är att öka individens funktionsförmåga, självständighet och livskvalitet genom att bygga på styrkor och kompensera för svårigheter. En anpassad miljö där omgivningen har förståelse och kunskap om autism är avgörande men det behövs mer forskning om vilka insatser som är effektiva.
Omgivningen behöver;
Kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå personer med autism och hur varje persons möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.
Anpassa krav för att undvika stress. Skapa möjligheter att lyckas, ge mycket beröm, undvik kritik och tjat.
Respekt för individen, ingen är en funktionsnedsättning utan en individ med en egen unik personlighet.
Pedagogik och förhållningssätt
Förskolan och skolan ska försöka väga upp skillnader i barns och ungas och förutsättningar för lärande. Undervisningen ska så långt det är möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser vilket innebär att ta hänsyn till alla olika behov för en tillgänglig utbildning. Personer med funktionsnedsättningar som autism är ingen homogen grupp och därför kan inget allmänt undervisningsupplägg möta behoven hos dessa barn. Stöd behöver alltså utgå ifrån den enskilda individens behov. Därför behövs en grundlig pedagogisk kartläggning för att främja individens utveckling och lärande. Det är viktigt att extra anpassningar och särskilt stöd utgår från kartläggning och analys. Även rasterna kan behöva planeras för att utgå från elevens behov. Rasten är till för vila och återhämtning för att orka med skoldagen, det är därför bra att kartlägga vad som stressar och tar energi samt vad som kan vara motiverande och ge återhämtning.
Tydliggörande pedagogik kan skapa struktur i skolan, tydliggörande pedagogik innebär att eleven får svar på dessa frågor: Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? När? Hur länge? Vad händer? Vad händer sedan?
Skolan och förskolan har i uppdrag att skapa en tillvaro i lärarmiljön som upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Det kan ske med hjälp av ett personligt och visuellt schema för att skapa delaktighet och trygghet i vad som ska hända under dagen.
En annorlunda kognition och perception gör att man hanterar information och sinnesintryck på ett annat sätt. Detta kan påverka det sociala samspelet och då behövs stöd från omgivningen i sociala situationer. Det kan vara ett stöd att pedagogen visualiserar sociala situationer till exempel genom sociala berättelser och seriesamtal.
Tidig diagnos och tidigt anpassade insatser samt bra information till individen och dess omgivning är viktigt för att ge så bra förutsättningar som möjligt. Pedagogik, miljö och stöd behöver anpassas efter de individuella förutsättningarna. Hjälpmedel som appar, bilder eller skriven text kan behövas för kommunikation och tidsuppfattning. Att få stöd för att få en fungerande självständig kommunikation är viktigt för en god livskvalitet. En del med vuxna med autism har fått strategier för att kunna leva ett självständigt liv utan stödinsatser, en del har ett visst behov av stöd och en del har ett omfattande behov av stöd hela livet.
Med rätt stöd, förståelse och acceptans från omgivningen så behöver inte behovet av stöd stå i vägen för ett gott liv, de allra flesta med autism kan få ett bra liv och livskvalitet.
Alla ska människor ska alltid respekteras som individer och alla har rätt till ett meningsfullt liv.
Det handlar om den grundläggande humanistiska människosynen om att alla människor har lika värde oavsett diagnos eller funktionsnedsättning.
Det som jag tror behövs för att samhället ska bli ännu bättre på detta är mer forskning för att få en bredare kunskap och ökad förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
| Begrepp; |
| Funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska förmågan. |
| Funktionshinder uppstår om miljön inte anpassats till förmågan hos personen med funktionsnedsättning. |
| Funktionsvariation beskriver människors olika fysiska, psykiska eller kognitiva förmågor utan att lägga någon värdering i dessa. |
| Diagnoser är bestämningar och bedömningar av sjukdomar och tillstånd. |
| Inkludering innebär att innefatta och acceptera allas unika förutsättningar och att anpassa den omgivande miljön till dessa. |
| Exkludering att stänga ute en individen eller individer från en grupp. |
| Habilitering innebär råd och stöd till att utveckla förmågor hos individer med någon form av funktionsnedsättning. |
| Tillgänglighet är när något åtkomligt och lätt att ta del av, dvs det som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhälles olika aktiviteter etc. |
| Delaktighet är att vara en del av ett sammanhang, att man ges möjlighet till medbestämmande och kunna påverka sin situation, att få uttrycka åsikter och vara en del av samhället fullt ut. |
| Likvärdighet är att oavsett förutsättningar behandla alla rättvist och rimligt. |
| Humanistisk människosyn innebär att alla människor har lika värde och att varje människa är unik med individuella behov. |
Källförteckning
Larsson, I. (2013) Specialpedagogik 1. Gleerups förlag. Malmö
https://www.autism.se/autism_i_dsm5
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
https://ki.se/kind/kind-genomics-genetiska-faktorer-och-npf
(hämtad 2021-02-07)
Den regnbågsfärgade oändlighetssymbolen representerar mångfalden i autismspektrumet liksom den större neurodiversitetsrörelsen. Symbolen är framtagen av The autism rights movement, som ser autismspektrumet som ett resultat av naturliga variationer i människans hjärna snarare än ”sjukdom” som ska botas. Rörelsen förespråkar flera mål, som större acceptans av autistiskt beteende, stöd som fokuserar på att förbättra livskvaliteten snarare än att imitera beteendet hos neurotypiska personer och erkännandet av den autistiska delen av befolkningen som en minoritetsgrupp.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
ADHD-diagnos, varför då?
Min första uppgift i kursen Specialpedagogik 1 var att diskutera för- och nackdelar med att få en diagnos. Syftet var att framföra åsikter samt diskutera attityder och värderingar i relation till människors funktionsnedsättningar. Jag valde att diskutera utifrån en ADHD-diagnos.
Vad är en diagnos?
En diagnos är en bedömning som beskriver en persons funktionsnedsättning eller sjukdom. Diagnosen ställs efter omfattande utredning. En diagnos kan behövas för att kunna ge rätt stöd till en person med funktionsnedsättning.
Vad är ADHD?
ADHD, Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser.
Omgivningens betydelse
Att föräldrar och närstående får en bättre förståelse är en stor fördel med att få en diagnos och att en stödjande och anpassad omgivning minskar risken att funktionsnedsättningen leder till ett allvarligt funktionshinder slår Socialstyrelsen fast i sin rapport ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD” från 2019. Socialstyrelsen har även kommit fram till att en diagnos ökar förståelsen hos föräldrar, lärare, omgivningen samt barnet själv och gör att man kan sätta realistiska krav och förväntningar och att det underlättar för planeringen av stödinsatser.
Åtgärderna är viktiga eftersom ADHD kan ge väldigt olika konsekvenser för ett barns liv beroende på om barnet har en stödjande omgivning eller inte enligt Socialstyrelsen. Att låg självkänsla gör att många med ADHD slutar skolan utan fullständiga betyg och att man sedan som vuxen med ADHD har präglats av uppväxten och de krav och förväntningar man haft på sig och vilket stöd man fick skriver även Hjärnfonden om. De menar att föräldrarnas stöd är extremt viktigt och en ADHD-diagnos kan vara en enorm lättnad för personen.
Psykiatrikern Annika Brar skriver i en artikel att skolk från skolan ökar hos barn och unga med ADHD när kraven ökar och man får svårare att hänga med i undervisningen. Att hela tiden försöka leva upp till omgivningens krav och förväntningar kan leda till stress och psykiatriska problem. Personliga misslyckanden i skola, arbetsliv och relationer samtidigt som man får kritik från sin omgivning ger ofta en negativ självbild.
Effekter av diagnos, behandling och stöd samt avsaknaden av dessa
Att obehandlad ADHD är en mycket stark riskfaktor för bland annat depression, ångest och missbruk och i förlängningen även stor ökad risk för självmord konstateras i artikeln ”Perspektiv på utredning och diagnos vid ADHD” av Hanna Edebol Fil. Dr vid Örebro Universitet och Torsten Norlander Professor vid Karolinska Institutet.
Socialstyrelsens har genom att gå igenom registerdata sett att vuxna med ADHD har i genomsnitt förutom sämre hälsa även sämre ekonomi och sämre levnadsförhållanden och de menar därför att det finns stora fördelar med att sätta in långsiktiga stödinsatser till personer med ADHD och det finns forskning som visar att ett långsiktigt stöd inte bara ger personliga fördelar utan även är positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ingvar Nilsson, nationalekonom, och Eva Nilsson-Lundmark, leg arbetsterapeut, har under 30 år studerat och analyserat ADHD-problematiken ur ett socioekonomiskt perspektiv och kommit fram till att tidiga insatser kring barn med ADHD ger förutom mänskliga vinster extremt höga samhällsvinster.
Detta har att göra med det som psykiatrikern Annika Brar skriver om, nämligen att var femte vårdsökande inom psykiatrin, var tredje inom missbruksvården och nästan hälften av intagna inom kriminalvården har ADHD – i de allra flesta fall tidigare odiagnostiserad sådan. Dessa personer kunde antagligen ha haft en annan utveckling om de hade fått rätt behandling och stöd som barn. Sådana sekundära problem kan troligen förebyggas hos unga med ADHD genom ökad kunskap och rätt insatser.
Tyvärr har Socialstyrelsen även sett i sin kartläggning att det finns risk att vissa grupper vuxna med ADHD riskerar att inte få någon utredning eller rätt behandling. Forskare och vårdpersonal erfar att exempelvis äldre personer, personer med annan kulturell bakgrund än svensk och även kvinnor i högre grad riskerar att inte få rätt vård och att deras odiagnostiserade ADHD kan ge negativa konsekvenser för dessa individer.
Jag tycker jag hittat bra stöd i litteraturen för att personer med funktionsnedsättning så som ADHD behöver stöd för att må bättre och fungera bättre i samhället. Alla med ADHD måste erbjudas individanpassade behandlings- och stödinsatser oavsett ålder, kön eller kulturell bakgrund. Det tjänar samhället på men framförallt för de enskilda individernas skull.
Källförteckning
Larsson, I. (2013) Specialpedagogik 1. Gleerups förlag. Malmö
(2021-01-17)
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-21.pdf
(2021-01-17)
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/997
(2021-01-17)
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/915
(2021-01-17)
https://www.hjarnfonden.se/2017/02/nar-hjarnan-fungerar-annorlunda/#
(2021-01-17)
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/
(2021-01-17)
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Vård och Omsorgsarbete – praktik
I slutet av 2020 var det dags för min första APL – arbetsplatsförlagt lärande, dvs praktik. Jag hade fått tag på en praktikplats på ett vård- och omsorgsboende på bekvämt cykelavstånd hemifrån.
Praktiken var fyra veckor på heltid och en del av kursen ”Vård & Omsorgsarbete 1”. Jag fick många nya kunskaper och erfarenheter med hjälp av min handledare och kollegor under min APL samt teoretiska kunskaper från kurslitteraturen och kursens inlämningsuppgifter. Jag tänkte sammanfatta kursen och min upplevelse av praktiken här.
Att uppmärksamma olika människors behov och förutsättningar
Det är viktigt att se till hela människan, inte bara hens sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning. Det gäller att ha en holistisk helhetssyn på människan:
Fysiska behov som behöver tillgodoses är tillexempel mat, dryck, sömn och hygien. Dessa har jag aktivt hjälpt de boende att tillgodose, jag har tillexempel hämtat mat och dryck och hjälpt personer med förflyttningar, hygien, äta med mera.
Psykiska behov som man behöver vara lyhörd för är olika känslotillstånd såsom oro och ångest. Jag har mött flera boende med oro och ångest, försökt ge extra tid, lyssnat och samtalat.
Sociala behov är något alla människor har på olika sätt, anhöriga är väldigt viktiga för de flesta. Jag har hjälpt olika boende att ringa sina anhöriga och det var verkligen tydligt hur det glädjer och lugnar. Jag har även bytt några ord med deras anhöriga och jag tror det känns tryggt för dem att höra att personalen bryr sig och är engagerade.
Kulturella behov handlar om olika traditioner och seder som skiljer sig mellan olika personer beroende på nationalitet, etnicitet, socioekonomisk bakgrund. Det är viktigt att tillgodose även dessa behov inom omsorgen av en individ. På min avdelning hade vi bara boende med svensk bakgrund, så vi firande de svenska traditionerna och de fick typisk svensk husmanskost. Vi firade bland annat advent med glögg och lussekatter och bjöd på extra fin tre rätters Nobelmiddag. Men det är förstås inte så att alla ur en viss generation eller med en viss bakgrund gillar samma saker, därför viktigt att anpassa efter individen.
Andliga behov kan handla om tro och vad man tänker om meningen med livet eller vad som händer när vi dör. Jag har fått tala med boende om vad just de tror händer när vi dör och det kan vara ett behov många i livets slutskede. Det fanns även tillgång till präst och professionell samtalsterapi.
När jag tidigare, innan denna praktik jobbade på ett Judiskt boende fick jag lära mig mycket om de judiska traditionerna och det var väldigt intressant för mig men framför allt viktigt för de boende där att få utöva sin tro och sina traditioner.
Kommunikation och bemötande
Som vårdare gäller det att ha en god självinsikt och reflektera över sitt förhållningssätt gentemot andra människor. Empatisk förmåga är mycket viktigt för att kunna sätta sig in i vårdtagarens behov. Kommunikationen är också väldigt viktig för att förstå vårdtagarens behov, det ska vara en tvåvägskommunikation och inte bara att jag talar om saker för vårdtagaren utan det ska vara en dialog, det är viktigt med ögonkontakt och att man inväntar respons. Är det svårt att kommunicera verbalt kan man använda kroppsspråket som hjälp. Vänlig beröring och kroppspåk kan ge en lugnande effekt på mottagaren.
Ett hygieniskt arbetssätt
De basala hygienrutinerna ska alltid följas, vi använde visir, munskydd, handsprit, handskar och förkläde. Då någon varit inne på sjukhus och kommit tillbaka så har hen fått vara i karantän i sin lägenhet och vi tog alltid på munskydd, visir, handskar och förkläde varje gång vi skulle gå in till en boende. Arbetskläder byts och tvättas förstås varje dag och kontaktytor spritas flera ggr per dag. Jag tycker att vi följt de basala hygienrutinerna bra på den avdelning där jag var. Det är extra viktigt att arbeta hygieniskt på denna typ av boende där vårdtagarna är mycket gamla, sköra, multisjuka och därmed har sämre immunförsvar.
De har inte haft något Covid-fall på avdelningen sen pandemins start och nu sedan början av 2021 är alla boende dessutom vaccinerade och de har börjar vaccinera personalen!
Ett ergonomiskt arbetssätt
Jag har tillsammans med min handledare hjälpt vårdtagare som är orörliga, instabila, svaga eller har ont med olika förflyttningar. Behovet av hjälp och vilka hjälpmedel som används anpassas efter individens förmåga. Det är viktigt att anpassa sänghöjd efter arbetsmoment och böja på knän istället för rygg vid tex påklädning. Det är ett samarbete mellan en till två vårdgivare och vårdtagaren där kommunikation och information är viktigt.
Ett estetiskt arbetssätt
Det estetiska tar vi till oss via våra sinnen och det är en del av vården av hela människan att även vårda sinnen och jobba estetiskt. De boende har inrett sina lägenheter med personliga tillhörigheter och har bland annat fotografier från ungdomen, barn och barnbarn. Detta har jag märkt kan skänka trygghet och glädje och är något att samtala om. Det är även viktigt att hålla rent och snyggt på avdelningen och i lägenheterna.
De boende får hjälp med att hålla sig hela och rena, att kamma sig och fixa håret med mera.
Vi i personalen har likadana rockar med förtagets logo och vi har namnskylt med vår titel. Det ger tydlighet, igenkänning och trygghet till de boende.
Inför jul har jag varit med och julpyntat både i matsal och hos de boende, det var tydligt att det skänkte glädje och väckte fina minnen hos de boende. De erbjuds även olika aktiviteter med musik, sång, dans, bingo med mera.
Vårdplanering och genomförandeplan
En genomförandeplan ska upprättas för varje boende. Den nya boende får även med sig en beställning där det står om vårdtagarens medicinska bakgrund, livssituation och behov. Genomförandeplanen ska beskriva hur hjälpinsatser ska genomföras, hur ska måltider, hygien, förflyttning, städ, tvätt och inköp mm genomföras, vad personen kan göra själv och vilken hjälp hen behöver. Hur ofta och vilken tidpunkt ska de genomföras, hur kan personen kommunicera, man kan även skriva ned mål och övriga önskemål som personen har.
Arbetsterapeut gör bedömningar om personens förmåga att sköta sitt dagliga liv, vilka hjälpmedel och vilket stöd som behövs, dessa kan anpassas efterhand om förmågan förändras. En del kan klara mer och mer själva om de flyttat in efter en stroke medan någon annan klarar mindre efter ett fall.
Min praktiktid
Efter min första APL-period så känner att jag lärt mig mycket sv det centrala och grundläggande inom arbetet som undersköterska. Det handlar om omvårdnad av hela människan, att kommunicera och visa empati. Det är viktigt med hygien men även med estetik och ergonomi. Jag var lite nervös för att jobba på äldreboende innan min APL men blev glatt överraskad över att det kändes så pass bra. Jag tycker att de boende har det bra och blir väl omhändertagna, många i personalen har jobbat tillsammans länge och de är samspelta, trygga och erfarna i sitt arbete. Många av de boende har väldigt stort vårdbehov men det kändes inte så tungt som jag trodde. Det kändes tvärt om väldigt bra när man lyckades väl med kommunikationen och kunde hjälpa, lugna och tillgodose den individens behov.
Det känns verkligen att man gör något meningsfullt och jag kommer faktiskt jobba lite extra här fram över! Min timanställning blev just klar och jag har fått min första Covid19-vaccindos eftersom jag ska jobba extra på äldreboendet och för att jag ska ut på ny praktik i vår.
Källa:
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Psykologiska perspektiv då och nu
Nu är första terminen av min undersköterskeutbildning slut och jag tänkte skriva lite om ett av mina favoritämnen som jag just avslutat en kurs i – Psykologi.
Jag kommer första att skriva om de tidiga psykologiska perspektiven; den psykodynamiska teorin och behaviorismen. Sedan kommer jag beskriva de modernare perspektiven inom psykologin; Kognitionspsykologi, Biologisk psykologi och Socialpsykologi. För att avslutningsvis beröra det sedan länge så diskuterade ämnet arv eller miljö.
Psykodynamisk teori och Behaviorism
Det Psykodynamiska perspektivet som grundades av Sigmund Freud bygger på intervjuer, observationer och till viss del antaganden. Man menar här att vårt beteende och tankar styrs av olika inre konflikter i vårt psyke. Freud menar att våra inre drifter styr våra handlingar. Våra två starkaste drifter är sexualdriften (libido) som är positiv och aggressionsdriften som är destruktiv. Våra drifter hämmas av samhällets normer och det kan leda till inre konflikt.
Freud talade även om den omedvetna delen av psyket där finns tabubelagda känslor och tankar och traumatiska minnen. Det omedvetna psyket kan tala till det medvetna genom drömmar, felsägningar eller felhandlingar. Det omedvetna bubblar alltså upp genom omedvetna drömmar, ord och handlingar. Han delade även upp psyket i detet, jaget och överjaget. Detet vill tillfredsställa våra drifter och finns mestadels i vårt omedvetna. De som styrs mycket av detet har svårt med sin impulskontroll. Jaget är förnuftigt och medvetet, jaget söker balans och kompromissar mellan detet och överjaget. Överjaget sätter krav och förväntningar från omgivningen och oss själva, överjaget kan liknas med samvetet. Konflikter kan lätt uppstå mellan dessa tre delar av psyket då detet vill tillfredsställa lustar och överjaget vill följa normer så måste jaget medla mellan dessa drivkrafter.
Psykoanalysen kan beskriva det psykodynamiska perspektivet och är även en terapiform som Freud tog fram. I denna terapiform försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Freud menade även att vi använder försvarsmekanismer för att skydda oss mot bla. ångest. Däribland hittar vi; Bortträngning, Projektion, Förnekelse, Reaktionsbildning, Regression, Förskjutning, Rationalisering, Sublimering, Identifikation. Han delade även in barnets utveckling i fyra faser; orala, anala, oidipala, latenta, genitala.
Det Behavioristiska perspektivet handlar om beteende är samtida med Freud men är en helt annan teori. Här menar man att vårt beteende styrs helt av miljön. Inlärning är det som ligger bakom olika beteenden och de kan även läras bort. Här ser man inte alls till bakomliggande orsaker så som man gör inom psykoanalysen. Ivan Pavlov är känd för experiment med hundar och slutsatsen att man kan lära in beteenden vilket kan kallade klassisk betingning. John Watson som lanserade teorin menade att det bara går att studera människors beteende och inte deras inre medvetande på ett vetenskapligt sätt. Skinner, en annan känd psykolog inom behaviorismen, lanserade teorin om positiv och negativ förstärkning samt bestraffning vilken han grundade på ett experiment på en råtta. Positiv förstärkning med beröm och uppmuntran var den mest effektiva för att förändra ett beteende enligt honom. Genom beteendeterapi så kan man lära om ett negativt beteende som att få bort en fobi.
Kognitionspsykologi
Kognitionspsykologi är ett perspektiv utifrån tänkande och handlar om hur vi människor behandlar och bearbetar information, det rör processer inom minne, tänkande, språk, uppmärksamhet och perception dvs hur hjärnan tar till sig och tolkar sinnesintryck. Man ser sedan hur vi använder denna kunskap och omsätter den i handling. De menar att det finns individuella skillnader i koncentrationsförmåga och vad vi uppmärksammar i vår omgivning. Dessa skillnader beror på olika faktorer som arv och miljö. Våra sinnen (synen, hörseln, lukten, smaken, känseln, balansen och kroppssinnet) tar emot information från omgivningen och dessa tolkas sedan i hjärnan. Hur vi tolkar och fyller i informationen som saknas beror på våra egna referensramar. Tänkandet, språket (som är ett verktyg för tänkande och kommunikation), minnet och intelligens är viktiga delar som avgör hur vi agerar.
Den Biologiska förklaringsmodellen
Biologisk psykologi är ett fysiologiskt perspektiv som handlar om hur vårt beteende formas och påverkas av biologiska faktorer som är kopplade till hjärna och nervsystem. Genetiska faktorer ligger bakom många olika former av psykisk ohälsa, kopplingen blir starkare ju mer man forskar på området. Neuropsykologisk forskning visar på sambandet mellan hjärnan och mentala funktioner, olika delar av hjärnan har visat sig styra olika funktioner. Med hjälp av fysiologisk psykologi kan man studera hur olika biologiska funktioner styr vårt beteende. Med hjälp av psykofarmakologi kan man avhjälpa psykiska besvär med psykofarmaka för att normalisera balansen av kemiska substanser som styr psykiska funktioner i hjärnan. En del av den biologiska psykologin är även evolutionspsykologin där Darwin la grunden, det handlar om människans biologiska utveckling. Genom hjärnforskning har man till och med kunnat påvisa att olika personlighetsdrag kan härledas till olika grad av aktivitet i olika delar av hjärnan och olika mängd av vissa signalsubstanser som dopamin.
Biologisk psykologi är baserad på ökade kunskaper inom medicin och förbättrad medicinsk teknik, den är vetenskaplig och lär oss mer om orsakerna bakom vissa tillstånd som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD. Eftersom man vet orsakerna till tillstånd som ADHD, bland annat brist på dopamin och noradrenalin kan man ta fram effektiv medicin med centralstimulerande substanser.
Socialpsykologi och gruppbeteende
Gruppbeteende är en viktig del inom denna socialpsykologi där man ser hur människor anpassar sig till varandra inom olika grupper. Det finns olika roller inom grupper som fördelas och kan förstärka eller försvaga de olika deltagarnas egenskaper. Grupptryck är en dela av vår strävan efter att passa in och accepteras av gruppen. Andra beteenden kopplat till gruppsykologi är masspsykos, åskådareffekten, polariseringseffekten och grupplättjan.
Forskare har tagit fram modeller för vanliga informella roller i grupper. Några av dessa är; ledaren, ledarens högra hand, den präktige samt gruppens clown, syndabock och gnällspik. Roller som har med arbetet att göra kan vara den kreativa, den informativa, den stödjande och den utvärderande. Vem som får vilken roll i gruppen beror på faktorer som gruppens sammansättning av personer, dessas tidigare erfarenheter och förväntningar på varandra samt deras syn på sig själva och på varandra. Rollerna fördelas i det tysta och ofta omedvetet, det kan gå mer eller mindre smidigt beroende på medlemmarnas tidigare erfarenheter av roller i andra grupper osv.
Man utgår ifrån att människan är flockdjur som är väldigt måna om att följa flocken, att vårt beteende avgörs av den sociala situationen, denna tolkas subjektivt och vår egen tolkning avgör vårt beteende. Vårt behov av att passa in är en överlevnadsstrategi som gör att vi följer sociala normer. Det finns även olika former av social kontroll som påverkar vårt beteende, den kan vara både intern och extern, formell och informell. Normen att lyda auktoriteter kan göra att människor kan sluta tänka själva och utföra oetiska handlingar om en auktoritet säger åt oss.
Det har gjorts många experiment inom socialpsykologin för att studera människors beteenden i olika grupper och i olika situationer.
Jämförelse av förklaringsmodellerna
De tre senare teorierna fokuserar på olika områden där den kognitiva fokuserar på mentala processer alltså hur vi behandlar information, den biologiska fokuserar bland annat på processer som styr nervsystemet och kemiska brisers påverkan i hjärnan medan den social fokuserar på individens samspel i sociala sammanhang. Dessa är alla tre mer moderna teorier som är mer vetenskapliga och evidensbaserade än tidigare teorier som det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Behaviorismen är visserligen vetenskaplig på så sätt att de utförde experiment på djur och studerade beteenden vetenskapligt men den tar inte hänsyn till komplexiteten hos människan. Det är en ytlig teori som bara ser på symptom och kan bara hjälpa vid enklare psykiska besvär som en fobi.
De skiljer sig även i olika behandlingsformer. Inom kognitionspsykologin arbetar med KBT (kognitiv beteendeterapi) för att ändra tankemönster och beteendemönster för att kunna påverka på känslor. Inom biologisk psykologi har man psykofarmaka som kan balansera kemiska brister i hjärnan och därmed behandla olika psykiska problem som ADHD och depression. Medan socialpsykologin inte direkt är behandlande men tillämpas inom rättsväsendet som vid utredande intervjuer, förhör, utlåtanden och beslutsfattande inom socialtjänsten. Psykoanalysen som används inom den psykodynamiska teorin så försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Men denna terapiform anses idag vara ovetenskaplig och resultaten tvivelaktiga. Inom behaviorismen jobbar men med behandlingsformen beteendeterapi vilken har vissa likheter med kognitionspsykologins KBT eftersom båda fokuserar på beteenden. Den kognitiva teorin är en fördjupning och utveckling av Behaviorismen då man nu ser till de många komplicerade tankeprocesser som sker i vårt inre och hur vi tolkar och behandlar den yttre informationen som sedan leder fram till ett visst beteende.
Man har även olika förklaringar till varför vi som gör att vi gör i olika situationer så som varför vissa begår ondskefulla handlingar. Inom kognitionspsykologi kan man förklara destruktivt beteende med destruktiva tankemönster och man har individuella skillnader inom områden som EQ. Inom den biologiska psykologin ser man skillnader i aktivitet i olika delar av hjärnan och avvikelser i amygdala, en del av det limbiska systemet. Medan inom socialpsykologin talar man om hur olika sociala situationer kan få nästan vem som helst att begå ondskefulla handlingar. Freud skulle kanske förklara ondskefulla handlingar med ett starkt det, en stark aggressionsdrift eller försvarsmekanismen förskjutning. Medan behaviorismen förklarar ett oönskat beteende med felinlärning och miljöpåverkan.
De äldre psykodynamiska teorierna och behaviorismen känns väldigt utdaterade men det är bra att lära sig om de gamla teorierna ur ett historiskt perspektiv. Det jag tycker är sunt med den moderna psykologin och dess teorier är att man riktar in sig på olika områden och forskar i team som även kan vara tvärvetenskapliga. Det är så forskning som ligger till grund för kunskap ska gå till anser jag, i motsats till personkult kring enskilda personer som tar fram egna teorier som delvis verkar utgå ifrån dem själva baserade på antagen och inte på vetenskap. Psykologin bör vara grundad på vetenskap och forskning!
Arv eller miljö?
Arvet är de egenskaper vi föds med, de delar av vår personlighet och vårt beteende som är medfött, detta är en del av det genetiska eller biologiska perspektivet.
Miljön är omgivningens påverkan på vår personlighet och vårt beteende. Inom behaviorismen menar man att vi föds som ett tomt blad och det är samhället och vår uppfostran som formar oss, detta är även en del av det sociala perspektivet.
Att mena att enbart det ena eller det andra är förklaringen till vårt beteende och våra egenskaper tror jag inte på. Jag tror på ett samspel mellan dessa, och det verkar även forskarna vara eniga om, jag tror att genetiken styr hur man påverkas av miljön runt om kring en, som hur man reagerar på kriser och katastrofer till exempel.
Något relativt nytt och spännande som jag läst om nyligen är forskningsområdet epigenitik. Detta ger oss kunskap om hur våra gener påverkas av vår livsstil och det verkar vara en länk emellan arv och miljö. Forskare har upptäckt cellulära mekanismer som reglerar uttrycket av våra gener. Dessa epigenetiska mekanismer är kemiska markörer som påverkar bland annat utvecklingen av olika egenskaper. De epigenetiska mekanismerna har bevisats vara känsliga för olika faktorer i vår miljö så som av kost, stress, sömn och sociala omständigheter (Medicinska fakulteten Lunds universitet 2019). Jag tycker detta visar på det intressanta och viktiga sambandet mellan arv och miljö och att arvet är grunden men miljön påverkar vilka delar av arvet som träder fram.
Källor
Phillips, T. (2013) Psykologi 1. Gleerups förlag. Malmö.
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biologisk-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/kognitiv-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/perception-och-psykofysik
https://www.psychology.su.se/forskning/forskargrupper
https://www.specialnest.se/hjalpmedel/sa-fungerar-adhd-medicin
https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor
https://www.dn.se/debatt/pseudovetenskap-frodas-i-varden-och-pa-universiteten/
https://www.med.lu.se/nyheter/190411_epigenetik
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Smitta, smittspridning och basala hygienrutiner
För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren.
Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som sprids från en del av den egna kroppens bakterieflora till en annan. Risken att infekteras av sin egen normalflora är större vid invasiva undersökningar och behandlingar särskilt då patienten ofta även har nedsatt immunförsvar. Kontaktsmitta kan ske direkt mellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården.
Droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta är mindre vanliga smittvägar. Smitta kan även spridas via maten, livsmedelshygien är därför också viktig att tänka på inom vården. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare, smittämnen som finns i samhället kan spridas inom vård och omsorg, smittan kan sprids mellan olika patienter och personal sk vårdrelaterade infektioner, VRI.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska all sjukvård vara av god kvalitet och hålla en god hygienisk standard. Alla inom vård och omsorg ska följa grundläggande hygienrutiner, så kallade basala hygienrutiner.
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om de basala hygienrutinerna för personal inom vård och omsorg att följa. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården. I de basala hygienrutinerna ingår; handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder, stänkskydd, andningsskydd och arbetskläder.
Den som arbetar inom hälso- och sjukvård ska följa följande för att begränsa risken för spridning av smitta:
• God handhygien är den viktigaste hygienrutinen för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Hel och frisk hud är också viktigt smörj och vårda dina händer noggrant.
• Naglar ska vara korta och välvårdade och man ska inte använda nagellack eller konstnaglar.
• Om händerna är synligt smutsiga skall de tvättas med flytande tvål och vatten. Torka ordentligt med torkpapper.
• Desinfektera händerna grundligt före och efter patientkontakt, mellan olika arbetsmoment, innan handskar tas på samt efter de tas av. Massera in rikligt med handdesinfektionsmedel på händer och underarmar, massera tills det blir torrt.
• Handskar skall användas vid all risk för kontakt med blod och annat smittsamt organiskt material. Handskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment. Sprita händerna innan du tar på handskar. Låt torka in innan handskar tas på. Handskar bör bytas ofta, mellan olika moment samt mellan olika patienter.
• Desinfektera alltid händerna när handskarna tagits av då risken är stor att händerna kontaminerats i samband med avtagningen av handskarna.
• Smycken såsom ringar och klockor ska inte bäras.
• Långt hår eller skägg ska vara uppsatt.
• Huvudduk ska fästas upp eller stoppas in i kläder samt tvättas dagligen i 60 grader.
• Speciella arbetskläder ska användas. Dessa förvaras på arbetsplatsen och åtskilda från privata kläder. Tvättas dagligen i minst 60 grader på arbetsplatsen eller via tvätteri och de ska vara kortärmade.
• Kläder är den näst största smittspridaren efter händer. Använd plastförkläde vid smutsiga moment, som hantering av avfall eller där risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor.
• Stänkskydd som visir eller munskydd med skyddsglasögon används bland annat vid risk för stänk av blod eller sekret. Andningsskydd används vid vård av patient med luftburen smitta, dessa ska kastas efter varje användning.
MRSA och MRSE är multiresistenta bakterier som är resistenta mot alla de penicillin som vi har idag, därför kan de vara direkt livshotande att utsättas för dem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi, MRB är ett stort och ökande världshälsoproblem. Det är mycket viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika och att förhindra smittspridning. Viktiga åtgärder är även att när antibiotikabehandling är nödvändig alltid noga följa den ordinerade kuren, smittspårning och isolering av konstaterade fall. MRB är ännu en anledning att aldrig slarva med de basala hygienrutinerna inom vård och omsorg, det samma bör gälla även inom hud- och skönhetsvård!
Källor;
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Bild: Pixabay
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Jag kämpar vidare med mina studier till undersköterska, samtidigt som salongen rullar på. De två första kurserna Medicin 1 och Hälsopedagogik är avslutade med varsin examinationsuppgift. Hela kursen skulle sammanfattas på tre timmars skrivande. Det var läskigt och stressigt men det gick bra.
Här kommer en förkortad version av uppgiften om hälsa. Den är uppdelad i två delar. Del ett handlar om begreppet hälsa och hälsa på individnivå. Denna del, del två handlar om arbetsmiljö och lite om folkhälsa.
ARBETSMILJÖ
Arbetsmiljön kan delas in i fysisk, psykisk, organisatorisk och även estetisk.
Fysisk handlar om saker som ventilation, ergonomi och buller.
Psykisk arbetsmiljö (kan även kallas psykosocial) handlar om saker som stress, arbetsklimat, arbetsbelastning.
Organisatorisk arbetsmiljö handlar om bland annat ledning, styrning och kommunikation. Den estetiska arbetsmiljön är om arbetsmiljön ser trevlig ut och är fräsch.
(Nytt är att psykisk/psykosocial och organisatorisk nu mera heter ”Organisatorisk & social arbetsmiljö”.)
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och information om den enligt Arbetsmiljölagen. Det är även lag på att ha skyddsombud/arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.
Hur mår vi bra på jobbet?
Som individer mår vi bra om vi får varierande och utvecklande arbetsuppgifter på vår arbetsplats. Att vi får eget inflytande över hur vi utför sitt arbete är också viktigt för att trivas på jobbet. Samt att vi känner yrkesstolthet och att vi gör något meningsfullt.
Att vara en del av gemenskapen är också viktigt ur ett psykosocialt perspektiv. Att vi känner trygghet så vi vågar både vara raka och ärliga men även att vi kan skoja och skratta tillsammans.
I organisationen är det viktigt att beslut lätt kan fattas så arbetstagaren kan vara med och påverka. Chefen bör vara närvarande och tydlig med feedback. Alla i organisationen ska veta vilka riktlinjer som gäller och känna att man blir sedd och hörd.
En god arbetsmiljö kännetecknas av god hälsa, trivsel och engagemang, den är viktig för att förebygga sjukdom och ohälsa. En bra arbetsmiljö minskar stress och sjukskrivningar. Den är därför viktig för både individerna och organisationen och dess ekonomi. Att jobba hälsofrämjande kräver engagerade och utbildade chefer som kan engagera de anställda.
Även inom arbetsmiljö kan man använda sig av begreppet KASAM, känsla av sammanhang, där arbetet måste vara begripligt, att man har tex tillräcklig kunskap för uppgifterna, hanterbart, att man får stöd och känner att man räcker till och hinner med, och meningsfullt, att man känner att det man gör är viktigt, man får uppskattning för sitt arbete. Detta är viktigt för att må bra på jobbet.
FOLKHÄLSA
Folkhälsa kan mätas genom medellivslängden i ett land. Det påverkas av levnadsförhållanden och blir längre ju bättre människorna har det generellt. Man kan även se på ekonomi, utbildning och sjukvård i ett land och människor med bättre ekonomi, högre utbildning och möjlighet till bra sjukvård lever längre. Man kan jämföra olika länders folkhälsa genom att se på samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor.
Viktigt att mäta folkhälsan
Det är viktigt att veta vad som är hälsofrämjande i samhället och vad som skapar sämre folkhälsa. Man kan se utvecklingen efter olika politiska insatser. Och om utvecklingen avstannar eller försämras. Nu kan man till exempel se att vissa folkhälsosjukdomar som diabetes typ 2 ökar, man kan se att unga tjejers psykiska ohälsa ökar i Sverige. Man kan då sätta mål och åtgärder utifrån detta och sedan mäter man kontinuerligt kunna se utvecklingen och resultatet.
Man kan även jämföra olika länder och följa den globala utvecklingen.
Källa;
Axelsson, Anna-Karin. (2016) Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning. Stockholm.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation 