You are currently browsing the tag archive for the ‘Lena Edberg’ tag.
Om palliativ vård – vård i livets slutskede
Text: Lena Edberg
Att vårda och möta en person som är i livets slutskede
Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Som vårdare behöver jag ha kunskap och förståelse för sjukdomens förlopp och den enskildes prognos för att kunna förebygga lidande. I helhetsperspektivet ingår även att involvera patienten och dennes närstående i vården och att ha en respektfull dialog och ta hänsyn till patientens önskemål och förmåga. Jag kan använda mig av de fyra hörnstenarna för palliativ vård; symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående.
Där jag praktiserar nu på en vård- och omsorgsboende finns äldre personer som har en gradvis försämring på många olika områden då många är multisjuka, har funktionsnedsättning och kognitiv svikt. Därför bör vi i personalen ha ett palliativt förhållningssätt och ska kunna ge anpassad palliativ vård. Kommunikation med de boende och deras anhöriga är jätteviktig för att planera vården utifrån brukarens individuella behov och önskemål. När döden är nära kan man behöva ändra läkemedelsordinationer och anpassa omvårdnaden för att göra den sista tiden i livet så lugn, smärtfri och meningsfull möjligt.
Patienten och de närstående ska informeras när sjukdomen och tillståndet har nått den punkt när all botande och bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård. Detta brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård innebär ett samtal mellan läkare och patient där den fortsatta vården diskuteras utifrån patienten tillstånd, behov och önskemål. Förstås är det alltid viktigt att respektera vårdtagarens önskemål såsom i vård och omsorg i övrigt; ifall hen vill eller inte att exempelvis närstående ska finnas med vid brytpunktssamtalet eller vilken information de ska ha tillgång till.
Det är mycket viktigt att jag som jobbar inom äldrevården har kunskap om palliativ vård, bemötande och även om kulturella skillnader så som normer, religiösa uttryck och olika behov koppat till dessa. Palliativ vård är ett viktigt och komplext område, så jag behöver ha goda kunskaper även inom tex smärtlindring och kommunikation. För mig som undersköterska finns olika fortbildningar inom palliativ vård både som fysiska kurser och som distansutbildningar via internet som kan vara en god idé att ta del av.
Symptomlindring är en viktig del av den palliativa vården och det gäller att förebygga och upptäcka symtomen tidigt. Smärta är ett vanligt symptom inom palliativ vård som kan ha fysiska, psykiska, sociala och existentiella orsaker. För att lindra smärta på ett så bra sätt som möjligt så kan man använda systematiska arbetssätt som smärtanalys och smärtskattning.
Psykiskt kan det vara tex rädslan att bli allt sämre och inte klara själv längre, socialt kan det vara en rädsla att inte ha sina närstående med i sista tiden, andligt/existentiellt kan innebära att vara orolig inför döden, oron att inte hinna tala med präst etc. Många är rädda för att behöva dö ensam. Det är något som är målsättningen i de nationella direktiven för palliativ vård – att ingen ska behöva dö ensam. Tyvärr händer det fortfarande att det exempelvis på grund av att det inte funnits tillräckligt med personal eller att anhöriga inte kunnat vara närvarande pga Covid-19 att närstående inte alltid fått vara hos den döende.
Dialogen med patient och anhöriga är viktig även när det gäller näring och vätska under den allra sista tiden i livet, då kroppen har en mycket begränsad förmåga att omsätta näring och det kan leda till illamående, diarréer eller andra obehag om man tillför näring i det stadiet. Olika kroppsfunktioner börjar avta och exempelvis näringsbehovet är inte längre centralt eftersom kroppen förbereder sig inför döden. Det finns även studier som visar att tillförsel vätska i detta stadie kan leda till ödem i vävnaderna som kan ge andnöd eller förvirring. Men jag ska hela tiden utgå ifrån att man med ett palliativt förhållningssätt sätter patientens mående i centrum och hen bör så långt det är möjligt få bestämma själv vad hen vill äta och dricka.
Trycksår är ett vanligt problem i livets slutskede som kan påverka den sista tiden i livet negativt. Tryckavlastande madrass kan hjälpa men ofta drabbas patienten i alla fall på grund av följd av den nedsatta blodcirkulationen.
Tillräcklig smärtlindring ska ordineras för att minska lidandet och patienten bör inte utsättas för onödiga förflyttningar eller lägesändringar under den sista tiden då detta kan förvärra obehaget.
Munvård för patienter nära döden är viktig att uppmärksamma, då patienten själv inte alltid kan be om hjälp är det viktigt är att kartlägga patientens munhälsostatus. Bedömningen och munvården kan förbygga dålig munhälsa som tex svampinfektion, vilken kan påverka sväljförmåga, tal och sömn vilket innebär onödigt lidande.
Utifrån vårdtagarens behov kan jag alltså med olika omvårdnadsåtgärder försöka ge en mer bekväm tillvaro utan att tvinga personen till något hen inte vill.
Socialstyrelsen har i sin rapport ”Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 – Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer och underlag för bedömningar.” kommit fram till att det som behöver förbättras inom detta område är att man ska erbjuda fortbildning och handledning till personal i palliativ vård samt att fler patienter ska få munhälsobedömning, smärtskattning och brytpunktssamtal.
Jag kan som undersköterska bidra till förbättringen genom att fortbilda mig och genom min kunskap uppmärksamma symptom och försöka hjälpa till att lindra dessa.
Att uppmärksamma och underlätta anhörigas situation
Stöd till närstående är en viktig del i palliativ vård som bland annat kan innebära att erbjuda anhöriga att delta i vården, emotionellt stöd och praktiskt stöd. Information och kommunikation är extra viktigt i utmanade situationer som sjukdom, smärta och nedsatt fysisk och intellektuell funktion. Dialogen ska vara i fokus även med de närstående som mellan personalen i vårdteamet man kan behöva samtal om diagnos, utredning, sjukdom och prognos. Det kan vara individuellt hur pass detaljerad information patienten och dennes anhöriga vill ha. Hur pass delaktig man vill vara kan skilja sig åt mellan olika människor, familjer och kulturer. Samtalen kan handla om oro, framtiden och existentiella frågor och alla bör erbjudas samtal om livsfrågor högt i livets slutskede.
Det är viktigt att samtala med patienten och de närstående om deras önskemål och att ha återkommande samtal med närstående under sjukdomsförloppet, informera om målet med vården och planeringen samt om vilken hjälp och stöd som finns att tillgå de kan även bara vara stödjande samtal där de får tala och jag som vårdare lyssnar. Informera även de närstående att de kan hjälpa patienten att samtala om vad de kan och vill göra och att deras närvaro i sig innebär att de är delaktiga. Det är bra att ha en rutin för uppföljning då närstående kontaktas efter patientens död, de som har behov kan då erbjudas ytterligare samtal eller professionellt stöd.
Vården har ansvar gentemot anhöriga även efter dödsfallet genom ett erbjuda sk efterlevandesamtal. Den närstående väljer själv om de vill ha ett efterlevandesamtal och om det i så fall ska ske fysiskt eller via telefon. Även om de tackat nej så ska de få information om att de kan kontakta vårdenheten där deras anhörige avlidit om det skulle ändra sig angående efterlevandesamtal.
Vårdfilosofin inom palliativ vård bygger på en helhetssyn för att kunna lindra lidande och tillgodose så väl fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den palliativa vårdens fyra hörnstenar innebär;
- Symptomlindring så som smärta, illamående och oro.
- Teamarbete mellan olika professioner för att tillgodose patientens behov.
- Kontinuitet och kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal.
- Tillräckligt med stöd till anhöriga, vården ska så långt som möjligt ges i samverkan med dem och utefter deras önskemål. De ska få tillräcklig information och de ska känna att deras närvaro är betydelsefull.
Jag tycker dessa hörnstenar sammanfattar palliativ vård bra och de belyser vikten att ha ett bra samarbete med de anhöriga.
Källförteckning:
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Psykiatri tema Yrkeskompetens
Jag har i kursen om psykiatri bland annat fått läsa om professionell hållning i det psykiatriska arbetet. Yrkeskompetens och ett professionellt förhållningssätt är även viktiga ämnen för oss hudterapeuter eftersom vi bemöter människor i många olika situationer på ett nära och personligt sätt.
Balanspunkter
Närhet – distans
Närhet är en viktig del av mötet med en vårdtagare, men samtidigt måste vi hålla det på ett professionellt yrkesmässigt plan. Personlig men inte privat tänker jag och det kännetecknas av att jag är mig själv men jag utgår ifrån vårdtagarens förutsättningar och behov och inte mina egna. Det är viktigt med äkthet och uppriktighet gentemot vårdtagaren samtidigt som det gäller att distansera sig från dennes känslor och inte gå in i dem för mycket eller ta över dem. Försök att vara rak och ärlig i det du säger men säg inte allt du själv känner och tycker.
Överföring – motöverföring
En vårdtagare kan omedvetet lägga över känslor från andra situationer och personer på dig som vårdpersonal. Kanske en vårdtagare förknippar dig och er relation med en nära vän som hen saknar från barndomen. Överföring kan även handla om känslor som aggression som patienten riktar mot personalen men som egentligen bottnar i ilska mot någon eller något annat. Denna överföring från vårdtagaren kan skapa motöverföring hos den som vårdar. Du kan till exempel bli osäker i situationen om du har egna omedvetna problem. Detta blir då ett hinder i relationen mellan den som vårdar och vårdtagaren. Att stänga av och bli känslokall eller att bli överengagerad kan vara försvarsmekanismer som ytterligare kan förhindra ett bra möte mellan er.. Det är därför viktigt att som vårdare ha god självkännedom och vara medveten om egna känslor och behov som kan påverka en i mötet med en patient.
Empati – sympati
Det är väldigt viktigt att ha empatisk förmåga om man ska jobba inom vård och omsorg, att ha ett empatiskt förhållningssätt innebär att man kan förstå andra människors känslor och kan sätta sig in i deras situation. Det gör att du kan bemöta individen och visa medmänsklighet. Men det betyder faktiskt inte att du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad utan det är viktigt att förstå att alla är olika och utgå ifrån vårdtagarens önskningar och behov som inte behöver vara de samma som dina egna.
Empati innebär att ha både inlevelse i personens situation och känslor men att samtidigt distansera sig så att man inte tar över vårdtagarens känslor eller tror att hens behov är desamma som dina. Att gå in i andras känsla och ta över den, kan göra att du blir ledsen och tycker synd om persiennen och det är istället sympati. Sympati är varken konstruktivt för dig eller för vårdtagaren.
Förståelse – gränssättning
Som jag nämnde ovan är det viktigt att vara empatisk och visa förståelse för och respektera vårdtagaren som person. Att vara lyhörd och visa intresse för personens erfarenheter och behov är också viktigt. Ibland kan även gränssättning vara nödvändigt vid vissa betanden och du kan faktiskt på det sättet även visa att du respekterar patienten som en kompetent person, att vara överdrivet ”omhuldande” kan göra att hen känner sig mer sjuk än hen egentligen är.
Stöd – självständighet
Detta är också en balanspunkt som är viktig i relationen mellan dig som personal och vårdtagaren. Det är viktigt att inte gå in i, ta över och försöka styra vårdtagarens liv men du ska finnas där, stötta och uppmuntra hen i att kunna leva ett självständigt liv.
Ett bra samtal med patienten
För det första är det viktigt att ha ett mål med samtalet. Att lyssna uppmärksamt på vad hen säger, och även visa det med kroppsspråk, mimik och tonfall, bekräftar att du förstår och respekterar hens tankar. Det är även viktigt att ditt kroppsspråk stämmer överens med det du säger så att du inte sänder ut dubbla budskap.
Försök ställa öppna och relevanta frågor för att få patienten att själv reflektera över sin egen situation. Det är bra att lämna utrymme för reflektion genom att våga låta det vara tyst emellanåt och att vårdaren inte blandar in egna känslor och erfarenheter i samtalet.
Efter samtalet återspeglar du och visar att du lyssnat genom att sammanfatta vad ni kommit fram till. Detta för att patienten själv ska få en ökad förståelse för sina egna tankar och känslor. Under samtalet kan du även delge information om diagnos, medicinering, friskfaktorer och riskfaktorer i förhållande till diagnosen, samt vårdkontakter för att hen ska kunna få fortsatt stöd.
Ett professionellt förhållningssätt
Ett professionellt förhållningssätt innebär för mig att bemöta patienten med respekt, ödmjukhet och empati samt att ha en rak och tydlig kommunikation. Detta är viktigt för att skapa förtroende i bemötandet av till exempel personer med psykisk funktionsnedsättning. Varje patient ska bemötas utifrån dennes unika behov, förutsättningar och tillstånd. Jag måste vara medveten om att mitt förhållningssätt påverkas av min människosyn, min yrkeskunskap och min självkännedom.
Jag tycker att etik och moral är en mycket viktig del av ett professionellt förhållningssätt inom vården, särskilt inom psykiatrin där det kan förekomma olika etiska dilemman. Det är viktigt att hela tiden arbeta med sin moraliska kompass, att diskutera och utvärdera både med sig själv och inom arbetslaget tror jag. Det är även viktigt att hela tiden öka sin självkännedom samt sin yrkesmässiga kompetens. Som jag beskrivit ovan är ett empatiskt förhållningssätt viktigt men att det även innebär en viss distansering och för att behålla den yrkesmässigt professionella hållningen. En del av att jobba professionellt är att även ha ett etiskt förhållningssätt gentemot varandra inom personalgruppen.
Det innebär att behandla varandra respektfullt och är av stor vikt eftersom nedsättande beteende inom arbetslaget kan leda till att man inte kommunicerar information och risker med varandra. Vilket senare kan leda till misstag och felaktiga beslut. Konflikter i personalgruppen kan även påverka bemötandet av patienten.
En humanistisk människosyn ska vara grunden i bemötandet där man utgår ifrån alla människors lika värde och varje patient ska accepteras som hen är oavsett psykiska diagnoser eller tillstånd. Enligt rättviseprincipen har även alla har rätt till likvärdig vård oavsett ålder, kön, ursprung eller livssituation. Patientens integritet och självbestämmanderätt är viktigt att värna om inom vården oavsett psykisk eller fysisk förmåga särskilt i utsatta vårdsituationer måste vi ha ett professionellt förhållningssätt och ta hänsyn till och visa respekt för vårdtagaren.
I en artikel i Läkartidningen från 2020 skriven av fyra överläkare specialistläkare, psykoterapeut och forskare så slår de fast att ett bra professionellt bemötande kan stärka utsatta patienter och att kunskap, självreflektion och arbetsgruppens arbetssätt skapar förutsättningarna för detta. De menar att enligt många studier innebär ett gott bemötande att vara artig, vänlig och hjälpsam samt att detta är en viktig del av vården. Ett dåligt bemötande kan påverka den fortsatta behandlingen negativt och att patienterna uppfattar det dåliga bemötandet som tecken på att personalen är okunnig, oengagerad, osäker och omdömeslös.
Brister i bemötandet leda till att man missar viktig kommunikation och information vilket är en patientsäkerhetsrisk. Bristerna i bemötandet kan även leda till att patienten inte följer ordinationer och rekommendationer eller inte söker vård igen vid behov.
Källor
Göransson, Ann-Marie. (2019) Psykiatri 1. Sanoma Utbildning. Stockholm.
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
(Hämtad 2021-02-14)
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/bemotande/
(Hämtad 2021-02-14)
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Vad är autism och vad innebär det?
I min kurs i specialpedagogik har jag fått kunskaper inom olika funktionsnedsättningar och hur dessa kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället samt om olika specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel. Jag har här valt att skriva mer fördjupat om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen Autism.
Diagnosen Autism
Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som visar sig i hur en person uppfattar omvärlden och samspelar och kommunicerar med andra där alla olika intellektuella och språkliga nivåer förekommer. AST har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information. Forskningsstudier, både tvillingstudier och epidemiologiska har tydligt visat att benägenheten att utveckla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt ärftlig enligt färska uppgifter från Karolinska Institutet. Tyvärr var finns många myter och gamla föreställningar som lever kvar om att andra orsaker skulle ligga bakom autism.
1–2% av den svenska befolkningen någon AST-diagnos och det är flera gånger vanligare att pojkar än flickor får diagnos inom AST. Det diskuteras dock om dessa könsskillnader speglar en verklig skillnad i förekomst eller om flickor underdiagnostiseras. Flickor får ofta utredning och diagnos senare i livet och diagnoskriterierna bygger främst på kunskap från studier av pojkar. Flickors AST känns inte alltid igen i barndomen trots stora svårigheter men könsfördelningen är betydligt jämnare bland vuxna än bland barn.
En del, både män och kvinnor, med autism får inte diagnos förrän i vuxen ålder vilket kan ha inneburit många år av svårigheter och personligt lidande.
2013 publicerades den senaste version av den amerikanska diagnosmanualen DSM-5, i denna fördes autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd samman till en autismdiagnos. I den svenska översättningen från 2014 är autism namnet på den övergripande diagnosen. Syftet med att förändra en diagnos och dess kriterier är att kunna ge ännu bättre stöd och förutsättningar.
De gemensamma kärnsymptomen är begränsning i social kommunikation och socialt samspel samt begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Många har också överkänslighet eller underkänslighet för olika sinnesintryck.
Kommunikation och samspel
Hos en del barn med autism utvecklas talet sent eller inte alls medan andra kan ha ett väl utvecklat tal. Men även de med välutvecklat språk kan det vara svårt att använda det med ett ömsesidigt samspel men kan även ha svårt att uppfatta nyanser i språket och tolkar det bokstavligt. Svårigheter att inleda och upprätthålla konversationer samt med att anpassa röststyrkan till situationen är också vanligt.
Många har även svårt att tolka ansiktsuttryck och gester samt att använda ögonkontakt och kroppsspråk på ett sätt som förväntas av omgivningen. En del barn med autism visar inget intresse för att leka med andra jämnåriga utan föredrar vuxnas sällskap. Den med autism kan ha svårt att uppfatta sociala koder och oskrivna regler.
Beteenden, intressen och aktiviteter
En del barn med autism leker inte rollekar, en del bryr sig inte om leksaker eller tillexempel radar upp dem istället för att leka med dem. Personer med autism kan helt uppslukas av intressen eller aktiviteter, det kan vara vissa föremål, dataspel, matematik eller vad som helt, det gemensamma är det intensiva och detaljfokuserade intresset.
Många med autism har en ojämn begåvningsprofil vilket kan leda till fel anpassade krav från omgivningen och en själv. Vissa med autism är mycket rutinbundna och reagerar kraftigt på små förändringar.
Sociala sammanhang som raster och festligheter är ofta svåra för personer med autism. En del utvecklar strategier för att hantera dessa tillfällen men det kan gå åt mycket energi och det kan bli väldigt uttröttande och skapa oro, andra försöker istället helt att undvika sådana sammanhang.
Många med autism kämpar med att förstå hur man ska bete sig olika sociala situationer, en del föredrar ensamma aktiviteter eller att umgås med yngre personer. Ofta önskar man att man hade vänner men vet inte hur man ska gå till väga.
Konsekvenser
En allvarlig konsekvens är att en stor andel av eleverna med autism i grundskolan inte når kunskapsmålen. Föräldrarna menar att skolans personal saknar kunskap om autism och att anpassningen och det pedagogiska stödet är otillräckligt. Detta kan leda till ökad frånvaro, sämre kunskaper och personliga misslyckanden. I och med den nya skollagen 2010 förändrades reglerna för placering av elever med autism, innan hade elever med autism rätt att gå i särskola. Idag måste man även ha en utvecklingsstörning för att få gå i särskola. Det innebär att många av dem med autismdiagnos förväntas nå kunskapsmålen inom den reguljära skolverksamheten. Ökad frånvaro har enligt många föräldrarna orsakats av skolans bristande kompetens när det gäller autism, bristande anpassning, bristande stöd i lärandesituationer och i socialt samspel. Även stress, misslyckande, oro och sömnproblem orsakar en ökad frånvaro hos barn med autism enligt föräldrarna i en enkät av Skolverket. Av elever med autism når i bara hälften målen för svenska, engelska och matematik, enligt studien. Detta betyder att en stor andel av eleverna med autism inom grundskolan inte når upp till kunskapsmålen, detta kan få allvarliga konsekvenser för deras framtida möjligheter till studier och arbete.
Många olika insatser och behandlingar utöver läkemedel vid autism används, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader brister. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har identifierat olika insatser och behandlingsmetoder som används vid autismspektrumtillstånd men anser det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av dessa som otillräckligt. Träning med en kombination av olika metoder är en vanlig insats i Sverige men dess effekt har inte studerats. SBU slår även fast att delaktigheten för personer med AST och deras anhöriga behöver förbättras, då de ofta upplever stigmatisering, social isolering, bristande kunskap hos vård och skolpersonal, bristande resurser och maktlöshet. SBU anser att tidig diagnostik kan motverka stigmatisering.
Autism och specialpedagogiska insatser, metoder och hjälpmedel
Autism är ingen sjukdom och kan inte ”botas”, autism växer inte bort men situationen kan se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan klara sig bättre eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver. Vissa kan få hjälp av viss medicinering som Melatonin mot sömnsvårigheter, Centralstimulerande läkemedel för energibalans och olika antidepressiva preparat med det finns ingen effektiv medicinsk behandling av AST.
Målet för olika insatser är att öka individens funktionsförmåga, självständighet och livskvalitet genom att bygga på styrkor och kompensera för svårigheter. En anpassad miljö där omgivningen har förståelse och kunskap om autism är avgörande men det behövs mer forskning om vilka insatser som är effektiva.
Omgivningen behöver;
Kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå personer med autism och hur varje persons möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.
Anpassa krav för att undvika stress. Skapa möjligheter att lyckas, ge mycket beröm, undvik kritik och tjat.
Respekt för individen, ingen är en funktionsnedsättning utan en individ med en egen unik personlighet.
Pedagogik och förhållningssätt
Förskolan och skolan ska försöka väga upp skillnader i barns och ungas och förutsättningar för lärande. Undervisningen ska så långt det är möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser vilket innebär att ta hänsyn till alla olika behov för en tillgänglig utbildning. Personer med funktionsnedsättningar som autism är ingen homogen grupp och därför kan inget allmänt undervisningsupplägg möta behoven hos dessa barn. Stöd behöver alltså utgå ifrån den enskilda individens behov. Därför behövs en grundlig pedagogisk kartläggning för att främja individens utveckling och lärande. Det är viktigt att extra anpassningar och särskilt stöd utgår från kartläggning och analys. Även rasterna kan behöva planeras för att utgå från elevens behov. Rasten är till för vila och återhämtning för att orka med skoldagen, det är därför bra att kartlägga vad som stressar och tar energi samt vad som kan vara motiverande och ge återhämtning.
Tydliggörande pedagogik kan skapa struktur i skolan, tydliggörande pedagogik innebär att eleven får svar på dessa frågor: Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? När? Hur länge? Vad händer? Vad händer sedan?
Skolan och förskolan har i uppdrag att skapa en tillvaro i lärarmiljön som upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Det kan ske med hjälp av ett personligt och visuellt schema för att skapa delaktighet och trygghet i vad som ska hända under dagen.
En annorlunda kognition och perception gör att man hanterar information och sinnesintryck på ett annat sätt. Detta kan påverka det sociala samspelet och då behövs stöd från omgivningen i sociala situationer. Det kan vara ett stöd att pedagogen visualiserar sociala situationer till exempel genom sociala berättelser och seriesamtal.
Tidig diagnos och tidigt anpassade insatser samt bra information till individen och dess omgivning är viktigt för att ge så bra förutsättningar som möjligt. Pedagogik, miljö och stöd behöver anpassas efter de individuella förutsättningarna. Hjälpmedel som appar, bilder eller skriven text kan behövas för kommunikation och tidsuppfattning. Att få stöd för att få en fungerande självständig kommunikation är viktigt för en god livskvalitet. En del med vuxna med autism har fått strategier för att kunna leva ett självständigt liv utan stödinsatser, en del har ett visst behov av stöd och en del har ett omfattande behov av stöd hela livet.
Med rätt stöd, förståelse och acceptans från omgivningen så behöver inte behovet av stöd stå i vägen för ett gott liv, de allra flesta med autism kan få ett bra liv och livskvalitet.
Alla ska människor ska alltid respekteras som individer och alla har rätt till ett meningsfullt liv.
Det handlar om den grundläggande humanistiska människosynen om att alla människor har lika värde oavsett diagnos eller funktionsnedsättning.
Det som jag tror behövs för att samhället ska bli ännu bättre på detta är mer forskning för att få en bredare kunskap och ökad förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
| Begrepp; |
| Funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska förmågan. |
| Funktionshinder uppstår om miljön inte anpassats till förmågan hos personen med funktionsnedsättning. |
| Funktionsvariation beskriver människors olika fysiska, psykiska eller kognitiva förmågor utan att lägga någon värdering i dessa. |
| Diagnoser är bestämningar och bedömningar av sjukdomar och tillstånd. |
| Inkludering innebär att innefatta och acceptera allas unika förutsättningar och att anpassa den omgivande miljön till dessa. |
| Exkludering att stänga ute en individen eller individer från en grupp. |
| Habilitering innebär råd och stöd till att utveckla förmågor hos individer med någon form av funktionsnedsättning. |
| Tillgänglighet är när något åtkomligt och lätt att ta del av, dvs det som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhälles olika aktiviteter etc. |
| Delaktighet är att vara en del av ett sammanhang, att man ges möjlighet till medbestämmande och kunna påverka sin situation, att få uttrycka åsikter och vara en del av samhället fullt ut. |
| Likvärdighet är att oavsett förutsättningar behandla alla rättvist och rimligt. |
| Humanistisk människosyn innebär att alla människor har lika värde och att varje människa är unik med individuella behov. |
Källförteckning
Larsson, I. (2013) Specialpedagogik 1. Gleerups förlag. Malmö
https://www.autism.se/autism_i_dsm5
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
(hämtad 2021-02-07)
https://ki.se/kind/kind-genomics-genetiska-faktorer-och-npf
(hämtad 2021-02-07)
Den regnbågsfärgade oändlighetssymbolen representerar mångfalden i autismspektrumet liksom den större neurodiversitetsrörelsen. Symbolen är framtagen av The autism rights movement, som ser autismspektrumet som ett resultat av naturliga variationer i människans hjärna snarare än ”sjukdom” som ska botas. Rörelsen förespråkar flera mål, som större acceptans av autistiskt beteende, stöd som fokuserar på att förbättra livskvaliteten snarare än att imitera beteendet hos neurotypiska personer och erkännandet av den autistiska delen av befolkningen som en minoritetsgrupp.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
ADHD-diagnos, varför då?
Min första uppgift i kursen Specialpedagogik 1 var att diskutera för- och nackdelar med att få en diagnos. Syftet var att framföra åsikter samt diskutera attityder och värderingar i relation till människors funktionsnedsättningar. Jag valde att diskutera utifrån en ADHD-diagnos.
Vad är en diagnos?
En diagnos är en bedömning som beskriver en persons funktionsnedsättning eller sjukdom. Diagnosen ställs efter omfattande utredning. En diagnos kan behövas för att kunna ge rätt stöd till en person med funktionsnedsättning.
Vad är ADHD?
ADHD, Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser.
Omgivningens betydelse
Att föräldrar och närstående får en bättre förståelse är en stor fördel med att få en diagnos och att en stödjande och anpassad omgivning minskar risken att funktionsnedsättningen leder till ett allvarligt funktionshinder slår Socialstyrelsen fast i sin rapport ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD” från 2019. Socialstyrelsen har även kommit fram till att en diagnos ökar förståelsen hos föräldrar, lärare, omgivningen samt barnet själv och gör att man kan sätta realistiska krav och förväntningar och att det underlättar för planeringen av stödinsatser.
Åtgärderna är viktiga eftersom ADHD kan ge väldigt olika konsekvenser för ett barns liv beroende på om barnet har en stödjande omgivning eller inte enligt Socialstyrelsen. Att låg självkänsla gör att många med ADHD slutar skolan utan fullständiga betyg och att man sedan som vuxen med ADHD har präglats av uppväxten och de krav och förväntningar man haft på sig och vilket stöd man fick skriver även Hjärnfonden om. De menar att föräldrarnas stöd är extremt viktigt och en ADHD-diagnos kan vara en enorm lättnad för personen.
Psykiatrikern Annika Brar skriver i en artikel att skolk från skolan ökar hos barn och unga med ADHD när kraven ökar och man får svårare att hänga med i undervisningen. Att hela tiden försöka leva upp till omgivningens krav och förväntningar kan leda till stress och psykiatriska problem. Personliga misslyckanden i skola, arbetsliv och relationer samtidigt som man får kritik från sin omgivning ger ofta en negativ självbild.
Effekter av diagnos, behandling och stöd samt avsaknaden av dessa
Att obehandlad ADHD är en mycket stark riskfaktor för bland annat depression, ångest och missbruk och i förlängningen även stor ökad risk för självmord konstateras i artikeln ”Perspektiv på utredning och diagnos vid ADHD” av Hanna Edebol Fil. Dr vid Örebro Universitet och Torsten Norlander Professor vid Karolinska Institutet.
Socialstyrelsens har genom att gå igenom registerdata sett att vuxna med ADHD har i genomsnitt förutom sämre hälsa även sämre ekonomi och sämre levnadsförhållanden och de menar därför att det finns stora fördelar med att sätta in långsiktiga stödinsatser till personer med ADHD och det finns forskning som visar att ett långsiktigt stöd inte bara ger personliga fördelar utan även är positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ingvar Nilsson, nationalekonom, och Eva Nilsson-Lundmark, leg arbetsterapeut, har under 30 år studerat och analyserat ADHD-problematiken ur ett socioekonomiskt perspektiv och kommit fram till att tidiga insatser kring barn med ADHD ger förutom mänskliga vinster extremt höga samhällsvinster.
Detta har att göra med det som psykiatrikern Annika Brar skriver om, nämligen att var femte vårdsökande inom psykiatrin, var tredje inom missbruksvården och nästan hälften av intagna inom kriminalvården har ADHD – i de allra flesta fall tidigare odiagnostiserad sådan. Dessa personer kunde antagligen ha haft en annan utveckling om de hade fått rätt behandling och stöd som barn. Sådana sekundära problem kan troligen förebyggas hos unga med ADHD genom ökad kunskap och rätt insatser.
Tyvärr har Socialstyrelsen även sett i sin kartläggning att det finns risk att vissa grupper vuxna med ADHD riskerar att inte få någon utredning eller rätt behandling. Forskare och vårdpersonal erfar att exempelvis äldre personer, personer med annan kulturell bakgrund än svensk och även kvinnor i högre grad riskerar att inte få rätt vård och att deras odiagnostiserade ADHD kan ge negativa konsekvenser för dessa individer.
Jag tycker jag hittat bra stöd i litteraturen för att personer med funktionsnedsättning så som ADHD behöver stöd för att må bättre och fungera bättre i samhället. Alla med ADHD måste erbjudas individanpassade behandlings- och stödinsatser oavsett ålder, kön eller kulturell bakgrund. Det tjänar samhället på men framförallt för de enskilda individernas skull.
Källförteckning
Larsson, I. (2013) Specialpedagogik 1. Gleerups förlag. Malmö
(2021-01-17)
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-21.pdf
(2021-01-17)
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/997
(2021-01-17)
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/915
(2021-01-17)
https://www.hjarnfonden.se/2017/02/nar-hjarnan-fungerar-annorlunda/#
(2021-01-17)
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/
(2021-01-17)
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Text: Lena Edberg
Vård och Omsorgsarbete – praktik
I slutet av 2020 var det dags för min första APL – arbetsplatsförlagt lärande, dvs praktik. Jag hade fått tag på en praktikplats på ett vård- och omsorgsboende på bekvämt cykelavstånd hemifrån.
Praktiken var fyra veckor på heltid och en del av kursen ”Vård & Omsorgsarbete 1”. Jag fick många nya kunskaper och erfarenheter med hjälp av min handledare och kollegor under min APL samt teoretiska kunskaper från kurslitteraturen och kursens inlämningsuppgifter. Jag tänkte sammanfatta kursen och min upplevelse av praktiken här.
Att uppmärksamma olika människors behov och förutsättningar
Det är viktigt att se till hela människan, inte bara hens sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning. Det gäller att ha en holistisk helhetssyn på människan:
Fysiska behov som behöver tillgodoses är tillexempel mat, dryck, sömn och hygien. Dessa har jag aktivt hjälpt de boende att tillgodose, jag har tillexempel hämtat mat och dryck och hjälpt personer med förflyttningar, hygien, äta med mera.
Psykiska behov som man behöver vara lyhörd för är olika känslotillstånd såsom oro och ångest. Jag har mött flera boende med oro och ångest, försökt ge extra tid, lyssnat och samtalat.
Sociala behov är något alla människor har på olika sätt, anhöriga är väldigt viktiga för de flesta. Jag har hjälpt olika boende att ringa sina anhöriga och det var verkligen tydligt hur det glädjer och lugnar. Jag har även bytt några ord med deras anhöriga och jag tror det känns tryggt för dem att höra att personalen bryr sig och är engagerade.
Kulturella behov handlar om olika traditioner och seder som skiljer sig mellan olika personer beroende på nationalitet, etnicitet, socioekonomisk bakgrund. Det är viktigt att tillgodose även dessa behov inom omsorgen av en individ. På min avdelning hade vi bara boende med svensk bakgrund, så vi firande de svenska traditionerna och de fick typisk svensk husmanskost. Vi firade bland annat advent med glögg och lussekatter och bjöd på extra fin tre rätters Nobelmiddag. Men det är förstås inte så att alla ur en viss generation eller med en viss bakgrund gillar samma saker, därför viktigt att anpassa efter individen.
Andliga behov kan handla om tro och vad man tänker om meningen med livet eller vad som händer när vi dör. Jag har fått tala med boende om vad just de tror händer när vi dör och det kan vara ett behov många i livets slutskede. Det fanns även tillgång till präst och professionell samtalsterapi.
När jag tidigare, innan denna praktik jobbade på ett Judiskt boende fick jag lära mig mycket om de judiska traditionerna och det var väldigt intressant för mig men framför allt viktigt för de boende där att få utöva sin tro och sina traditioner.
Kommunikation och bemötande
Som vårdare gäller det att ha en god självinsikt och reflektera över sitt förhållningssätt gentemot andra människor. Empatisk förmåga är mycket viktigt för att kunna sätta sig in i vårdtagarens behov. Kommunikationen är också väldigt viktig för att förstå vårdtagarens behov, det ska vara en tvåvägskommunikation och inte bara att jag talar om saker för vårdtagaren utan det ska vara en dialog, det är viktigt med ögonkontakt och att man inväntar respons. Är det svårt att kommunicera verbalt kan man använda kroppsspråket som hjälp. Vänlig beröring och kroppspåk kan ge en lugnande effekt på mottagaren.
Ett hygieniskt arbetssätt
De basala hygienrutinerna ska alltid följas, vi använde visir, munskydd, handsprit, handskar och förkläde. Då någon varit inne på sjukhus och kommit tillbaka så har hen fått vara i karantän i sin lägenhet och vi tog alltid på munskydd, visir, handskar och förkläde varje gång vi skulle gå in till en boende. Arbetskläder byts och tvättas förstås varje dag och kontaktytor spritas flera ggr per dag. Jag tycker att vi följt de basala hygienrutinerna bra på den avdelning där jag var. Det är extra viktigt att arbeta hygieniskt på denna typ av boende där vårdtagarna är mycket gamla, sköra, multisjuka och därmed har sämre immunförsvar.
De har inte haft något Covid-fall på avdelningen sen pandemins start och nu sedan början av 2021 är alla boende dessutom vaccinerade och de har börjar vaccinera personalen!
Ett ergonomiskt arbetssätt
Jag har tillsammans med min handledare hjälpt vårdtagare som är orörliga, instabila, svaga eller har ont med olika förflyttningar. Behovet av hjälp och vilka hjälpmedel som används anpassas efter individens förmåga. Det är viktigt att anpassa sänghöjd efter arbetsmoment och böja på knän istället för rygg vid tex påklädning. Det är ett samarbete mellan en till två vårdgivare och vårdtagaren där kommunikation och information är viktigt.
Ett estetiskt arbetssätt
Det estetiska tar vi till oss via våra sinnen och det är en del av vården av hela människan att även vårda sinnen och jobba estetiskt. De boende har inrett sina lägenheter med personliga tillhörigheter och har bland annat fotografier från ungdomen, barn och barnbarn. Detta har jag märkt kan skänka trygghet och glädje och är något att samtala om. Det är även viktigt att hålla rent och snyggt på avdelningen och i lägenheterna.
De boende får hjälp med att hålla sig hela och rena, att kamma sig och fixa håret med mera.
Vi i personalen har likadana rockar med förtagets logo och vi har namnskylt med vår titel. Det ger tydlighet, igenkänning och trygghet till de boende.
Inför jul har jag varit med och julpyntat både i matsal och hos de boende, det var tydligt att det skänkte glädje och väckte fina minnen hos de boende. De erbjuds även olika aktiviteter med musik, sång, dans, bingo med mera.
Vårdplanering och genomförandeplan
En genomförandeplan ska upprättas för varje boende. Den nya boende får även med sig en beställning där det står om vårdtagarens medicinska bakgrund, livssituation och behov. Genomförandeplanen ska beskriva hur hjälpinsatser ska genomföras, hur ska måltider, hygien, förflyttning, städ, tvätt och inköp mm genomföras, vad personen kan göra själv och vilken hjälp hen behöver. Hur ofta och vilken tidpunkt ska de genomföras, hur kan personen kommunicera, man kan även skriva ned mål och övriga önskemål som personen har.
Arbetsterapeut gör bedömningar om personens förmåga att sköta sitt dagliga liv, vilka hjälpmedel och vilket stöd som behövs, dessa kan anpassas efterhand om förmågan förändras. En del kan klara mer och mer själva om de flyttat in efter en stroke medan någon annan klarar mindre efter ett fall.
Min praktiktid
Efter min första APL-period så känner att jag lärt mig mycket sv det centrala och grundläggande inom arbetet som undersköterska. Det handlar om omvårdnad av hela människan, att kommunicera och visa empati. Det är viktigt med hygien men även med estetik och ergonomi. Jag var lite nervös för att jobba på äldreboende innan min APL men blev glatt överraskad över att det kändes så pass bra. Jag tycker att de boende har det bra och blir väl omhändertagna, många i personalen har jobbat tillsammans länge och de är samspelta, trygga och erfarna i sitt arbete. Många av de boende har väldigt stort vårdbehov men det kändes inte så tungt som jag trodde. Det kändes tvärt om väldigt bra när man lyckades väl med kommunikationen och kunde hjälpa, lugna och tillgodose den individens behov.
Det känns verkligen att man gör något meningsfullt och jag kommer faktiskt jobba lite extra här fram över! Min timanställning blev just klar och jag har fått min första Covid19-vaccindos eftersom jag ska jobba extra på äldreboendet och för att jag ska ut på ny praktik i vår.
Källa:
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS
ANNONS
SHR:s vision – SHR har arbetat fram en vision för organisationen. Denna vision skall lyfta fram och spegla hudterapeuternas status som yrke och vara vägledande i SHR:s kommunikation om detta till allmänhet och myndigheter.
SHR är en intresseorganisation för hudterapeuter och branschorganisation i skönhetsbranschen. Enligt våra stadgar är föreningens syfte att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Föreningen ska verka för att utveckla och höja medlemmarnas kompetens och yrkesskicklighet bland annat genom samarbete med utbildningsanordnare för hudterapeuter och genom att verka för vidareutbildning för medlemmarna.
Utifrån detta har styrelsen fastslagit att SHR:s ansvar är att verka för ett seriöst och kompetent yrkesutövande med ansvarskänsla. Fokus skall ligga på etik, kvalitet samt kundens säkerhet och trygghet. Bakgrunden till detta är att vi allt oftare ser ofullständigt utbildade aktörer i branschen som konkurrerar med våra medlemmars kvalificerade arbete.
SHR är idag en viktig faktor för yrket och för branschen och bör ta ansvar för både utbildning av hudterapeuter och för slutkonsumentens trygghet. Vidare så finns det idag för dålig kunskap om hudterapeutens arbete och detta behöver kommuniceras ut bättre till både allmänhet och myndigheter.
SHR skall vara ett nätverk i framkant med ett starkt varumärke och en enad profil. Det skall ge legitimitet och inflytande både nationellt och internationellt.
KUNSKAP
SHR vill främja och uppmuntra det livslånga lärandet och kvalitetsutveckling på flera olika plan. I begreppet KUNSKAP vill SHR betona att våra medlemmar har en gedigen grundutbildning och att lärandet är en process som pågår kontinuerligt hela livet. Kunskap kan inhämtas på många olika sätt och SHR vill vara en naturlig del i det fortsatta lärandet för hudterapeuten. Det kan SHR vara genom att erbjuda fortbildning i form av kurser, certifikat, mässor och seminarier.
KVALITET
I detta begrepp vill SHR betona vikten av en gedigen utbildning med relevant kunskap, ansvarstagande för sitt arbete och ett etiskt förhållningssätt gentemot konsumenten. Det innebär bland annat att inte utföra behandlingar som ligger utanför sitt kompetensområde. Dokumentation, informationsinhämtning från konsumenten och information till konsumenten är viktiga bitar. För vägledning om ett etiskt förhållningssätt så finns också de etiska reglerna som våra medlemmar har att följa.
TRYGGHET
Den auktorisation som SHR ger till sina medlemmar är en viktig del av konsumenttryggheten. Auktorisationen innebär att medlemmarna har en garanterat gedigen utbildning och utför professionella behandlingar. De arbetar efter SHR:s etiska regler och innehar behandlingsskadeförsäkring. Behandlingsskadeförsäkringen träder i kraft om en kund skulle drabbas av en skada, under behandlingen eller till följd av behandlingen.
Kunden kan således känna sig trygg genom att välja en hudterapeut som är medlem i SHR.
SHR är en branschorganisation för välutbildade och auktoriserade hudterapeuter.
Vår organisation är idag en viktig faktor för yrket och vi tar ansvar för både utbildning av hudterapeuter och för slutkundens trygghet. En medlem i SHR är kvalitetssäkrad i sitt arbete, vårt emblem är därför av stor betydelse
Text: Lena Edberg
Psykologiska perspektiv då och nu
Nu är första terminen av min undersköterskeutbildning slut och jag tänkte skriva lite om ett av mina favoritämnen som jag just avslutat en kurs i – Psykologi.
Jag kommer första att skriva om de tidiga psykologiska perspektiven; den psykodynamiska teorin och behaviorismen. Sedan kommer jag beskriva de modernare perspektiven inom psykologin; Kognitionspsykologi, Biologisk psykologi och Socialpsykologi. För att avslutningsvis beröra det sedan länge så diskuterade ämnet arv eller miljö.
Psykodynamisk teori och Behaviorism
Det Psykodynamiska perspektivet som grundades av Sigmund Freud bygger på intervjuer, observationer och till viss del antaganden. Man menar här att vårt beteende och tankar styrs av olika inre konflikter i vårt psyke. Freud menar att våra inre drifter styr våra handlingar. Våra två starkaste drifter är sexualdriften (libido) som är positiv och aggressionsdriften som är destruktiv. Våra drifter hämmas av samhällets normer och det kan leda till inre konflikt.
Freud talade även om den omedvetna delen av psyket där finns tabubelagda känslor och tankar och traumatiska minnen. Det omedvetna psyket kan tala till det medvetna genom drömmar, felsägningar eller felhandlingar. Det omedvetna bubblar alltså upp genom omedvetna drömmar, ord och handlingar. Han delade även upp psyket i detet, jaget och överjaget. Detet vill tillfredsställa våra drifter och finns mestadels i vårt omedvetna. De som styrs mycket av detet har svårt med sin impulskontroll. Jaget är förnuftigt och medvetet, jaget söker balans och kompromissar mellan detet och överjaget. Överjaget sätter krav och förväntningar från omgivningen och oss själva, överjaget kan liknas med samvetet. Konflikter kan lätt uppstå mellan dessa tre delar av psyket då detet vill tillfredsställa lustar och överjaget vill följa normer så måste jaget medla mellan dessa drivkrafter.
Psykoanalysen kan beskriva det psykodynamiska perspektivet och är även en terapiform som Freud tog fram. I denna terapiform försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Freud menade även att vi använder försvarsmekanismer för att skydda oss mot bla. ångest. Däribland hittar vi; Bortträngning, Projektion, Förnekelse, Reaktionsbildning, Regression, Förskjutning, Rationalisering, Sublimering, Identifikation. Han delade även in barnets utveckling i fyra faser; orala, anala, oidipala, latenta, genitala.
Det Behavioristiska perspektivet handlar om beteende är samtida med Freud men är en helt annan teori. Här menar man att vårt beteende styrs helt av miljön. Inlärning är det som ligger bakom olika beteenden och de kan även läras bort. Här ser man inte alls till bakomliggande orsaker så som man gör inom psykoanalysen. Ivan Pavlov är känd för experiment med hundar och slutsatsen att man kan lära in beteenden vilket kan kallade klassisk betingning. John Watson som lanserade teorin menade att det bara går att studera människors beteende och inte deras inre medvetande på ett vetenskapligt sätt. Skinner, en annan känd psykolog inom behaviorismen, lanserade teorin om positiv och negativ förstärkning samt bestraffning vilken han grundade på ett experiment på en råtta. Positiv förstärkning med beröm och uppmuntran var den mest effektiva för att förändra ett beteende enligt honom. Genom beteendeterapi så kan man lära om ett negativt beteende som att få bort en fobi.
Kognitionspsykologi
Kognitionspsykologi är ett perspektiv utifrån tänkande och handlar om hur vi människor behandlar och bearbetar information, det rör processer inom minne, tänkande, språk, uppmärksamhet och perception dvs hur hjärnan tar till sig och tolkar sinnesintryck. Man ser sedan hur vi använder denna kunskap och omsätter den i handling. De menar att det finns individuella skillnader i koncentrationsförmåga och vad vi uppmärksammar i vår omgivning. Dessa skillnader beror på olika faktorer som arv och miljö. Våra sinnen (synen, hörseln, lukten, smaken, känseln, balansen och kroppssinnet) tar emot information från omgivningen och dessa tolkas sedan i hjärnan. Hur vi tolkar och fyller i informationen som saknas beror på våra egna referensramar. Tänkandet, språket (som är ett verktyg för tänkande och kommunikation), minnet och intelligens är viktiga delar som avgör hur vi agerar.
Den Biologiska förklaringsmodellen
Biologisk psykologi är ett fysiologiskt perspektiv som handlar om hur vårt beteende formas och påverkas av biologiska faktorer som är kopplade till hjärna och nervsystem. Genetiska faktorer ligger bakom många olika former av psykisk ohälsa, kopplingen blir starkare ju mer man forskar på området. Neuropsykologisk forskning visar på sambandet mellan hjärnan och mentala funktioner, olika delar av hjärnan har visat sig styra olika funktioner. Med hjälp av fysiologisk psykologi kan man studera hur olika biologiska funktioner styr vårt beteende. Med hjälp av psykofarmakologi kan man avhjälpa psykiska besvär med psykofarmaka för att normalisera balansen av kemiska substanser som styr psykiska funktioner i hjärnan. En del av den biologiska psykologin är även evolutionspsykologin där Darwin la grunden, det handlar om människans biologiska utveckling. Genom hjärnforskning har man till och med kunnat påvisa att olika personlighetsdrag kan härledas till olika grad av aktivitet i olika delar av hjärnan och olika mängd av vissa signalsubstanser som dopamin.
Biologisk psykologi är baserad på ökade kunskaper inom medicin och förbättrad medicinsk teknik, den är vetenskaplig och lär oss mer om orsakerna bakom vissa tillstånd som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD. Eftersom man vet orsakerna till tillstånd som ADHD, bland annat brist på dopamin och noradrenalin kan man ta fram effektiv medicin med centralstimulerande substanser.
Socialpsykologi och gruppbeteende
Gruppbeteende är en viktig del inom denna socialpsykologi där man ser hur människor anpassar sig till varandra inom olika grupper. Det finns olika roller inom grupper som fördelas och kan förstärka eller försvaga de olika deltagarnas egenskaper. Grupptryck är en dela av vår strävan efter att passa in och accepteras av gruppen. Andra beteenden kopplat till gruppsykologi är masspsykos, åskådareffekten, polariseringseffekten och grupplättjan.
Forskare har tagit fram modeller för vanliga informella roller i grupper. Några av dessa är; ledaren, ledarens högra hand, den präktige samt gruppens clown, syndabock och gnällspik. Roller som har med arbetet att göra kan vara den kreativa, den informativa, den stödjande och den utvärderande. Vem som får vilken roll i gruppen beror på faktorer som gruppens sammansättning av personer, dessas tidigare erfarenheter och förväntningar på varandra samt deras syn på sig själva och på varandra. Rollerna fördelas i det tysta och ofta omedvetet, det kan gå mer eller mindre smidigt beroende på medlemmarnas tidigare erfarenheter av roller i andra grupper osv.
Man utgår ifrån att människan är flockdjur som är väldigt måna om att följa flocken, att vårt beteende avgörs av den sociala situationen, denna tolkas subjektivt och vår egen tolkning avgör vårt beteende. Vårt behov av att passa in är en överlevnadsstrategi som gör att vi följer sociala normer. Det finns även olika former av social kontroll som påverkar vårt beteende, den kan vara både intern och extern, formell och informell. Normen att lyda auktoriteter kan göra att människor kan sluta tänka själva och utföra oetiska handlingar om en auktoritet säger åt oss.
Det har gjorts många experiment inom socialpsykologin för att studera människors beteenden i olika grupper och i olika situationer.
Jämförelse av förklaringsmodellerna
De tre senare teorierna fokuserar på olika områden där den kognitiva fokuserar på mentala processer alltså hur vi behandlar information, den biologiska fokuserar bland annat på processer som styr nervsystemet och kemiska brisers påverkan i hjärnan medan den social fokuserar på individens samspel i sociala sammanhang. Dessa är alla tre mer moderna teorier som är mer vetenskapliga och evidensbaserade än tidigare teorier som det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Behaviorismen är visserligen vetenskaplig på så sätt att de utförde experiment på djur och studerade beteenden vetenskapligt men den tar inte hänsyn till komplexiteten hos människan. Det är en ytlig teori som bara ser på symptom och kan bara hjälpa vid enklare psykiska besvär som en fobi.
De skiljer sig även i olika behandlingsformer. Inom kognitionspsykologin arbetar med KBT (kognitiv beteendeterapi) för att ändra tankemönster och beteendemönster för att kunna påverka på känslor. Inom biologisk psykologi har man psykofarmaka som kan balansera kemiska brister i hjärnan och därmed behandla olika psykiska problem som ADHD och depression. Medan socialpsykologin inte direkt är behandlande men tillämpas inom rättsväsendet som vid utredande intervjuer, förhör, utlåtanden och beslutsfattande inom socialtjänsten. Psykoanalysen som används inom den psykodynamiska teorin så försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Men denna terapiform anses idag vara ovetenskaplig och resultaten tvivelaktiga. Inom behaviorismen jobbar men med behandlingsformen beteendeterapi vilken har vissa likheter med kognitionspsykologins KBT eftersom båda fokuserar på beteenden. Den kognitiva teorin är en fördjupning och utveckling av Behaviorismen då man nu ser till de många komplicerade tankeprocesser som sker i vårt inre och hur vi tolkar och behandlar den yttre informationen som sedan leder fram till ett visst beteende.
Man har även olika förklaringar till varför vi som gör att vi gör i olika situationer så som varför vissa begår ondskefulla handlingar. Inom kognitionspsykologi kan man förklara destruktivt beteende med destruktiva tankemönster och man har individuella skillnader inom områden som EQ. Inom den biologiska psykologin ser man skillnader i aktivitet i olika delar av hjärnan och avvikelser i amygdala, en del av det limbiska systemet. Medan inom socialpsykologin talar man om hur olika sociala situationer kan få nästan vem som helst att begå ondskefulla handlingar. Freud skulle kanske förklara ondskefulla handlingar med ett starkt det, en stark aggressionsdrift eller försvarsmekanismen förskjutning. Medan behaviorismen förklarar ett oönskat beteende med felinlärning och miljöpåverkan.
De äldre psykodynamiska teorierna och behaviorismen känns väldigt utdaterade men det är bra att lära sig om de gamla teorierna ur ett historiskt perspektiv. Det jag tycker är sunt med den moderna psykologin och dess teorier är att man riktar in sig på olika områden och forskar i team som även kan vara tvärvetenskapliga. Det är så forskning som ligger till grund för kunskap ska gå till anser jag, i motsats till personkult kring enskilda personer som tar fram egna teorier som delvis verkar utgå ifrån dem själva baserade på antagen och inte på vetenskap. Psykologin bör vara grundad på vetenskap och forskning!
Arv eller miljö?
Arvet är de egenskaper vi föds med, de delar av vår personlighet och vårt beteende som är medfött, detta är en del av det genetiska eller biologiska perspektivet.
Miljön är omgivningens påverkan på vår personlighet och vårt beteende. Inom behaviorismen menar man att vi föds som ett tomt blad och det är samhället och vår uppfostran som formar oss, detta är även en del av det sociala perspektivet.
Att mena att enbart det ena eller det andra är förklaringen till vårt beteende och våra egenskaper tror jag inte på. Jag tror på ett samspel mellan dessa, och det verkar även forskarna vara eniga om, jag tror att genetiken styr hur man påverkas av miljön runt om kring en, som hur man reagerar på kriser och katastrofer till exempel.
Något relativt nytt och spännande som jag läst om nyligen är forskningsområdet epigenitik. Detta ger oss kunskap om hur våra gener påverkas av vår livsstil och det verkar vara en länk emellan arv och miljö. Forskare har upptäckt cellulära mekanismer som reglerar uttrycket av våra gener. Dessa epigenetiska mekanismer är kemiska markörer som påverkar bland annat utvecklingen av olika egenskaper. De epigenetiska mekanismerna har bevisats vara känsliga för olika faktorer i vår miljö så som av kost, stress, sömn och sociala omständigheter (Medicinska fakulteten Lunds universitet 2019). Jag tycker detta visar på det intressanta och viktiga sambandet mellan arv och miljö och att arvet är grunden men miljön påverkar vilka delar av arvet som träder fram.
Källor
Phillips, T. (2013) Psykologi 1. Gleerups förlag. Malmö.
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biologisk-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/kognitiv-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/perception-och-psykofysik
https://www.psychology.su.se/forskning/forskargrupper
https://www.specialnest.se/hjalpmedel/sa-fungerar-adhd-medicin
https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor
https://www.dn.se/debatt/pseudovetenskap-frodas-i-varden-och-pa-universiteten/
https://www.med.lu.se/nyheter/190411_epigenetik
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Smitta, smittspridning och basala hygienrutiner
För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren.
Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som sprids från en del av den egna kroppens bakterieflora till en annan. Risken att infekteras av sin egen normalflora är större vid invasiva undersökningar och behandlingar särskilt då patienten ofta även har nedsatt immunförsvar. Kontaktsmitta kan ske direkt mellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården.
Droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta är mindre vanliga smittvägar. Smitta kan även spridas via maten, livsmedelshygien är därför också viktig att tänka på inom vården. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare, smittämnen som finns i samhället kan spridas inom vård och omsorg, smittan kan sprids mellan olika patienter och personal sk vårdrelaterade infektioner, VRI.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska all sjukvård vara av god kvalitet och hålla en god hygienisk standard. Alla inom vård och omsorg ska följa grundläggande hygienrutiner, så kallade basala hygienrutiner.
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om de basala hygienrutinerna för personal inom vård och omsorg att följa. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården. I de basala hygienrutinerna ingår; handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder, stänkskydd, andningsskydd och arbetskläder.
Den som arbetar inom hälso- och sjukvård ska följa följande för att begränsa risken för spridning av smitta:
• God handhygien är den viktigaste hygienrutinen för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Hel och frisk hud är också viktigt smörj och vårda dina händer noggrant.
• Naglar ska vara korta och välvårdade och man ska inte använda nagellack eller konstnaglar.
• Om händerna är synligt smutsiga skall de tvättas med flytande tvål och vatten. Torka ordentligt med torkpapper.
• Desinfektera händerna grundligt före och efter patientkontakt, mellan olika arbetsmoment, innan handskar tas på samt efter de tas av. Massera in rikligt med handdesinfektionsmedel på händer och underarmar, massera tills det blir torrt.
• Handskar skall användas vid all risk för kontakt med blod och annat smittsamt organiskt material. Handskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment. Sprita händerna innan du tar på handskar. Låt torka in innan handskar tas på. Handskar bör bytas ofta, mellan olika moment samt mellan olika patienter.
• Desinfektera alltid händerna när handskarna tagits av då risken är stor att händerna kontaminerats i samband med avtagningen av handskarna.
• Smycken såsom ringar och klockor ska inte bäras.
• Långt hår eller skägg ska vara uppsatt.
• Huvudduk ska fästas upp eller stoppas in i kläder samt tvättas dagligen i 60 grader.
• Speciella arbetskläder ska användas. Dessa förvaras på arbetsplatsen och åtskilda från privata kläder. Tvättas dagligen i minst 60 grader på arbetsplatsen eller via tvätteri och de ska vara kortärmade.
• Kläder är den näst största smittspridaren efter händer. Använd plastförkläde vid smutsiga moment, som hantering av avfall eller där risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor.
• Stänkskydd som visir eller munskydd med skyddsglasögon används bland annat vid risk för stänk av blod eller sekret. Andningsskydd används vid vård av patient med luftburen smitta, dessa ska kastas efter varje användning.
MRSA och MRSE är multiresistenta bakterier som är resistenta mot alla de penicillin som vi har idag, därför kan de vara direkt livshotande att utsättas för dem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi, MRB är ett stort och ökande världshälsoproblem. Det är mycket viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika och att förhindra smittspridning. Viktiga åtgärder är även att när antibiotikabehandling är nödvändig alltid noga följa den ordinerade kuren, smittspårning och isolering av konstaterade fall. MRB är ännu en anledning att aldrig slarva med de basala hygienrutinerna inom vård och omsorg, det samma bör gälla även inom hud- och skönhetsvård!
Källor;
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Bild: Pixabay
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Jag kämpar vidare med mina studier till undersköterska, samtidigt som salongen rullar på. De två första kurserna Medicin 1 och Hälsopedagogik är avslutade med varsin examinationsuppgift. Hela kursen skulle sammanfattas på tre timmars skrivande. Det var läskigt och stressigt men det gick bra.
Här kommer en förkortad version av uppgiften om hälsa. Den är uppdelad i två delar. Del ett handlar om begreppet hälsa och hälsa på individnivå. Denna del, del två handlar om arbetsmiljö och lite om folkhälsa.
ARBETSMILJÖ
Arbetsmiljön kan delas in i fysisk, psykisk, organisatorisk och även estetisk.
Fysisk handlar om saker som ventilation, ergonomi och buller.
Psykisk arbetsmiljö (kan även kallas psykosocial) handlar om saker som stress, arbetsklimat, arbetsbelastning.
Organisatorisk arbetsmiljö handlar om bland annat ledning, styrning och kommunikation. Den estetiska arbetsmiljön är om arbetsmiljön ser trevlig ut och är fräsch.
(Nytt är att psykisk/psykosocial och organisatorisk nu mera heter ”Organisatorisk & social arbetsmiljö”.)
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och information om den enligt Arbetsmiljölagen. Det är även lag på att ha skyddsombud/arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.
Hur mår vi bra på jobbet?
Som individer mår vi bra om vi får varierande och utvecklande arbetsuppgifter på vår arbetsplats. Att vi får eget inflytande över hur vi utför sitt arbete är också viktigt för att trivas på jobbet. Samt att vi känner yrkesstolthet och att vi gör något meningsfullt.
Att vara en del av gemenskapen är också viktigt ur ett psykosocialt perspektiv. Att vi känner trygghet så vi vågar både vara raka och ärliga men även att vi kan skoja och skratta tillsammans.
I organisationen är det viktigt att beslut lätt kan fattas så arbetstagaren kan vara med och påverka. Chefen bör vara närvarande och tydlig med feedback. Alla i organisationen ska veta vilka riktlinjer som gäller och känna att man blir sedd och hörd.
En god arbetsmiljö kännetecknas av god hälsa, trivsel och engagemang, den är viktig för att förebygga sjukdom och ohälsa. En bra arbetsmiljö minskar stress och sjukskrivningar. Den är därför viktig för både individerna och organisationen och dess ekonomi. Att jobba hälsofrämjande kräver engagerade och utbildade chefer som kan engagera de anställda.
Även inom arbetsmiljö kan man använda sig av begreppet KASAM, känsla av sammanhang, där arbetet måste vara begripligt, att man har tex tillräcklig kunskap för uppgifterna, hanterbart, att man får stöd och känner att man räcker till och hinner med, och meningsfullt, att man känner att det man gör är viktigt, man får uppskattning för sitt arbete. Detta är viktigt för att må bra på jobbet.
FOLKHÄLSA
Folkhälsa kan mätas genom medellivslängden i ett land. Det påverkas av levnadsförhållanden och blir längre ju bättre människorna har det generellt. Man kan även se på ekonomi, utbildning och sjukvård i ett land och människor med bättre ekonomi, högre utbildning och möjlighet till bra sjukvård lever längre. Man kan jämföra olika länders folkhälsa genom att se på samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor.
Viktigt att mäta folkhälsan
Det är viktigt att veta vad som är hälsofrämjande i samhället och vad som skapar sämre folkhälsa. Man kan se utvecklingen efter olika politiska insatser. Och om utvecklingen avstannar eller försämras. Nu kan man till exempel se att vissa folkhälsosjukdomar som diabetes typ 2 ökar, man kan se att unga tjejers psykiska ohälsa ökar i Sverige. Man kan då sätta mål och åtgärder utifrån detta och sedan mäter man kontinuerligt kunna se utvecklingen och resultatet.
Man kan även jämföra olika länder och följa den globala utvecklingen.
Källa;
Axelsson, Anna-Karin. (2016) Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning. Stockholm.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Jag kämpar vidare med mina studier till undersköterska, samtidigt som salongen rullar på. De två första kurserna Medicin 1 och Hälsopedagogik är avslutade med varsin examinationsuppgift. Hela kursen skulle sammanfattas på tre timmars skrivande. Det var läskigt och stressigt men det gick bra.
Här kommer en förkortad version av uppgiften om hälsa. Den är uppdelad i två delar. Del ett handlar om begreppet hälsa och hälsa på individnivå. Del två handlar om arbetsmiljö och lite om folkhälsa.
Vad är hälsa?
Hälsa kan beskrivas ur olika aspekter och hälsopedagogiskt arbete kan ske på samhällsnivå, organisatorisk nivå och individnivå. Dessa hänger ihop och kan påverka ”upstream”och ”downstream”. Politiska beslut på verkar folkhälsan uppifrån ner till individen dvs. downstream och vi individer påverkar folkhälsan och därmed samhället med våra val av livsstil och levnadsvanor dvs. upstream.
HOLISTISK HÄLSA
Med ett holistiskt synsättet på hälsa ser man till hela livssituationen. Hälsa handlar om att vara frisk och må bra både fysiskt och psykiskt och även det sociala välbefinnandet är viktigt för hälsa.
Fysisk hälsa handlar om kroppens funktion som styrka, rörlighet, kondition, vila och att vara fri från sjukdom och beroende.
Psykisk hälsa handlar om upplevelsen av livet som ens självkänsla, personlighet, empati, förmågor, motivation och upplevd livssituation, en känsla av sammanhang, KASAM. Man ser sin tillvaro som begriplig, hanterbar och meningsfull.
Social hälsa handlar om hur vi fungerar i ett socialt sammanhang som trygghet, relationer, delaktighet och fritidsaktiviteter.
Man kan även tala en en andlig hälsa som rör vår livsåskådning.
WHO:s definition av hälsa beskriver hur hälsa inte bara är att vara fri från sjukdom – ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.”
Senare har de utvecklat detta med att hälsa bör ses som en process och inte bara ett resultat eller mål. Medborgarna har ett eget ansvar för sin hälsa men ska få stöd i processen i från samhället med hjälp av information, kunskap och möjligheter till bra val.
KASAM – Känsla Av SAMmanhang
Begreppet myntades av professor Aaron Antonovsky, som intresserade sig för hälsa och varför vissa människor behåller sin hälsa efter att de upplevt trauma och kriser. Han jämförde kvinnor som överlevt koncentrationsläger med andra kvinnor och såg ett samband mellan dem som överlevt denna fruktansvärda tid med hälsan i behåll. Det sammanfattade han i att de hade en känsla av sammanhang som han förkortade till KASAM. De ser sin tillvaro begriplig, meningsfull och hanterbar. Begriplig tillvaro innebär att man förstår situationen, man har viss förutsägbarhet och kan förhålla sig till det som händer. Hanterbart innebär att man känner att man känner att man kan hantera situationen och leva upp till krav och förväntningar. Man är lösningsorienterad och tror på att man kan klara även svårare situationer. Meningsfullhet innebär att man känner att man känner motivation och mening även i svårare situationer, man känner själv att man är delaktig och betydelsefull.
KASAM-starka personer har i botten en bra självkänsla, det finns 17 kasastärkande faktorer. Som delas in i inre och yttre. Det handlar om social kompetens, självsäkerhet, intelligens och kreativitet, att känna personligt ansvar och kontroll över sitt liv, att ha energi och känna optimism.
Risk- och friskfaktorer för vår hälsa
Hälsa ur ett salutogent synsätt med fokus på vad som bibehåller och förbättrar hälsan, här kan man se till friskfaktorer. Ur ett patogent synsätt ser man till uppkomst och orsak till sjukdom och ohälsa, riskfaktorer.
Motion är en friskfaktor som påverkar oss både psykisk och fysiskt. Vi bör motionera 2-3 gånger i veckan under 60 minuter. Det förbättrar vår kondition, endorfiner och serotonin utsöndras vilket gör oss gladare. Stresshormonet kortisol förbränns vilket sänker vår stressnivå. Det är inte bara kroppen som mår bättre pga ökad syreupptagningsförmåga och starkare muskler, även hjärnan stimuleras på ett positivt sätt som förbättrar minne och inlärning. Stillasittande däremot kan rubba blodfettsnivåerna och ämnesomsättningen.
Stress är en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa, det kan till och med förkorta livet. Stress orsakar en negativ spiral då det blir svårare att upprätthålla bra levnadsvanor. Stressen gör at man ofta väljer sämre mat, tränar mindre, dricker mer alkohol och sover sämre. Långvarig stress försämrar immunförsvaret, kan höja blodtrycket och orsaka övervikt, värk och koncentrationsproblem.
Kost, väljer vi bra mat så blir kosten en friskfaktor. Att äta enligt tallriksmodellen ger en näringsriktig och balanserad kost. Där 1/3 ska vara proteiner (kött/fisk/fågel/bönor/linser etc), 1/3 kolhydrater (pasta/ris/potatis/bulgur etc) och 1/3 frukt/grönsaker/rotfrukter. Vuxna bör få i sig minst 500 g frukt och grönt per dag. Dessa ger oss viktiga vitaminer och antioxidanter mm. Välj gärna fiberrikt, nyckelhålsmärkt och ekologiskt för ännu mer hälsosamma livsmedel. Dålig kost är en riskfaktor för bland annat diabetes typ 2.
Källa; Axelsson, Anna-Karin. (2016) Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning. Stockholm.
Bilder: pixabay.com
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Celler, organsystem och dess åldrande, del 4/4 – Åldrandet och avslutning
Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 4 kommer jag berätta mer om åldrande i cellerna och organen samt avsluta denna lilla serie om organsystem.
Kroppens åldrande styrs av genetik men även miljö och livsstil spelar in.
Ju äldre vi blir desto långsammare går cellnybildningen, det uppstår även skador i cellerna, risken för sjukdom och funktionsnedsättning ökar. Olika organ åldras olika snabbt och det går olika snabbt hos olika individer.
Hjärtats muskulatur blir stelare. Hjärtats retledningssystem försämras, vilket kan leda till oregelbunden hjärtrytm, arytmi
Blodkärlen blir mindre elastiska, blodtrycket blir ofta högre.
Blodet påverkas av att det blir färre celler i benmärgen, vilket ger långsammare blodbildning. Det bildas färre blodplättar och därmed blir koagulationsförmågan sämre. Funktionen hos vita blodkroppar och lymfocyter blir också sämre vilket orsakar sämre immunförsvar.
Lungornas funktion minskar i och med att antalet alveoler minskar kraftigt. Även elasticiteten i luftvägarna och lungorna minskar vilket gör att andningsvolymen minskar.
Mag-tarmkanalen åldras på flera sätt; tandstatusen försämras, saltsyreproduktionen till magsaften minskar, tarmrörelserna försämras vilket ökar risken för förstoppning, levern krymper blodtillförseln minskar.
Njurfunktionen avtar och har halverats vid 80 års ålder, det blir färre urinbildande nefroner, samt sämre genomblödning. Det krävs större urinmängder för att göra sig av med slaggprodukter. Läkemedel stannar kvar längre i kroppen.
Urinblåsan blir också hälften så stor samtidigt som den blir stelare. Det blir svårare att känna när blåsan är full samtidigt som den är mindre. Det blir även svårt att tömma blåsan helt.
Magsäckens slemhinna ger sämre skydd vilket kan öka risken för magsår.
Hjärnans volym minskar med 30–50 % under åldrandet, blodtillförseln minskar till hjärnan och nervsystemet påverkas.
Åldersprocesserna i cellerna är mycket komplexa, det handlar bland annat om telomererna som är en del av kromosomerna som ska skydda vårt DNA. Forskare har även upptäckt ett enzym, telomeras, som spelar en viktig roll vid åldrandet.
I och med att man förstått mer om hur vi åldras har man även kunnat forska på vad som kan bromsa och vad som kan påskynda dessa processer. Detta har jag läst om i boken: ”Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd” skriven av Elizabeth Blackburn, professor, forskare och nobelpristagare i medicin för sin forskning om telomerer och upptäckten an telomeras samt Elissa Epel, hälsopsykolog. Denna bok har jag även bloggat om här: https://shrbloggen.wordpress.com/2020/07/28/telomereffekten-och-hayflickgransen-hur-paverkar-de-hudens-aldrande-2/
Avslutningsvis
Jag tycker det är fantastiskt så som kroppen är uppbyggd av små celler som bygger upp en hel fungerande människokropp. Varje liten beståndsdel har sin uppgift och är en del av helheten. Det är intressant att förstå hur vi åldras, att det är cellerna som fungerar sämre och nybildas långsammare vilket leder till att kroppens alla organ fungerar sämre med åldern. Hjärnan krymper med 20–30% och muskelmassan minskar med 30–50 %.
Detta låter inte så roligt tycker jag men de goda nyheterna är det finns mycket vi själva kan göra för att hålla oss friska längre och åldras på ett naturligt, friskt sätt. Som att träna, äta bra mat och även ha ett givande socialt liv.
Blackburn och Epel ger i Telomereffekten konkreta svar på vad som bevisats hålla telomererna långa och därmed håller oss unga och friska längre: sömn (minst 7 timmar per natt), intag av Omega-3 minst 3 gånger per vecka, äta naturliga råvaror, fiber, kostbaserade antioxidanter (från frukt, grönt, bönor, nötter, frön, fullkorn, grönt te), kosttillskott (vitamin D, B, C och E eller multivitamin), kaffe har faktiskt visat sig en positiv effekt på telomererna, måttlig aerobisk uthållighetsträning eller högintensiv intervallträning 3 gånger per vecka, vardagsmotion, håll nere bukfettet och undvik rökning, rött kött, vitt bröd, socker, mättat fett, processade livsmedel, hög alkoholkonsumtion, för mycket omega-6 och för höga doser av järntillskott.
Jag tycker själv att det är lättare att ta till sig livsstilsråd när man själv förstår hur kroppen är uppbyggd, hur den åldras och vet att råden är baserade på gedigen forskning som till och med belönats med Nobelpris. Jag hoppas även på att kunna förmedla denna kunskap vidare i yrkeslivet för att få hjälpa andra till ett så friskt och naturligt åldrande som möjligt.
Källförteckning
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.
Blackburn, E. Epel, E. (2018) Telomereffekten – Yngre längre med toppforskarnas livsstilsråd. Natur & Kultur Akademisk, Stockholm.
https://www.1177.se/Stockholm/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-aldras-kroppen/
(hämtad 2020-09-13)
Bilder: pixabay.com
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Celler, organsystem och dess åldrande, del 3/4
Matspjälkningsorganen
Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 3 berätta mer om matspjälkningsorganen.
Matspjälkningsorganens uppbyggnad och funktion:
Ämnesomsättningen består av en rad processer där föda bryts ner, näringsämnen tas upp och omvandlas till energi i cellerna, restprodukter bryts ner och avlägsnas från kroppen. Detta kan ske tack vare matspjälkningsorganen. Till dessa organ räknas; munhålan med tunga och tänder, svalget, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, levern, bukspottskörteln, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen.
I munhålan finns tänderna som sönderdelar maten och saliv som utsöndras från spottkörtlarna. Saliven innehåller vatten, salter och enzymer som bryter ned maten. Tungan hjälper till att blanda om födan i munhålan. På tungan finns även smaklökarna. När maten når den bakre delen av svalget utlöses sväljreflexen och struplocket täpper till luftstrupen.
Matstrupen ligger bakom luftstrupen och hit kommer maten efter vi svalt. Maten pressas nedåt med hjälp av muskelsammandragningar. Matstrupen är ca 30 cm lång och det tar ca 10 sekunder för maten att passera ner till magsäcken via övre magmunnen.
Magsäcken rymmer ca 1 liter och dess slemhinna innehåller körtelceller som producerar magsaft. Den består av slem, saltsyra och pepsin och är starkt sur. Magsaften dödar bakterier och bryter ner protein. Magsäckens muskellager knådar födan och den blandas med magsaften. Efter fyra timmar har födan fått en grötliknande konsistens och förs vidare via nedre magmunnen till Tolvfingertarmen.
I tolvfingertarmen fortsätter nedbrytningsprocessen med hjälp av bukspott och galla från bukspottskörteln och levern.
Levern är kroppens största körtel, den väger ca 1,5 kilo och ligger till höger under revbensbågen. har många uppgifter. I levern bildas galla som samlas upp i den stora gallgången och förbinds med gallblåsan och tolvfingertarmen. Gallan behövs för att spjälka fett. Levern bryter även ner gifte som alkohol, läkemedel, slaggprodukter och blodceller. Den lagrar fettlösliga vitaminer, järn och glykogen. Glykogen sparas som en energireserv som kan omvandlas till glukos för att hålla en jämn blodsockernivå. Levern bildar även plasmaproteiner.
Bukspottkörteln ligger bakom nedre magsäcken, den producerar bukspott till tolvfingertarmen samt insulin och glykogen till blodbanan. Bukspottet innehåller enzymer som spjälkar kolhydrater, enzymer och fett. Det innehåller även bikarbonat som neutraliserar surheten från magsaften. Insulin och glykogen är viktiga för att hålla blodsockernivån normal.
Tunntarmen är 3–5 meter lång varav tolvfingertarmen är en dess första del. Tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och försedd med tarmludd, villi. Dessa har många små blod och lymfkärl, de absorberar näringsämnen och även nedbrytningsprodukter från tex läkemedel. I tunntarmen finns även körtelceller som bildar tarmsaft bestående av vatten, slem och enzymer. Efter att de flesta näringsämnena tagits upp och födan passerar vidare till tjocktarmen.
Tjocktarmen är ca 1,5 meter lång, i början av den finns blindtarmen som har ett litet bihang som kan bli inflammerat vid sk blindtarmsinflammation. När tarminnehållet kommer från tunntarmen innehåller det mycket vatten och innehåller mest slaggprodukter. I tjocktarmen absorberats mycket vätska och det blir till en fastare avföring som transporteras till ändtarmen. I tjocktarmen finns många bakterier som bryter ner fibrer och bildar K-vitamin.
Ändtarmen, rectum, är 15 cm lång och mynnar i ändtarmsöppningen, anus, bestående av ringmuskler. När avföringen kommer ut här så har det gått ca 18-24 timmar sedan maten kom in i munnen.
Källförteckning
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.
https://medibas.se/handboken/filmer/animationer/mage-tarm/matspjalkning/
(hämtad 2020-09-12)
Bild: pixabay.com
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Celler, organsystem och dess åldrande, del 2/4 – Andningsorganen
Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här i del 2 berätta mer om andningsorganen.
Andningsorganens uppbyggnad och funktion:
Andningsorganens viktigaste uppgift är att via andning, respiration, förse kroppens celler med syre och föra ut koldioxid via utandningen. De består av övre och nedre luftvägarna, lungorna och även andningsmuskulaturen, främst diafragman. De övre luftvägarna är näshålan och svalget, till de nedre räknas struphuvud, luftstrupe och luftrör.
De övre luftvägarna; I näsan finns slemhinna som fuktar inandningsluften, många blodkärl som värmer luften och flimmerhår som renar luften. Luften går via näsan till svalget. I svalget transporteras både luft och mat. De nedre luftvägarna; Från svalget kommer luften till struphuvudet. Detta består av broskstycken som bildar ingången till luftstrupen som ligger framför matstrupen. Överst på struphuvudet sitter struplocket, epiglottis, som stänger för luftstrupen när vi sväljer. Luftstrupen är uppbyggd av broskringar. Den delar sig sedan i två huvudbronker, som leder till varsin lunga. Luftrörens insida består av slemhinna med flimmerhår samt även körtlar som producerar slem. Där förgrenar de sig till många mindre luftrör som längst ut slutar i lungblåsor, alveoler. Här i alveolerna sker gasutbyte mellan luft och blod. I varje lunga finns 300 miljoner alveoler.
Lungorna fyller en stor del av brösthålan, från mellangärdet upp emot nyckelbenen. Lungorna består av elastisk bindväv, som gör att de kan vidgas och dras samman. Mellan lungorna går matstrupen, luftstrupen och stora blodkärl. Lungorna delas upp i lober, höger lunga i tre och vänster i två. Huvudbronkerna leder in i lungan via lungporten. Lungorna omges av lungsäcken bestående av dubbla lager bindväv som skyddar dem. Den fäster ytterst i bröstkorg och diafragma.
Revbensmusklerna drar ihop sig vid inandning, och diafragma sänks, bröstkorgen expanderar och gör plats för luften. Vid utandning slappnar revbensmusklerna av och diafragma höjs, luften pressas ut.
Källförteckning
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/luftvagar/andningsvard/oversikt/
(Hämtad 2020-09-10)
Bild: pixabay.com
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text:Lena Edberg
Celler, organsystem och dess åldrande – del 1/4
Kroppen är uppbyggd av celler, olika celler bildar olika vävnader som i sin tur bildar olika organ, som är delaktiga i olika organsystem. Cellerna delas och nya exakt lika dana bildas. Från början är vi bara en äggcell som befruktas av en spermie. Det bildas väldigt många celler under fostrets utveckling och även när vi växer under barndomen fram till och med tonåren. När vi blir äldre minskar cellnybildningen och kroppen fokuserar främst på att reparera celler. Alla kroppens celler deltar i ämnesomsättningen i kroppen och måste de ha syre och energi för att överleva. Detta kan ske med hjälp av cirkulationsorganen, andningsorganen och matspjälkningsorganen. Jag ska här berätta om dessa organsystem och vad som sker med celler och organ när vi åldras.
Cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion:
Cirkulationsorganen är kroppens transportsystem där blodet transporterar syre, näring och vatten till hela kroppens celler. Detta system består av hjärta, blod, blodkärl och lymfsystem.
Hjärtat, cor, är ungefär lika stort som en knytnäve och är pumpen som för runt blodet i kroppen Hjärtat ligger i skydd av dubbla lager bindväv, lungsäcken. Runt hjärtat finns kranskärl som förser hjärtmuskeln med syre och näring från aortan. Hjärtat delas in i höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Hjärtat består av tvärstrimmig muskelvävnad men denna styrs inte av viljestyrka utan med hjälp av ett retledningssystem där små elektriska impulser från sinusknutan och via AV-knutan skapar kontraktionerna som gör att blodet pumpas ut från kamrarna, det är dessa slag som räknas när vi tar pulsen. När vi mäter blodtrycket mäter vi den kraft som uppstår vid dessa kontraktioner. Det högre ”övertrycket” mäter sammandragningen och det lägre ”undertrycket” mäter trycket vid avslappningen där emellan. Ett EKG läser av elektroimpulserna.
Blodkärlen transporterar blodet med syre, näring och vatten till hela kroppens celler.
Blodet från hjärtat innehåller syre och de blodkärlen som för syrerikt blod till cellerna kallas artärer. De kärl som för syrefattigt blod, med koldioxid, tillbaka till hjärtat kalls vener. De små, tunna förgreningarna av kärlen mellan artärer och vener kallas kapillärer. Det är här det livsviktiga näringsutbytet sker. Blodkärlens väggar är uppbyggda av glatt muskulatur och elastisk vävnad. De kan dra ihop sig och utvidgas i takt med hjärtats slag, så vi kan känna pulsen på artärer som ligger ytligt.
Lilla kretsloppet kallas kretsloppet som går mellan hjärta och lungor.
Den högra kammaren pumpar det syrefattiga blodet till lungorna via lungartärerna.
Det syresatta blodet kommer in i hjärtat från lungorna via lungvenerna till vänster förmak.
Stora kretsloppet kallas det kretsloppet som går från hjärtat och ut i hela kroppen via artärerna och sedan tillbaka igen via venerna. Höger förmak tar emot syrefattigt blod från kroppen via övre och nedre hålvenerna. Från vänster kammare pumpas syrerikt blod ut i kroppen igen via aortan.
Blodet ska som sagt transportera syre, vatten, näring och även hormoner och enzymer till cellerna. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Blodplasman består av mestadels av vatten men även proteiner, glykos, fett och salter. Det finns tre typer av blodkroppar; röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.
De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, ett järnhaltigt ämne som drar till sig syre. De röda blodkropparna bildas i benmärgen och bryts ned i mjälten.
De vita blodkropparna har bland annat till uppgift att försvara oss mot smittämnen. De bildas i benmärgen och i lymfknutorna. De kan öka i antal vid en inflammation.
Blodplättarna hjälper till att koagulera blodet Tack vare blodplättarna bildas fibrin som hjälper till att proppa igen en skada. En vuxen person har ca 7 liter blod.
Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatiska organ. Överskott av vävnadsvätska samlas upp av lymfkärl som strålar samman och sedan töms via övre hålvenen. Lymfkörtlar finns bland annat på halsen, i armhålorna och i ljumskarna, här filtreras vätskan, som kallas lymfan.
Lymfan transporterar även bort skadliga ämnen, döda celler och andra ämnen och i lymfkörtlarna oskadliggörs patogena mikroorganismer. Detta med hjälp av lymfocyter som bilas, en slags vita blodkroppar. Lymfocyterna bildar i sin tur antikroppar som kan skydda mot specifika smittämnen. Mjälten räknas till lymfsystemet, den bryter ned röda blodkroppar då de gjort sitt efter 120 dagar, vissa ämnen som järnet, återanvänd till nya röda blodkroppar.
Brässen eller thymus räknas också hit, den är viktig för utvecklingen av immunförsvaret hos små barn. Den tillbakabildas sedan i tonåren. Även halsmandlarna, tonsillerna, består till stor del av lymfatisk vävnad.
Källförteckning
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås.
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp/
(hämtad 2020-09-09)
https://www.1177.se/Stockholm/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/lymfsystemet/#section-60168
(hämtad 2020-09-10)
Bilder: pixabay.com
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Mikrobiologi och smitta
Mikroorganismer finns normalt överallt i vår omgivning. De flesta är ofarliga och framkallar inte sjukdom, apatogena, och till och med livsviktiga för den biologiska balansen.
Överallt i vår kropp och på vår hud finns också mikroorganismer som är livsviktiga för oss, de är en del av vår normalflora, de skyddar oss från patogena mikroorganismer. Laktobacillus tillexempel skapar en sur miljö som gör att skadliga mikroorganismer inte trivs. Om det uppstår obalans i vår normalflora pga ohälsa eller i samband med en penicillinkur, så kan infektioner uppstå.
Men det finns alltså även mikroorganismer som är patogena, de är smittämnen som ger sjukdom.Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss från skadliga mikroorganismer. De tre vanligaste patogena mikroorganismerna är bakterier, virus och svamp.
Bakterier
Bakterier liknar våra celler i sin uppbyggnad och kan ha olika storlek och form. De kan anpassa sig efter olika miljöer och därför överleva lättare. Tillexempel är vissa bakterier beroende av syre (aerobla) medan andra måste ha en syrefattig miljö (anaerobla) för att överleva, men flera kan anpassa sig till både en syrerik och en syrefattig miljö, de kallas fakulativt anaerobla. De blir då mer smittsamma om de kan överleva i luft. De flesta patogena bakterierna är ljuskänsliga, trivs i en fuktig miljö med 33–37 graders värme och oftast vid ett neutralt pH-värde, detta gör att vår kropp är en plats där bakterier trivs och har lätt att föröka sig. Bakterier kan behandlas med antibiotika men de kan även mutera och bli resistenta. Stafylokocker är en del av normalfloran ibland svalget och på huden. Men de kan även orsaka infektioner så som sårinfektioner på sjukhus, så kallad sjukhussjuka. De sprids via direkt kontaktsmitta som via händer och via indirekt kontaktsmitta via föremål. De kan även spridas som luftburen droppsmitta via nysningar och hostningar.
Streptokocker är en del av normalfloran i bland annat svalget men de kan även vara patogena. De sprids som luftburen droppsmitta, direkt kontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta. Den kan även spridas via mat. Streptococcus pyrogenes kallas även GAS och orsakar både de flesta och de allvarligaste mänskliga infektionerna. Alltifrån halsfluss till dödliga infektioner och har kallats ”mördarbakterien” på grund av dess ibland aggressiva förlopp.
Virus
Virus är mycket mindre än bakterier och det har ingen egen ämnesomsättning, de kan därför inte behandlas med antibiotika. Man kan däremot förbygga virusinfektioner med vaccination. Virus kan orsaka allt från ofarliga virusinfektioner till dödliga pandemier.
Virus är beroende av våra celler och delas in i två typer; DNA-virus som kopieras i cellkärnan och kan påverka dess DNA och RNA-virus som kopierar cytoplasman i cellen. Vissa virus kan stanna kvar i cellen utan att ge symptom och ligga där latent för att sedan då och då orsaka infektion. Herpes simplex typ 1 är ett exempel på DNA-virus som fungerar på detta sätt. Influensavirus är exempel på RNA-virus och det nya Coronaviruset är ett RNA-virus. RNA-virus sprids främst via droppsmitta och kontaktsmitta.
Svamp
Svamp finns naturligt överallt i vår omgivning och även i och på vår kropp, men kan även orsaka infektioner på huden eller i slidan. De svampar som kan orsaka infektion hos oss människor delas in i jästsvampar, trådsvampar och mögelsvampar. De förökar sig med hjälp av sporer. Candida albicans är den vanligaste jästsvampen och finns normalt hos människan men den kan också orsaka infektion i bland annat munnen. Svampinfektion i underlivet drabbar de flesta kvinnor någon gång i livet. Antibiotikabehandling kan orsaka svampinfektioner då de rubbar normalfloran. Trådsvampar kan orsaka bland annat skäggsvamp och ringorm, dessa trivs i fukt och värme. Fot- och nagelsvamp är vanliga och sprids genom både direkt och indirekt kontaktsmitta.
Smitta och smittspridning
För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren. Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som överförs från en del av den egna bakteriefloran till en annan. Kontaktsmitta kan ske direktmellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården men det finns även droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta. När en smittsam sjukdom sprids snabbt i ett land kallas det epidemi. Sprids smittan snabbt mellan flera olika länder är det en pandemi, så som idag med coronaviruset som orsakar covid-19.
Basala hygienrutiner
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om basala hygienrutiner för personal inom vård och omsorg att följa. De handlar bland annat om handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder och arbetskläder. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården.
Desinfektion utförs för att minska antalet smittämnen på ett föremål eller en yta för att förhindra smittspridning, de flesta mikroorganismerna dör. Definitionen av desinfektion är; ”Reduktion av mikroorganismer på föremål eller ytor till en nivå som anses ändamålsenlig för att förhindra överföring av smitta.” Detta kan göras kemiskt eller med hjälp av värme. Värmedesinfektion i används i första hand till föremål som instrument. Kemisk desinfektion, tillexempel med alkohol, används till hud och ytor.
Sterilisering innebär att produkter eller föremål görs helt fria från smittämnen, chansen att hitta mikroorganismer är en på en miljon. Det kan göras med värme, kemiskt eller med joniserande strålning. Värmesterilisering kan ske i autoklav eller torrsterilisator. Kemiska medel används då materialet inte tål värme. Joniserande strålar används ofta inom industrin för olika engångsprodukter. Sterila engångsprodukter kastas efter användning och flergångsprodukter ska rengöras, desinfekteras och steriliseras. Föremål, produkter och vätskor som ska föras in i kroppen ska vara sterila.
Vårdrelaterade infektioner
Infektioner som sprids i samhället kan även spridas inom vård och omsorg, både mellan patienter och till personal. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare. Det är viktigt att skydda patienterna och minimera risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Därför bör personal inom vård och omsorg ha tillräcklig utbildning och kunskap om smittvägar, basala hygienrutiner, rengöring och desinfektion.
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier, MRB är bakterier som utvecklat resistens mot flera olika antibiotikastammar. Vid penicillinbehandling bildar bakterien ett enzym som är mer motståndskraftigt mot penicillinet, bakterien muterar och den gamla versionen dör medan den nya versionen av bakterien överlever.
MRSA och MRSE är båda multiresistenta bakterier, då de är resistenta mot alla de penicillin som finns att tillgå idag så kan vara livshotande. MRB är ett stort, ökande globalt problem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi. Det är därför viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika samt att jobba förebyggande genom att förhindra smittspridning.
Avslutningsvis
Kunskap om mikroorganismer, smitta och smittspridning är viktig inom vård och omsorg för att förstå vikten av hygienrutiner och på så vis förhindra vårdrelaterade infektioner. Extra viktigt blir det att vara noga med de basala hygienrutinerna och hålla en hög hygienisk standard då vi idag har betydande hot mot folkhälsan med både en pandemi orsakad av Coronavirus samtidigt som problemet med de multiresistenta bakterierna ökar. Vi måste göra allt vi kan för att minimera spridningen av dessa i samhället allmänhet och inom vården i synnerhet.
Källförteckning
Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås. Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
www.krisinformation.se/detta-kan-handa/manniskor-och-smitta
(2020-08-23)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/
(2020-08-25)
https://www.forskning.se/2020/03/17/forskare-detta-vet-vi-om-coronavirusinfektioner/
(2020-08-25)
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
I början av augusti påbörjade jag en utbildning till undersköterska på distans, plus praktik inom vården. Jag kände att jag behövde lite nya utmaningar efter 17 år som hudterapeut.
Utbildningen jag går är KUI, Kompetensutvecklings Institutet, den är på tre terminer så planerad examen är i december 2021.
Ämnen som medicin, hälsopedagogik, vård & omsorg, psykologi, specialpedagogik och etik tror jag kommer göra mig till en ännu bättre hudterapeut men även medmänniska. Kommer det fler katastrofer i form av pandemier eller liknade så vill jag gärna kunna rycka in och hjälpa till inom vården.
Men jag kommer fortsätta driva min salong parallellt, den och hudterapeutyrket kommer jag inte ge upp!
De två första kurserna jag går just nu är Medicin 1 och Hälsopedagogik. Jag har fått olika inlämningsuppgifter. Jag tänkte dela med mig av lite av det jag lär mig på utbildningen här på bloggen, så att ni kan följa min väg mot att bli utbildad undersköterska.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Nummer ett är att faktorn är tillräckligt hög, den ska minst SPF 15, helst SPF 30–50 samt att det även ska skydda mot UVA, så kallat bredspektrum-skydd. Det är även bra om produkten är vattenresistent, särskilt om du ska på semester och ska bada eller träna med produkten. En förutsättning för att produkten ska användas tillräckligt mycket kan vara att du trivs med doft och konsistens.
Det är bra att ha någon produkt för ansiktet och någon för kroppen. För ansiktet är det extra viktigt att den inte täpper till porer och att det inte blir för glansigt eller vitt. Det är bra att ha SPF i olika produkter, så att det blir nästan omöjligt att glömma att smörja i sig. Primer eller mineralfoundation är toppen om de har SPF med minst 30, då blir det särskilt smidigt att använda solskydd till vardags. SPF i puderform är bra att ha i handväskan och lätt att återapplicera under dagen, SPF i ögon- och läpprodukter är ett extra plus.
Solskydd i sprayform är det många som uppskattar till kroppen, den är ofta lätt och skön i konsistensen men den kan vara svårt att få tillräcklig mängd och att fördela så det blir jämt överallt på huden. Men allt detta är en smaksak och huvudsaken är att man använder solskydd och att det används i tillräcklig mängd och tillräckligt ofta.
Nu vill många skydda sig mot mer än bara UVA och UVB , HEV och IR diskuteras också. Dessa strålar kan du läsa mer om i mina tidigare inlägg;
https://shrbloggen.wordpress.com/2017/02/09/infrarod-stralning/
https://shrbloggen.wordpress.com/2020/04/30/hev-ljusets-effekter-pa-var-hud/
En farlig trend har varit att använda olika naturliga alternativ utan bevisad effekt på dess förmåga att skydda mot solens cancerogena strålar en annan farlig myt är att tro att D-vitaminbrist är en större risk än hudcancer och därför skippa solskyddet. Det finns ingenting som tyder på att det är värt att utsätta sig för sol i rädsla för D-vitamin-brist, riskerna med strålningen överväger definitivt.
Vill du inte använda solskydd i rädsla att inte få någon färg så är BUS (brun-utan-sol) ett mycket bättre alternativ än att bli brun av solen, även om vissa kan få mer pormaskar av BUS i ansiktet. Det är även en myt att man inte skulle få någon färg alls av att använda solskydd, du får vanligtvis en jämnare, finare och mer hållbar färg.
SPF-produkter med hög faktor har utvecklats väldigt positivt de senaste åren, dessa är nu mycket lättare och trevligare att använda. Se bara till att de är korrekt märkta och har tillräckligt hög faktor.
Förutom solskydd så är det även bra att ta hand om huden med hudvårdsprodukter under sommaren, exfoliera gärna med en mild peeling, dock inte på en solbränd hud, återfukta lite extra efter en dag ute i solen med till exempel en skön sheetmask.
Inför sommaren rekommenderar jag även att boka en ansiktsbehandling hos en auktoriserad hudterapeut. Då kan du även få tips och råd om vilket solskydd samt hudvårdsprodukter som passar dig, så du kan ta hand om din hud på bästa sätt under sommaren!
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Använd alltid ett UV-ljusskydd, alltså inte bara när du ska sola eller vara ute extra mycket utan varje dag. Du utsätts för mer UVA-strålning än du tror. På väg till från jobbet, genom moln och UVA går till och med genom glas. Produkten ska ha både UVB-skydd = SPF, helst med minst SPF 30 och UVA-skydd = bredspektrum. Har den även HEV-skydd är det en extra bonus. HEV är ett blått ljus som bland annat utstrålas från våra mobiler och datorer.
På våren ligger våra melanocyter (cellerna i huden som producerar melanin, den färg som ska skydda vårt DNA från solskador) nästan som i dvala efter att inte ha behövt jobba så mycket under vintern. De är mindre aktiva och ger ett sämre skydd då solens strålar plötsligt dyker upp igen. Kom ihåg att du egentligen ska du återapplicera ditt UV-skydd var annan timme. Den faktor som står på produkten är den faktor du har då du nyligen smort in dig, inte en hel dag. Detta gäller alla solskydd. Nu finns många smidiga, bra produkter med högt UV-skydd som är enkla att återapplicera och inte kladdar, till exempel i puderform, spray och mousse.
Du behöver inte sola mycket för att huden ska skadas. Det räcker att vara ute mycket, slarva med solskydd, bränna sig ibland eller ha rest en del till varmare länder för att få solskador. Alla typiska tecken på hudåldrande såsom ojämn pigmentering, fläckar, rynkor och slapp hud beror mestadels på UV-ljusexponering. I förlängningen kan dessa skador ge hudcancer. Det enda sättet att undvika detta är genom att skydda sig. Skydda dig med kläder, skugga, solskyddsmedel, hatt och solglasögon!
Efter en dag ute i solen kan huden kännas torr och fuktfattig. Exfoliera försiktigt bort döda hudceller med en mild peeling om du inte bränt dig och följ upp med en fuktgivande ansiktsmask, gärna en svalkande sheetmask. Massera in serum eller creme med antioxidanter så som c-vitamin och e-vitamin som kan stoppa nedbrytande kemiska processer som satts i gång i huden. Det finns även DNA-reparerande enzymer, stimulerande peptider och skyddande ceramider i vissa produkter som hjälper hudens naturliga funktioner att fungera optimalt.
Jag tycker alltid att varje ny årstid ska inledas med ett besök hos en Auktoriserad Hudterapeut som är medlem i SHR (du hittar din närmaste auktoriserade hudterapeut på www.shr.nu). Där kan du få en skräddarsydd behandling och rekommendationer hur just du kan sköta din hud hemmavid inför och under sommaren. Varje årstidsväxling kan innebära en extra prövning för huden.
På våren kan det även vara skönt med en riktig vårstädning av huden. Som till exempel en klassisk ansiktsbehandling med portömning eller en avancerad apparaturbehandling. Tänk dock på att du kan bli extra solkänslig efter en kraftfullare behandling så då är det extra viktigt med solskydd efter och sola inte alls efter en sådan behandling.
MINA 10 BÄSTA SÄKRA SOL-TIPS!
- Använd SPF dagligen som en naturlig del i din hudvårdsrutin. Gärna i din primer, foundation och/eller mineralpuder.
- Återapplicera, t.ex ett mineralpuder med hög SPF i väskan räddar din hud under dagen.
- Det är härligt att vara aktiv men tänk på att du är utsatt för solens strålar även om du inte ligger och solar. Kom ihåg solskydd på golfbanan, en blåsig dag i båten, på löprundan och använd vattenresistent solskydd om du håller på med vattensport. Vatten och sand reflekterar strålarna så var extra försiktig i/på vattnet och på stranden.
- Använd solskydd även i Sverige inte bara utomlands.
- Alla är olika, är du väldigt ljus, acceptera det, alla hudfärger är vackra om de är friska och sunda, alltså inte brända och solskadade.
- Snåla inte, du ska ha en viss mängd för att nå upp till det skydd som anges, uppskattningsvis (enligt läkemedelsverket) 6-7 teskedar till hela kroppen.
- Sola ALDRIG solarium, här gäller inte ”en gång är ingen gång” gör det bara inte.
- Glöm inte dig själv, det är lätta att en smörjer in barnen men glömmer sig själv, även om barnen så klart är extra viktiga.
- Använd inte gamla produkter, ny produkt varje vår/sommar för att garanterat få den SPF som står på förpackningen.
- Glöm inte, hals, dekolletage/bröstet och benen, samt hjässan och öron på den som är rakad, korthårig eller tunnhårig.
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
I dessa tider med social distansering då både arbetstid och fritid spenderas hemma så blir det mer tid än någonsin framför datorer, mobiler och plattor. En isolerad vardag inomhus och samtidigt kommer våren med solens lockande strålar utomhus. Olika typer av strålning och produkter för att skydda mot dessa diskuteras mycket bland hudvårdsintresserade och inom skönhetsbranschen. UVA och UVB från solen har många hört mycket om men även fler typer av strålning har fått uppmärksamhet den senaste tiden, jag tänkte berätta lite mer om HEV-ljuset som vi är extra utsatta för just nu.
HEV-ljus eller synligt högenergiljus är det blå ljus som bland annat avges från apparater med skärmar så som telefoner, datorer och läsplattor också förstås solen.
Studier har visat att detta ljus kan vara lika skadligt för huden som UVA- och UVB -ljus. Dessa vetenskapliga rön tyder på att synligt högenergiljus orsakar skador på huden, vilket leder till en acceleration av åldrandeprocesser i huden. Inom ögonforskningen har forskning redan tidigare visat på HEV-ljus som en bidragande orsak till åldersförändringar i gula fläcken, grå starr och andra allvarliga ögonsjukdomar, så när det gäller ögon är dessa strålar och dess effekter alltså kända sedan längre tid tillbaka. Det finns därför både ofärgat och färgat glasögonglas med blåljusfilter hos din optiker.
De flesta är nu är väl utbildade om de faror som är förknippade med exponering för solljus och i synnerhet ultraviolett UVA och UVB och nu har alltså forskningsresultaten under de senaste åren visat att vi har ännu mer att lära på området. Rapporter visar att hudskador orsakade av HEV-ljus kan vara lika allvarliga som de skador som orsakats av UVA och UVB ljus tillsammans.
Vad är HEV-ljus?
Synligt högenergiljus (HEV) är ett högfrekvensljus inom det violett/blå våglängdsbandet med våglängder nära UV-området, från nästan 400 till över 500 Nm i det synliga spektret. Studier utförda för att utvärdera effekten av HEV-ljus på huden har visat skadliga effekter på hudens vävnader genom aktivering av kemiska processer i huden som kan leda till DNA-skador och nedbrytning av kollagen vilket i sin tur påskyndar hudens åldrande. .
Liksom UVA kan HEV-ljus alltså vara en ytterligare våglängd som leder till påskyndande av hudens åldrande. De ger inte omedelbara reaktioner som rodnad eller svullnad så som UVB kan göra, men de kan dessvärre på sikt framkalla cancer och ett accelererat åldrande. UVB-strålning är känd för att ge en direkt skada på DNA medan cellskadorna orsakade av HEV-strålning är mindre direkta men ökar frisättningen av fria radikaler och framkallar oxidativ stress. HEV-ljuset når även djupare ner i huden än vad UV-ljus gör.
Hur kan vi skydda oss?
Ett effektivt skydd är nyckeln till att minimera riskerna, ett traditionellt UV-skydd kan oftast inte skydda mot HEV-strålning då de skyddar inom UV-spektrumet upp till 400 Nm. Det forskas mycket på detta område och olika ingredienser för att skydda även mot HEV tillsätts i många produkter med SPF.
Liposhield HEV Melanin är exempel på en patenterad ingrediens som även var den första kosmetiska ingrediensen för att skydda huden från skadligt HEV-ljus. Liposhield HEV Melanin är ett fraktionerat melanin som är utformat för att absorbera ljus inom spannet av 400–500 Nm. Ingrediensen är inte ett UV-skydd utan designad för att läggas till som ett kompletterande skydd i en produkt med UV-filter som en crème, primer eller foundation.
Antioxidanter kan även utgöra ett skydd mot HEV-stålarnas negativa effekter då de stoppar den oxidativa stressen de skapar. Antioxidanter kan tillsättas i en produkt som redan har SPF som ett extra skydd eller så kan du själv komplettera din SPF-produkt med ett serum som innehåller antioxidanter. Använd gärna detta både dag och natt för att sakta ner och vända den nedbrytande processen.
Forskare och dermatologer världen över bekräftar HEV-ljusets skadliga effekter, bland annat har Daily Mail och The Sun och många fler varnar för att frekvent användning av mobiler och flitigt selfieposerande kan skynda på hudens åldrande. Bloggare har även rapporterat om hudåldrande och pigmentförändringar till följd av alltför många selfies.
Med ett ökande antal blå-ljuskällor i vårt dagliga liv, inklusive smartphones, LED-tv-apparater, läsplattor, datorskärmar och LED- lysrör så blir vi allt mer bombarderade av potentiellt skadligt blått ljus.
Det finns ingen anledning till panik men att vara medveten och försöka skydda sig mot dessa blå strålar är nog inte fel för den som vill hålla huden ungdomlig länge.
Förutom att använda produkter som skyddar mot HEV-strålarna så är det förstås en bra idé att försöka minska tiden framför skärmarna, du kan även stänga av HEV-ljuset på telefonen, en funktion som finns på många mobiler idag. Men då du gå ut behöver du ett bredspekrum-skydd i alla fall så varför inte satsa på en produkt som skyddar dig från morgon till kväll – så väl ute som inne!
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Lena Edberg
Jag gick på ”Sweden business Mastery” och lärde mig mer om att lyckas i (affärs)livet.
Det var 5 talare på programmet.
Max Söderpalm, Magnus Helgesson, Tomas Enhager och Kjell Enhager
vilka är några av Sveriges bästa coacher, säljare och entreprenörer. Avslutade gjorde skidskytte-drottningen Magdalena Forsberg med att berätta hur hon nådde sina mål.
Kjell Enhager pratade bl.a. om:
Vart ska vi lägga våra tankar, fokus och energi?
My Business – det vi kan påverka, det ger en känsla av kontroll och därmed ökat självförtroende.
Det är här du ska lägga fokus och energi.
Your Business – vad andra gör , kan du inte påverka, självförtroendet sjunker.
Oroa dig inte för dina konkurrenter eller kollegor. Om de tar dina idéer, ta andras idéer själv. Om du bara är tillräckligt bra själv behöver du inte oroa dig för dina konkurrenter.
Sköt dig själv och bry dig inte så mycket om vad andra gör eller tycker helt enkelt.
Gods business, naturkrafter, ekonomiskt läge osv vi absolut inte kan påverka. Det är helt och hållet icke konstruktivt att skylla på eller oroa sig för ekonomiskt läge i världen tex.
Samma vindar blåser på alla, försök att fokusera på det som är positivt istället.
Magnus Helgesson visade en intressant modell om de 6 mänskliga behov som man ska försöka tillgodose om man vill ha nöjda och återkommande kunder.
1) Trygghet. Kunden måste känna att det är tryggt och säkert att gå till dig. Här har vi auktoriserade hudterapeuter verkligen ett försprång med behandlingsskadeförsäkring , rätt utbildning, vidareutbildning, etiska regler och att vi håller oss inom vårt kompetensområde.
2) Spänning /variation. Här gäller det för oss att hänga med i branschen och vara lite på hugget, utbilda sig, för att kunna erbjuda nya behandlingar eller produkter.
3) Betydelse/unikiter. Se och kom ihåg kunden! Alla människor vill bli sedda och uppmärksammade. Skriv upp på kundkortet lite stödord om minnet sviktar.
4) Kärlek /relation. Här har vi guldläge. Vi berör verkligen kunden. Försök även skapa en relation och ett förtroende.
5) Tillväxt. Kunden ska känna att de växer och utvecklas efter ett besök hos dig. Vi ger kunden kunskap om sin egen hud och kanske om sig själv och ger mervärde i form av avslappning och chans att ladda batterierna.
6) Givande/bidrag. Känslan av att ge ökar motivation och välbefinnande för både dig och din kund. Genom att ge bidrag till hjälporganisationer, sponsring och ta ett miljöansvar tar vi ansvar och skapar mening.
Tillgodose 4 av dessa och du har en kund för livet.
Tomas Enhager visade avslappningsövningar och pratade mycket om hur viktig hälsan är för att orka jobba hårt o lyckas
Detta behövs för framgång och nå sina mål
Hälsa: näring , återhämtning & rörelse.
Fokus : du får det du fokuserar på.
Verktyg: vad behöver du?
Magdalena beskrev hur viktiga hennes målbilder varit för att hon skulle hålla disciplinen att träna hårt varje dag.
Max berättade hur man maxar sin försäljning.
Öka din försäljning genom att vara expert på det du gör och det du säljer. Plugga varje dag i 15 minuter för att alltid ligga steget före kunder och konkurrenter. Dela ditt årsmål/ budget/önskad omsättning med 222 så ser du hur mycket du behöver få in per dag.
Om du säger att det är svårt att sälja blir det svårt att sälja. Är du väl påläst och förberedd så är det inte svårt.
Om detta får vi lära oss mycket mer (och specifikt för vår bransch) av Max Söderpalm i höst.
Hoppas vi ses då!
Lycka till i arbetslivet, affärslivet, föreningslivet och kärlekslivet!
Kram
Lena
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation 