You are currently browsing the monthly archive for januari 2017.

Text: Viktoria Ellénius

viktoriaelleniusblommainla%cc%88gg

Senaste åren så har det blivit mer omtalat med ekologiskt, både i matväg och även inom hudvård. Det märks att vi människor har blivit mer medvetna om miljön och vad vi vill tillföra våra kroppar, det har blivit en betydligt större kunskap inom området. Jag vill därför skriva om detta och hoppas att det ska ge lite mer klarhet om vad det innebär med ekologisk hudvård.

Jag måste säga att jag gled in på ekologiskt hudvård av en slump. Jag hyrde in mig på en salong som redan hade ekologiska produkter och tyckte det var dumt att byta då det var väl inarbetat redan på salongen. I början var jag inte så övertygad om att det var vad jag ville jobba med, men är idag väldigt glad och stolt att jag får möjligheten att jobba med dessa produkter.

Vad är det då som skiljer ekologiska produkter till skillnad från de konventionella?

Ja den frågan får jag många gånger och tänker att det är viktigt att förstå vad skillnaden är, för att sen kunna välja hur man vill agera.

Den största skillnaden är ingredienserna i produkten. Ekologiska produkter är odlade under strikta förhållanden och är inte besprutade för att växa snabbare. Ingredienserna ska få växa i egen takt för att bevara så mycket näring och kvalité som är möjligt. Tyvärr är det pengar som styr väldigt mycket inom industrier och såväl även inom hudvården. Ju billigare det är att framställa desto mer vinst kan det bli på produkterna. Men vad händer då med näringen och kvalitén kan man ju undra?

Ekologiska produkter jobbar mycket för att bevara kvalitén i de enskilda ingredienserna, att inte förstöra dem med besprutning eller liknande. Ekologiska produkter är oftast naturliga och odlade under kontrollerade former så att den naturliga näringen är bevarad. Många ekologiska hudvårdsprodukter bygger nämligen sin bas på vegetabiliska fetter som innehåller näring och vitaminer av naturen, men det gäller då att behandla råvaran på bästa sätt för att inte dess näring blir förstörd. Ekologiska produkter är odlade under noggranna former för att hålla så bra kvalité som möjligt. Konventionella produkter kan istället använda sig av mineralolja som grund, vilket i sig inte innehåller någon näring. Likaså innehåller inte ekologiska produkter några silikoner, vilket heller inte har någon effekt på huden i sig. Däremot ger silikon produkten en skön och behaglig känsla mot huden, men den tillför inte huden något positivt. Silikon är ett konstgjort material som inte finns naturligt och kroppen har svårt att ta till sig det.

Men hur ska vi kunna lära oss allt detta och hur ska vi kunna vara säkra på att vi inte blir lurade? Ja det är ju inte så lätt, om man inte har ordentligt med kunskap om hur allt hänger ihop. Allt handlar om en medvetenhet och att själv vara nyfiken och intresserad av att få veta mer. Den medvetenheten har jag märkt av under det dryga året som jag jobbat som hudterapeut, många som verkligen vill använda sig av ekologiska produkter.

I ekologiska produkter tillsätts inte några konstgjorda vitaminer eller mineraler, då det är bevarad näring från ingrediensernas. Sen är det givetvis med ekologiskt som med allt annat här i världen, att det finns tankar och funderingar om vad som är det bästa egentligen. Och det är svårt att svara på, bara vi använder oss av det som känns bäst för oss själva och det som vi tror på och vill uppnå. Jag har i alla fall gjort mitt val, även om det till en början blev av en slump. Men den slumpen är jag nöjd med och det har bidragit till att jag fördjupat mig mer inom området, jag har själv velat veta ännu mer.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Annonser

Text: Annica Joensuu

Ord som näthat och nätmobbning hörs allt oftare och media har uppmärksammat ämnet mycket på senare tid. Att det är oerhört jobbigt för den som är drabbad är lätt att förstå och även SHR har fått den erfarenheten då det under hösten förekommit kränkningar och smutskastning både mot medlemmar, kunder och mot SHR. Vi vill därför sätta fokus på ämnet och se vad forskningen säger.

Vi vände oss till Leg. Psykolog, universitetslektor och forskare Sofia Berne för att se vad hon fått fram från sin forskning om nätmobbning. Sofia medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika teman om nätmobbning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. För närvarande har Sofia Berne och Professor Ann Frisén inlett ett aktionsforskningsprojekt mot nätmobbning tillsammans med Friends.

Nätmobbning och Cybermobbning!
Det finns olika ord för att beskriva detta fenomen. Cybermobbning användes mer förr som ett forskarbegrepp och är egentligen en direktöversättning från engelskan. Nätmobbning är det ord som används mest idag och som gemene man använder. Forskning om nätmobbning inleddes i början av 2000-talet men då hade fenomenet redan funnits ett tag. Ända sedan man började mäta ser man en stadig ökning men eftersom det inte gjorts några longitudinella studier så kan man inte se att det skulle ökat mer på senare tid. Man kan inte heller säga att nätmobbning är vanligare än vanlig mobbning utan man ser mer att det överlappar.
-I grund och botten så handlar det om sociala relationer, om man är utsätt på en arena så är man det på en annan, säger Sofia Berne.

Vad är nätmobbning?
Nätmobbning är på många sätt värre än annan mobbning: nätmobbaren kan vara anonym, det som läggs ut på internet kan nå en mycket stor publik och mobbningen kan fortgå dygnet runt och var än den utsatte befinner sig. En del tyder dessutom på att mobbning som sker på internet kan vara mer aggressiv än mobbning som sker öga mot öga – detta konstaterar Sofia Berne.

Nätmobbning kan se ut på olika sätt. Det finns olika former.
Utfrysning – att man blir exkluderad genom att information undanhålls eller att ingen gillar ens kommentarer. Kränkning – kan vara elaka kommentarer, att man lägger upp pinsamma bilder eller gör elaka kommentarer på bilder. Hot – detta kan vara om våld, till och med dödshot förekommer. Kapning – någon skriver saker i en annans persons namn. Här är viktigt att tänka på att aldrig lämna ut lösenord och att se till att man stänger ned sighter om man delar dator eller om andra kan komma åt ens dator.

Innehåll i nätmobbning kan också variera. Teman kan vara etnicitet och ålder men det allra vanligaste är utseenderelaterad nätmobbning. Här har hudterapeuten en viktig roll att hjälpa till att sprida budskap om att man kan se ut på olika sätt, att alla duger som de är och att ens värde inte finns i ens utseende.

Sofia Berne förklarar att för att något ska kallas för nätmobbning så ska det ske vid upprepade tillfällen. Dock är det så att om många gillar ett kränkande inlägg på sociala medier så räknas detta som upprepade gånger. Det ska finnas en obalans i makt så som det blir om någon gör ett inlägg anonymt. Avsikten ska vara att göra någon illa.

Anonymitet!
Det finns flera sätt att verka anonymt. Dels som beskrivs ovan att man skaffar en falsk profil. Andra lutar sig mot att man har skrivit i en hemlig grupp. De finns nu inget som är hemligt på nätet och samma lagar och regler gäller överallt på nätet och även utanför nätet.

För den som drabbas är det än mer obehagligt om man inte vet vem som står bakom.
Vad är det som gör att man kan bete sig mer aggressivt när man tror att man kan vara anonym och då inte behöver ta ansvar för sina handlingar? Vad tror de att anonymitet kan leda till? En sak är säker och det är att det är lättare att vara elak när man slipper se den andres reaktioner. Man vågar mer och det är lätt att man skriver lite för mycket när man inte behöver visa sig själv.

Konsekvenser
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara stora för individen med nedsatt självkänsla och olika psykosomatiska problem. Då mycket nätmobbing handlar om utseende så kan man få ett missnöje med sin kropp och kanske en vilja att förändra sitt utseende.

Varför är man aggressiv på nätet?
Enligt Sofia Berne så visar internationell forskning att den största orsaken är att det bygger på en ofullständig kommunikation. Att man ej ser den andra och kan se den andres reaktion och man ej själv syns. Skillnaden mellan män och kvinnor är att kvinnor råkar mer ut för utseendemobbing annars är det i stort sett lika vanligt att män och kvinnor mobbar.

Vad kan man göra för att förebygga nätmobbning
Det är viktigt att öka medvetenheten om vad nätmobbning är och vad det får för konsekvenser. Att man tänker efter en vända till innan man skriver något. Att man försöker sätta sig in i hur reaktionen kommer att bli. Att man förstå att det är samma lagar och regler som utanför nätet. Även SHR kan hjälpa till med att förebygga nätmobbning. Vi kan trycka på att man har ett ansvar för det man gör och att det har konsekvenser för den som blir drabbad. Ge exempel på vad som inte är ok att skriva på nätet. Vad kan man lägga upp publikt och vad ska man hålla privat. Redan idag så regleras detta med att hålla god ton i våra etiska regler. Då är det viktigt att de som inte respekterar detta får reda på det och får ta konsekvenserna.

Litteraturtips
Vill du veta mer om Nätmobbning så kommer det en mycket bra handbok om detta skriven av Sofia Berne och Ann Frisén. Den heter Nätmobbning – handbok för skolan. Den ges ut i mars 2016 på Natur och Kultur.
ISBN: 9789127141971
 

Sofia Berne 

omsofiab

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Text: Annelie Sylvan

Det går bra för hudvårds- och kosmetikbranschen.
Medan många andra branscher har kämpat i lågkonjunkturens och Europakrisens motvind, har hudvårdsföretagen stadigt ökat i antal, omsättning och antal anställda.
Den allmänna hälsotrenden men även det kända fenomenet ”lipstick-index” är ett par av förklaringarna.

Den positiva utvecklingen tog fart på 1980-talet, i den tidens hälsa-skönhet-och fitnesskultur, enligt Annica Joensuu, ordförande i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, SHR.
-Därefter har branschen fortsatt att växa för varje år. Utvecklingen de senaste åren har varit rekordartad. Sedan 2007 har den totala omsättningen för hudvårdssalongerna ökat med 50 procent. Jag tror det är få branscher som kan uppvisa en liknande tillväxt under de här åren, då lågkonjunkturer och kriser avlöst varandra, säger hon.
-Man brukar ju tala om ”lipstick index” vid lågkonjunkturer. När ekonomin är kärv avstår många från att köpa dyra kapitalvaror, däremot har de råd att förgylla vardagen med ett läppstift. Lite av den effekten ser vi nog i vår bransch.

Enligt SHR:s branschrapport var antalet hudvårdsföretag 3  217 år 2012, den högsta siffran någonsin. (2011 var antalet hudvårdsföretag 2  943.) Det totala antalet hudvårdsterapeuter, både egna företagare och anställda uppskattas till cirka 4  500 personer. Hudvårds- och kosmetikbranschen omsatte tillsammans 16,  2 miljarder år 2012.

En väg ut i arbetslivet

Entreprenörer och anställda hudterapeuter är till övervägande del kvinnor, även om en och annan man har börjat ansluta sig till yrket.
-Vi har en kår av driftiga och hårt arbetande starka företagare och anställda. Hud- och skönhetsvård är också en väg ut i arbetslivet för många kvinnor med utländsk härkomst. Det krävs inte flera års högskolestudier för att starta, vilket underlättar. Dessutom finns det en stark tradition att gå till skönhetssalonger i många av de länder som kvinnorna kommer ifrån. Det gör det lätt för dem att ta upp kunskapen och gå in i branschen här i Sverige.

Ser du någon faktor som skulle kunna bromsa branschens positiva utveckling?
-Nej, det ser fortsatt ljust ut. Intresset för skönhet och hälsa ser inte ut att mattas. Tvärtom. Dessutom har ju även männen börjat köpa hudvårdsprodukter och tjänster.

Etiskt ansvar på oreglerad marknad

Yrket hudterapeut har funnits professionellt sedan 1930-talet och har utvecklats till ett kvalificerat yrke med många olika yrkesroller. Hudterapeuter arbetar på SPA-anläggningar, på kryssningsfartyg, hos hudläkare, på apotek, hos plastikkirurger och på utbildningar. Många driver egna företag.
I takt med nya behandlingsmetoder, maskiner och produkter blir arbetsuppgifterna alltmer avancerade. Många hudterapeuter gör traditionella ansiktsbehandlingar men utför även IPL (intense pulse light)/laser för hårborttagning och hudföryngring, hudvård med syror och behandlingar med avancerad kroppsapparatur.

Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar skönhetsbehandlingar. En reglering av den estetiska branschen vad gäller estetiska operationer, tandblekning, injektioner, laser och kemiska peeler är på gång, i en utredning från socialstyrelsen, där SHR medverkat och fört fram sina ståndpunkter. Ett regeringsbeslut kan dröja till 2015.
-Idag får vem som helst göra vad som helst i princip. Många konsumenter är helt omedvetna om detta när de köper avancerade behandlingar. Man utgår från att den som håller i kniven eller nålen är legitimerad på något sätt. SHR är den enda organisation som försökt reglera detta. År 2000 införde organisationen etiska regler som förhindrar våra medlemmar att utföra injektioner av typen fillers och botox. Auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos SHR utför alltså inte sådana ingrepp. Däremot anser vi att auktoriserade hudterapeuter är kompetenta att utföra behandlingar med IPL/laser och kemiska peeler.

Godkänner utbildningar

Socialstyrelsens utredning gäller bara vissa behandlingar, inte själva yrket hudterapeut.
-Hudterapeut är idag ingen skyddad yrkestitel. Det finns ingen statlig reglering och inga register över seriösa yrkesutövare. Att kalla sig hudvårdsterapeut efter en tredagarskurs är inte olagligt. Det är särskilt allvarligt med tanke på de potenta behandlingar och produkter som finns tillgängliga idag. Jag får samtal från olyckliga människor varje vecka, som råkat ut för felbehandlingar. I så gott som samtliga fall har de behandlats av en person som inte är utbildad vid någon av de utbildningar som SHR godkänt, säger Annica Joensuu ordförande i SHR.

SHR har sedan bildadet 1955 arbetat för att höja och bibehålla kompetens och kvalitet inom hudvårdsyrket. Organisationen har tagit ett stort ansvar för konsumentsäkerheten genom att upprätta egna etiska regler samt granska och godkänna adekvata utbildningar.  För att få kalla sig auktoriserad hudterapeut enligt SHR:s kriterier krävs minst ettårig eftergymnasial utbildning vid någon av de sju skolor som organisationen godkänt.
-Vi kan inte svartlista någon utbildning, endast rekommendera de utbildningar vi godkänt, säger Annica Joensuu.

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Anna Olsson

smmakeup2017_web_datum

Tema: Tropico Pop

Svenska Mästerskapen i Make Up arrangeras en gång per år av SHR. Tävlingen hålls under egna mässan Hud & Kosmetik i september.

Du som är utbildad makeup artist eller maskör får ansöka om att tävla och den som vinner SM i Make Up har chansen att representera Sverige i ‘International Make Up Championship’ i Düsseldorf året efter.  Vi delar ut 1:a, 2:a och 3:e pris och Kate Wacz finns på plats för att själv dela ut sitt fina hederspris.

SM i Make Up består av två moment à 60 minuter.


Moment 1: Klassisk sotning med flytande eyeliner och röd mun


Moment 2: Tema make up



Makeup artisterna kommer att bedömas på sin teknik, fantasi och sitt resultat. 



Tävlingsregler: 


Du som tävlar skall vara utbildad makeup artist eller maskör. De kompletta makeuperna görs på scenen. Arbetstiden är 60 minuter för den klassiska sotningen med flytande eyeliner och röd mun samt 60 minuter för tema make upen.

Du ansvarar själv för att ta med dig din/dina modeller, kläder, accessoarer och för att fixa håret på din modell. Modeller med permanent make up eller permanentade/förlängda ögonfransar är ej tillåtet. Huden ska vara helt ren innan på båda modellerna för att juryn ska kunna göra en rättvis bedömning. Modellen ska vara färdigklädd och håret iordninggjort i förväg. Detta kan göras i ett förberedelserum på tävlingsplatsen.

Modellen som ska ”bära” den klassiska sotningen ska vara neutralt klädd i svarta kläder. Håret ska vara uppsatt i tajt tofs eller knut, alternativt en korthårig modell.



Modellen till temamakeupen får bära valfria kläder och hår. En cape som SHR tillhandahåller ska under tävlingstiden dölja klädsel. Du har alltså med dig egna modeller, makeup, arbetsredskap, eventuella accessoarer. Vill du ha med dig en egen frisör som fixar håret på din modell (i förberedelserummet innan tävling), så går det bra. OBS! Frisören får inte delta på scenen under tävlingen.

Bedömningskriterier hittar du på hemsidan http://smimakeup.weebly.com/



Juryn tittar på arbetssätt och resultat. Juryn bedömer även hur arbetsstationen ser ut och hygien. Det gäller att få ett välarbetat men inte överarbetat resultat.
Juryns beslut är enhälligt och går inte att överklaga. Det kommer heller inte att lämnas någon personlig utvärdering eller feedback för deltagarna efter tävlingens avslut.

Du anmäler dig genom att fylla i  anmälningsblankett som du hittar på hemsidan http://smimakeup.weebly.com/anmaumllan.html

Skicka den tillsammans med foto på dina 2 makeuper, dvs. temamakeupen och den klassiska sotningen med flytande eyeliner och röd mun, kopia på diplom/intyg från utbildning till  smimakeup@live.se, alt. till SHR:s Kansli, Dalagatan 76, 113 24 Stockholm. Märk kuvertet SM i Make Up.

Senast 1/6 vill vi ha ditt bidrag!



Makeuperna på fotona skall ligga till grund för den make up som skall utföras på tävlingsdagen. Juryn utser därefter max 10 st. deltagare. Om du blir antagen till tävlingen får du en skriftlig bekräftelse och mer information om tävlingsdagen.
Genom att betala in en tävlingsavgift på 1500:- tackar du ja och garanterar din plats i tävlingen.

Genom att delta i tävlingen SM i Make Up överlåter tävlingsdeltagaren den exklusiva nyttjanderätten för bilder och film av makeupen till SHR. Detta innebär att SHR har rätt att använda alla deltagande bidrag i offentliga sammanhang och i marknadsföring för SHR och SM i Make Up utan att tävlingsdeltagaren har rätt till ekonomisk ersättning.

Vid frågor, kontakta Anna Olsson, projektledare smimakeup@live.se

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

maria-akerberg

we-want-more

Var med och tävla om ett kit med:

  •  Face Lotion More 100 ml
  •  Night Cream More, 100 ml
  •  Royal Facial Oil More 30 ml

Värde: 1097:-

Svara på dessa 5 frågor och du är med i tävlingen.

  1. Vilket år startade företaget?
  2. I vilket landskap tillverkas produkterna?
  3. Vad heter grundaren?
  4. Vilken produkt vann Årets Produkt 2016?
  5. Vilken behandling är världsunik för MARIA ÅKERBERG?

Skicka dina svar till ann-marie@shr.nu senast vecka 7

Lycka till!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Lena Edbergbdd-bild

Många timmar framför spegeln varje dag, ständiga kontroller av utseendet, depression och social isolering, det kan vara vardagen för de två procent av befolkningen som uppfyller diagnoskriterierna för dysmorfofobi eller BDD (Body Dysmorphic Disorder) som är den engelska termen. Det är inte ovanligt att personer med diagnosen söker sig till hudterapeuter i stället för psykiatrisk vård då många med dysmorfofobi försöker åtgärda sina inbillade defekter med olika hudbehandlingar. Tyvärr blir de sällan nöjda med behandlingen, den inbillade fulheten finns kvar eller flyttas till en annan del av kroppen. Däremot hjälper KBT och nu finns en ny svensk internetterapi som botar var tredje drabbad.

Jesper Enander är leg psykolog som arbetar som doktorand vid Karolinska Institutet och forskar om BDD sedan 2011. Han har lett en stor behandlingsstudie med KBT via internet, denna svenska studie publicerades i BMJ (British Medical Journal) i år. Hudterapeuten fick en intervju med Jesper Enander, där jag kunde ta redan på mer om hur vi som hudterapeuter kan bemöta dessa kunder.

Hur kom det sig att du började intressera dig för just Dysmorfofobi?

-Diagnosen var relativt okänd för mig under mina studier men under utbildningen får man ju olika placeringar, där jag blev placerad jobbade de en del med BDD, jag började intressera mig för det och upptäckte att det finns väldigt lite studier gjorda på ämnet. Det gjorde det ännu mer intressant, jag kände att här kan jag verkligen bidra med något, berättar Jesper Enander.

Hur länge har sjukdomen funnits?

-Första gången tillståndet beskrevs var på 1800-talet av en italiensk läkare, men det har säkert funnits innan det.

Kan man se en ökning av sjukdomen?

-Det är svårt att veta då det inte studerats så mycket på sjukdomen. Man vet dock att ca 2 av 100 av befolkningen i stort lider av det nu, en del lindrigare, en del så pass allvarligt att de är inlagda.

Var går gränsen mellan utseendefixering eller dåligt självförtroende och BDD?

– Att vara orolig för sitt utseende är inte sjukt utan ganska vanligt, särskilt bland yngre. För diagnosen BDD krävs att det ger en funktionsnedsättning, att man ser saker som andra inte ser, man fungerar sämre på arbetet. Tillexempel kanske man sitter och söker på hudbehandlingar under arbetstiden så att man inte får arbetet gjort. Man kanske inte kan träffa en partner och har svårt att vara med i sociala sammanhang som att gå på fest.

Vad är det som gör att man får denna BDD?

-Det vi vet är att de här besvären beror till hälften av genetik, man vet att en del beror på hur dessa personers hjärna behandlar visuellt material, man har lättare att se små detaljer, så det förklarar att man zoomar in på vissa detaljer i sitt utseende och har svårt att se helheten, förklarar Jesper.

-En del patienter uppger att de har blivit retade för sitt utseende men man vet inte om det är det som har fått dem att utveckla sjukdomen.

Vad kan det vara med huden som blir en fixering?

– Huden är vanlig sak man oroar sig för. Man tycker man har fel eller för mycket pigmentering, att man har ojämn pigmentering, är rödflammig, tycker man har akne fast man bara har någon enstaka finne ibland, eller man tycker man har ärr fast man inte har det så det syns, många upplever att de har gropig hud. De känner ofta på huden för att leta efter ojämnheter, känner de något så börjar de pilla för att jämna ut huden fast det bara förvärrar och kan ge sår, berättar Jesper.

Det låter som dermatillomani, vad är skillnaden?

-Vid BDD pillar man också och känner efter ojämnheter för att man vill ha en jämn hud. Men vid Dermotillomani är man ute efter själva klämmandet och pillandet som ett tvångsyndrom som upplevs som avslappnande. Så det är olika orsaker till att man klämmer som är skillnaden.

Är det vanligt att tycka att man har en onormal behåring?

-Ja, det är också vanligt att man tycker man har för mycket kroppsbehåring eller för lite. Kvinnor kan ofta uppleva för mycket hår på armar eller i ansiktet. Både män och kvinnor kan tycka att de är tunnhåriga på huvudet.

Det är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Vad är det vanligt att männen fixerar sig vid?

-Egentligen samma saker, en skillnad man kan se är att kvinnor pillar mer med hyn, för män är det vanligare med att de upplever för liten kroppsbyggnad. Det man inte kan dölja med kläder eller annat är oftast värst. Det är därför som hud och ansikte är vanligt.

Hur kan vi som hudterapeuter märka att någon verkar lida av BDD?

-Det är ofta kunder som kommer tillbaka flera gånger och är missnöjda med resultatet trots att du tycker att det blivit så bra som det kan bli, för de har orealistiska förväntningar på resultatet. Många döljer sitt utseende på olika sätt, som att ha mycket täckande smink för att dölja saker på huden.

Hur ska vi som hudterapeuter agera då vi har en kund som vi misstänker lider av BDD?

-Jag tycker ni kan fråga om de får ångest av det här, om det är ett stort problem för dem och informera om att det skulle kunna vara BDD. Det finns bra material från Svenska OCD-förbundet (www.ocdforbundet.se) som ni skulle kunna delge.

-Det kan vara väldigt bra för personen som lider av detta att börja tänka tanken att de kanske har BDD, när de träffar er är det förmodligen inte första gången de söker hjälp. De kanske har besökt hudläkare eller andra terapeuter och blivit avfärdade eller missnöjda. Om de berättar att det är ett uppenbart hinder i vardagen, så kan ni be dem kolla upp detta, men mer ansvar än så har ni inte anser jag, säger Jesper.

Tycker du vi ska våga oss på detta även då vi inte har någon utbildning inom psykologi?

-Ja det tycker jag, det värsta som kan hända är att de blir arga, men det kan även hjälpa någon.

Finns det något vi inte borde göra eller säga som kan förvärra symptomen? Som att spela med som att problemet finns trots att vi inte själva ser det?

Det är inte så etiskt att försöka sälja produkter och behandlingar till någon som mår psykiskt dåligt och egentligen inte behöver det. Men det är såklart inget fel att göra skönhetsbehandlingar, bara kunden har realistiska förväntningar på resultatet. De köper ofta med förväntningen att bli av med det som ser fel ut, de vill bli av med det som de tycker ser hemskt ut och kanske till och med äcklar andra. Att köpa denna förväntning kan temporärt lindra ångesten men det finns risk att dessa kunder inte blir nöjda utan blir jobbiga, missnöjda kunder som du i alla fall inte vill ha.

Hur stor del har det utseendefixerade samhället i detta tror du?

-Jag tror inte fler får BDD på grund av det, syndromet har funnits sen 1800-talet, men de som redan har BDD blir inte direkt bättre av det.

Borde vi Hudterapeuter tänka på hur vi marknadsför oss och vad vi säger till kunder?

-Nej det tänket jag inte förutom normal etik så som att inte marknadsföra orealistiska resultat.

Är det någon idé att försöka övertyga personen om att det inte är något fel, som att till exempel ansiktsbehåringen är helt normal?

-Det kan man absolut säga, det kan vara bra för personen att höra det, om det är din bedömning. Sen så ser de vad de ser så de kommer kanske inte lyssna så mycket, personen känner sig kanske lugnad i stunden men sedan kommer ångesten tillbaka. Då känner man kanske till och med att man vill komma tillbaka till dig för du var så snäll och sa så och då har det ju inte direkt hjälpt i alla fall.

Om vi ska slussa dem vidare, vart ska de vända sig?

-De kan Surfa in på OCD-förbundets hemsida eller det enklaste är att gå till husläkaren, som hänvisar vidare. I Stockholm finns några ställen som behandlar just detta. Annars kan de söka sig till öppenvårdspsykiatrin direkt. På 1177.se kan man söka mottagningar där man bor.

-Det kan underlätta om de nämner just dysmorfofobi då de besöker husläkaren, om de själva har läst på lite så kan det vara lättare att få rätt hjälp. För många har det tyvärr varit en lång resa, då man känner att man inte har blivit tagen på allvar.

Jespers mål är att öka medvetenheten om BDD både bland allmänheten och inom vården. Hjälp finns att få med KBT och eventuell medicinering men med den internettbaserade KBT-terapin så kan fler få hjälp snabbare. Forskningen fortsätter för att den ska kunna bli tillgänglig inom den allmänna vården framöver.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Text: Charlotte Björnstad, Toxikolog och Nicklas Gustavsson, Toxikolog

omtalade-ingediensre-charlotte-bj_psomtalade-ingedienser-nicklas_ps2

Regelverket kring kosmetiska produkter omfattas av kosmetikaförordningen (EG) 1223/2009) som trädde i kraft år 2013 och är gällande i hela Europa. Alla som släpper ut kosmetiska produkter på den europeiska marknaden måste förhålla sig till de regler och krav som ställs i denna förordning. En del ämnen, eller grupper av ämnen i kosmetik, kan potentiellt ge negativa hälsoeffekter. Därför är dessa ämnen reglerade genom haltbegränsningar i lagstiftningen eller är till och med förbjudna att användas i kosmetiska produkter.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel tillhör en grupp av ämnen som har till uppgift att minimera uppkomst och tillväxt av mikroorganismer i produkten, såsom svamp, jäst, mögel och bakterier. Oftast är konserveringsmedlen syntetiskt tillverkade men även alkohol eller eteriska oljor kan fungera som konserveringsmedel i egenskap att förhindra tillväxt av mikroorganismer. Oavsett ursprung är egenskaperna hos ämnena lika och syftet således detsamma.

Ett par av de mest omdiskuterade konserveringsmedlen är:

Methylisothiazolinone (MI) har visat sig orsaka kontakallergi vid användning och har därför begränsats enligt regelverket. Från och med februari 2017 får ämnet endast förekomma i produkter som sköljs av. En maximal haltbegränsning har gjorts för ämnet vilken har bedömts som säker i rinse-off produkter (tekniska anpassningen till förordningen, 2016/1198).

Parabener har varit omdiskuterade länge vid användning i kosmetiska produkter, i huvudsak på grund av dess potentiella egenskaper att orsaka hormonstörande effekter. Metyl,-etyl, -propyl- och butylparaben har begränsningar med avseende på halt men är godkända som konserveringsmedel i kosmetik. Risken för negativa hälsoeffekter är bedömd som låg vid exponering, i synnerhet för metyl- och etylparaben. Propyl- och butylparaben får inte användas i produkter som lämnas kvar avsedda för blöjområdet hos barn under 3 år. De haltbegränsningar som finns för parabener är satta med stora säkerhetsmarginaler för att ta hänsyn till osäkerhet angående hormonstörande effekter. Med den kunskap som finns idag är därför risken för dessa effekter vid rimligen förutsebar användning låg vilket också gäller risken för för sensibilisering och allergiska reaktioner.

Peptider

Peptider är korta sekvenser av aminosyror där endast den mindre storleken skiljer dem från proteiner. Peptider har en mängd funktioner i kroppen och kan fungera bl.a. som hormoner, signalsubstanser inom cellkommunikation och som tillväxtfaktorer. Några välkända exempel på peptider är insulin, oxytocin och endorfiner. Inom kosmetik och hudvård används peptider främst i produkter som ska motverka hudens åldrande och förhindra rynkor. Kortfattat så sägs funktionen åstadkommas genom att peptiderna stimulerar kollagensyntesen vilket ger en fastare hud. En del av dessa peptider tycks vara kraftfulla stimulanter av celltillväxt vilket skulle kunna få implikationer för någon med t.ex. hudsjukdomar eller cancer. Kanske är det en ogrundad misstanke men värd att ha i åtanke. En relaterad fråga som kanske är än viktigare är gränsdragningen mellan kosmetika och läkemedel. Enligt läkemedelsverket så klassas produkter som påstås ha eller har effekter i vävnader under huden som läkemedel. Samma sak gäller också produkter som har farmakologisk, immunologisk eller metabolisk funktion och hit räknas exempelvis vissa produkter för tillväxt av hår och ögonfransar. Enligt ovanstående bör peptider klassas som läkemedel med tillhörande kliniska prövningar och godkännandeförfarande vilket sannolikt skulle få som följd att vissa produkter inte längre skulle tillåtas på marknaden.

Stamceller

En annan kategori ingredienser som ofta förekommer i produkter med höga anspråk är stamceller. Det är främst celler från växtriket som används, t.ex. äpple. Stamceller har till skillnad från andra celler förmågan att dela sig ett obegränsat antal gånger samt utvecklas till olika typer av celler. Användning av stamceller i kosmetika utvecklas ständigt och i olika riktningar. Stamceller i en kosmetisk produkt är inte levande och kan inte börja växa eller skapa nya vävnader. Anledningen är att cellodling kräver en steril miljö, konstant temperatur, specifikt pH och noggrant anpassade näringslösningar, något som är långt ifrån miljön i en kosmetisk produkt. Om stamcellerna påstås påverka de mänskliga cellernas tillväxt skulle de ju också hamna i en liknande situation som peptiderna ifråga om status som kosmetika eller läkemedel. Även om det sannolikt är ofarligt med stamceller i produkter kan påståenden om produkternas egenskaper vara väldigt fantasifulla och det är värt att påminna om att påståenden som görs ska vara vetenskapligt underbyggda och sanningsenliga. En sund skepsis rekommenderas i samband med dessa påståenden.

Parfym

Parfym består i regel av en blandning med många olika ämnen. Generellt är parfymblandningar klassificerade som mer eller mindre allergena beroende på vilka substanser blandningen består av. Man har identifierat 26 olika parfymämnen som bedöms innebära en högre risk för allergiska reaktioner vid exponering. Om dessa överstiger en viss halt måste de deklareras i inci-listan på förpackningen. Några vanliga typiska allergener är limonene, geraniol och citronellol.

Idag finns det många produkter innehållande eteriska oljor och växtextrakt i syfte att parfymera. Inte sällan innehåller dessa oljor mer än 100 tals (eller ännu fler) olika parfymämnen och ingår dessutom ofta i en relativt hög halt. De flesta av dessa ämnen är näst intill omöjliga att identifiera vilket kan, vid upprepad hudkontakt, innebära en ökad risk för negativa hälsoeffekter, i synnerhet allergiska hudreaktioner och/eller kontakteksem. Är man känslig mot parfym bör man vara särskilt försiktig och med fördel välja produkter som är helt oparfymerade.

Cykliska siloxaner

Cykliska siloxaner (även kallade cykliska silikoner, reds. anm.) är en grupp ämnen som är vanligt förekommande i kosmetiska produkter, alltifrån hudkrämer, hårprodukter och tvålar. I nuläget är siloxanerna godkända att användas i kosmetik utan några restriktioner, men ämnena har varit omdiskuterade på grund av att en typ av siloxan (cyklotetrasiloxan, D4) misstänks kunna skada fertiliteten. Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) har dock bedömt cyklotetrasiloxan som säkert i kosmetiska produkter vid normal och förutsebar användning.

Cykliska siloxaner har potentiella negativa miljöegenskaper (svårnedbrytbart) och misstänks orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. På grund av dessa egenskaper har det lämnats in förslag till den europeiska kommissionen om att begränsa två av de vanligaste siloxanerna för användning i kosmetik, men ännu har ingen restriktion gjorts.

INFORMATION;

Trossa AB erbjuder konsulttjänster för en hållbar utveckling arbetar bland annat med rådgivning och att hjälpa företag att uppfylla lagstiftningen enligt kosmetikaförordningen. De erbjuder tjänster och expertrådgivning kring alla typer av frågeställningar som handlar kosmetik- och hygienprodukter och kan göra säkerhetsbedömningar.

Charlotte är Toxikolog från Karolinska Institutet och arbetar som konsult på Trossa.  Hon har god kompetens inom hälso- och miljöriskbedömning av kemikalier samt erfarenhet av regulatoriska frågor vid godkännande och märkning av kemiska- och kosmetiska produkter samt kosttillskott. Charlotte är även en del av affärsnätverket Gardenias expertpanel. charlotte.bjornstad@trossa.se

Nicklas är Toxikolog från Karolinska Institutet med en grundutbildning inom biologi. Vidareutbildad inom miljöledning och miljölagstiftning. Även han arbetar som konsult på Trossa med rådgivning inom kosmetika- och kemikaliefrågor, författar säkerhetsrapporter och utför märkningsgranskning för kosmetik- och hygienprodukter. nicklas.gustavsson@trossa.se

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

Text: Annica Joensuu

Vid årsmötet 2012 infördes ett etiskt råd. Diskussioner hade förts i ett par år om denna fråga. Man ansåg att föreningen borde ha ett etiskt råd som kunde ha ansvaret över frågor som gäller medlemmars skyldighet att följa föreningens etiska regler samt behandla och vara rådgivande i etiska frågeställningar som kan uppstå i yrkesutövningen. I en eventuellt framtida registrering enligt utredning utförd av Socialdepartementet (SOU 2010:65) fanns också krav om att ideella föreningar inom verksamhetsområdet borde ha ett etiskt råd. Vid årsmötet 2013 tillsattes så det etiska rådet bestående av tre personer om omedelbart började sitt arbete. Men vad gör dessa egentligen? Och vilka frågor är det som de behandlar.

Eftersom det etiska rådet nu arbetat i fyra år tyckte vi att det var dags att sammanställa lite och berätta om vad arbetet i etiska rådet innebär.
Så här säger stadgarna om det etiska rådets uppgifter:

Ett Etiskt råd bestående av tre ledamöter har till uppgift att ansvara för handläggning av frågor rörande medlemmars skyldighet att följa av förbundet antagna etiska regler och är rådgivande i etiska frågor som rör yrkesutövningen. Det etiska rådet arbetar på uppdrag av styrelsen”.

Etiska regler
Det första som det etiska rådet tog tag i var att förnya de etiska reglerna. Det hade funnits behov av att förtydliga och utöka dessa ett tag och 2014 antogs de nya. Vi har i en artikelserie i Hudterapeuten gått igenom alla viktiga förändringar. Hela de etiska reglerna finns att ladda ner på den interna delen av hemsidan. Som medlem i SHR är man skyldig att följa de etiska reglerna.

Rådgivande i etiska frågor
Det etiska rådet är rådgivande åt styrelse i en rad frågor. Det kan vara att ta fram riktlinjer över hur man ska agera i olika frågor som till exempel de riktlinjer som tagits fram för de som utför tandblekning och som finns med i denna tidning. Det kan vara att ta fram mallar för kommunikation i etiska ärenden eller att ta fram riktlinjer om olika behandlingar. En hel del frågor hamnar på det etiska rådets bord och en del medlemmar har uteslutits som konsekvens av att handla oetiskt.

Klagomål
Den största delen av etiska rådets arbete är att behandla alla de anmälningar om överträdelser av etiska regler som inkommer samt kundklagomål och olovligt användande av vårt varunamn.

Ett av de vanligaste ärendena är nog när icke medlemmar använder vår logga, skriver att de är medlemmar i SHR eller att de är auktoriserade. Viktigt att känna till i samband med detta är att man endast kan marknadsföra sin salong som SHR medlem om samtliga hudterapeuter på salongen är medlemmar. Tyvärr är det många av våra medlemmar som har marknadsfört att deras salong är medlemmar i SHR och så har det bara varit just den personen som äger salongen som varit medlem, inte alla de anställda. Av den anledningen har även en del medlemmar blivit kontaktade i frågan. Många kunder vill idag aktiv välja en hudterapeut som är medlem i SHR. De känner sig lurade när de upptäcker att just den terapeuten de gått till inte var medlem då de sett SHR loggan på dörren eller SHR flaggan. Det är viktigt att alla medlemmar känner till de markandsföringsregler som gäller för medlemmarna. Viktigt att veta är också att även behandlingsskadeförsäkringen gäller endast för medlemmar i SHR.

När det gäller kundklagomålen så är det nästan aldrig någon av våra medlemmar som orsakat en skada eller felbehandling utan helt enkelt andra terapeuter. Det enda vi kan göra då är att hänvisa till konsumentverket eller allmänna reklamationsnämnden. Skönhetsvård är inget konsumenttjänstärende men ibland kan det hjälpa till ändå. Detta beror på typ av skada bl.a deras beslut är ändå dock bara vägledande och företaget behöver inte följa ARN:s beslut. Om du som medlem råkar orsaka en skada på en kund så anmäler du detta direkt till vårt försäkringsbolag. Vi har sänkt självrisken och detta på grund av att man inte ska tveka att anmäla. Kunden får hjälp med utredning och du slipper ha alla kontakt med kunden som ibland kan bli svår.

Antal Klagomål per år
antalklagomalbild1

 

 

 

 

 

 

 

 

Typ av klagomål

typavklagomalbild2
Procentuell fördelning av klagomålsärenden av det totala antal ärenden som det etiska rådet behandlat. 15 % av ärendena rörde rådgivning åt styrelsen.

Som man kan se så rör en stor andel av ärendena klagomål på att servicemedlemmar inte följer de etiska reglerna. I de flesta fall är det klagomål på att servicemedlemmar säljer avancerade produkter och utrustning till personer som inte har en hudterapeutbilning som motsvarar SHR:s krav. Ett av SHR:s mål är att värna om hudterapeutyrket, stärka hudterapeutens yrkesroll och status. Vi kan inte ha leverantörsmedlemmar som motverkarar detta arbete. Servicemedlemmar har uteslutits under 2016.

Vi vill att alla medlemmar hjälper till att upprätthålla vår seriositet och vårt goda rykte. Men även en trygg marknad för konsumenten Tveka inte att anmäla om du ser något som verkar vara i strid mot våra etiska regler. Anmälningsblankett finns på vår hemsida.

SHR vill värna om ett seriöst och kompetent yrkesutövande. Fokus skall ligga på etik, kvalitet samt kundens säkerhet och trygghet.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier