Forskning om nätmobbning

Text: Annica Joensuu

Ord som näthat och nätmobbning hörs allt oftare och media har uppmärksammat ämnet mycket på senare tid. Att det är oerhört jobbigt för den som är drabbad är lätt att förstå och även SHR har fått den erfarenheten då det under hösten förekommit kränkningar och smutskastning både mot medlemmar, kunder och mot SHR. Vi vill därför sätta fokus på ämnet och se vad forskningen säger.

Vi vände oss till Leg. Psykolog, universitetslektor och forskare Sofia Berne för att se vad hon fått fram från sin forskning om nätmobbning. Sofia medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika teman om nätmobbning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. För närvarande har Sofia Berne och Professor Ann Frisén inlett ett aktionsforskningsprojekt mot nätmobbning tillsammans med Friends.

Nätmobbning och Cybermobbning!
Det finns olika ord för att beskriva detta fenomen. Cybermobbning användes mer förr som ett forskarbegrepp och är egentligen en direktöversättning från engelskan. Nätmobbning är det ord som används mest idag och som gemene man använder. Forskning om nätmobbning inleddes i början av 2000-talet men då hade fenomenet redan funnits ett tag. Ända sedan man började mäta ser man en stadig ökning men eftersom det inte gjorts några longitudinella studier så kan man inte se att det skulle ökat mer på senare tid. Man kan inte heller säga att nätmobbning är vanligare än vanlig mobbning utan man ser mer att det överlappar.
-I grund och botten så handlar det om sociala relationer, om man är utsätt på en arena så är man det på en annan, säger Sofia Berne.

Vad är nätmobbning?
Nätmobbning är på många sätt värre än annan mobbning: nätmobbaren kan vara anonym, det som läggs ut på internet kan nå en mycket stor publik och mobbningen kan fortgå dygnet runt och var än den utsatte befinner sig. En del tyder dessutom på att mobbning som sker på internet kan vara mer aggressiv än mobbning som sker öga mot öga – detta konstaterar Sofia Berne.

Nätmobbning kan se ut på olika sätt. Det finns olika former.
Utfrysning – att man blir exkluderad genom att information undanhålls eller att ingen gillar ens kommentarer. Kränkning – kan vara elaka kommentarer, att man lägger upp pinsamma bilder eller gör elaka kommentarer på bilder. Hot – detta kan vara om våld, till och med dödshot förekommer. Kapning – någon skriver saker i en annans persons namn. Här är viktigt att tänka på att aldrig lämna ut lösenord och att se till att man stänger ned sighter om man delar dator eller om andra kan komma åt ens dator.

Innehåll i nätmobbning kan också variera. Teman kan vara etnicitet och ålder men det allra vanligaste är utseenderelaterad nätmobbning. Här har hudterapeuten en viktig roll att hjälpa till att sprida budskap om att man kan se ut på olika sätt, att alla duger som de är och att ens värde inte finns i ens utseende.

Sofia Berne förklarar att för att något ska kallas för nätmobbning så ska det ske vid upprepade tillfällen. Dock är det så att om många gillar ett kränkande inlägg på sociala medier så räknas detta som upprepade gånger. Det ska finnas en obalans i makt så som det blir om någon gör ett inlägg anonymt. Avsikten ska vara att göra någon illa.

Anonymitet!
Det finns flera sätt att verka anonymt. Dels som beskrivs ovan att man skaffar en falsk profil. Andra lutar sig mot att man har skrivit i en hemlig grupp. De finns nu inget som är hemligt på nätet och samma lagar och regler gäller överallt på nätet och även utanför nätet.

För den som drabbas är det än mer obehagligt om man inte vet vem som står bakom.
Vad är det som gör att man kan bete sig mer aggressivt när man tror att man kan vara anonym och då inte behöver ta ansvar för sina handlingar? Vad tror de att anonymitet kan leda till? En sak är säker och det är att det är lättare att vara elak när man slipper se den andres reaktioner. Man vågar mer och det är lätt att man skriver lite för mycket när man inte behöver visa sig själv.

Konsekvenser
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara stora för individen med nedsatt självkänsla och olika psykosomatiska problem. Då mycket nätmobbing handlar om utseende så kan man få ett missnöje med sin kropp och kanske en vilja att förändra sitt utseende.

Varför är man aggressiv på nätet?
Enligt Sofia Berne så visar internationell forskning att den största orsaken är att det bygger på en ofullständig kommunikation. Att man ej ser den andra och kan se den andres reaktion och man ej själv syns. Skillnaden mellan män och kvinnor är att kvinnor råkar mer ut för utseendemobbing annars är det i stort sett lika vanligt att män och kvinnor mobbar.

Vad kan man göra för att förebygga nätmobbning
Det är viktigt att öka medvetenheten om vad nätmobbning är och vad det får för konsekvenser. Att man tänker efter en vända till innan man skriver något. Att man försöker sätta sig in i hur reaktionen kommer att bli. Att man förstå att det är samma lagar och regler som utanför nätet. Även SHR kan hjälpa till med att förebygga nätmobbning. Vi kan trycka på att man har ett ansvar för det man gör och att det har konsekvenser för den som blir drabbad. Ge exempel på vad som inte är ok att skriva på nätet. Vad kan man lägga upp publikt och vad ska man hålla privat. Redan idag så regleras detta med att hålla god ton i våra etiska regler. Då är det viktigt att de som inte respekterar detta får reda på det och får ta konsekvenserna.

Litteraturtips
Vill du veta mer om Nätmobbning så kommer det en mycket bra handbok om detta skriven av Sofia Berne och Ann Frisén. Den heter Nätmobbning – handbok för skolan. Den ges ut i mars 2016 på Natur och Kultur.
ISBN: 9789127141971
 

 

 

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

 

 

Glogau´s klassifikation av huden

Text: Nathalie Koverman

Trots att jag inte arbetat som yrkesverksam hudterapeut de senaste två åren, är det viktigt för mig att både hålla mig à jour med branschen och att repetera förvärvad kunskap. Handlaget kanske har blivit lite ringrostigt, men nyfikenheten och vetgirigheten går på högvarv!
Som medlem i SHR känner jag mig trygg i att jag erbjuds en möjlighet att hålla mig uppdaterad om vad som händer och jag är stolt över att auktoriserade hudterapeuter är så ”bjussiga” med sin kunskap, vilket man bland annat märker av på event och olika forum.

Via ett forum på Facebook erbjöds jag möjligheten att närvara vid en föreläsning om basteori kring kemiska peels. Det var agenturen Derma ProMedical som höll i föreläsningen. Då jag inte arbetar med behandlingar för tillfället och jag inte besökt föreläsningen på uppdrag av SHR, är jag inte bunden att nämna agneturens namn vilket kan vara värt att nämna i en tid då dold marknadsföring smyger sig in på många bloggar. Jag fann kursen mycket intressant och lärorik, även om detta blogginlägg kommer att belysa ett ämne som inte stod i centrum för innehållet. Jag brukar säga att jag älskar att inte ha en aning, för det är då jag utmanas att lära mig och det är så man skaffar sig större kompetens. Därför var det så roligt att presenteras för ett för mig helt nytt begrepp, nämligen Glogau´s klassifikation.

Bild lånad från Richard G. Glogau’s LinkedIn-profil

Dr. Richard Glogau är en man som efter medicinsk examen vid Harvard varit praktiserande dermatolog i över 40 år. Han är en av 84 doktorer vid UCSF Medical Center (University of California of California, San Francisco Medical Center) som inte bara utgör ett lärosäte utan även ett av de ledande sjukhusen för forskning samt behandling av komplexa sjukdomar.
Glogau har främst gjort sig ett namn som expert inom behandling av fotoåldrande hud. Den skala som han tog fram år 1996, och som används av fler än 38000 yrkesmän inom medicin, kallas för ”Glogaus rynk-skala” (eng. ” The Glogau Wrinkle Scale”) och utgör en grund för hudanalys inför behandling av mimikrynkor och solskador. Han är en pionjär inom användning av Botox® vid estetiska behandlingar samt vid hyperhidros (överdriven svettning) och har fått flera utmärkelser av press såsom Allure och webbsighter som oberoende listar USA:s toppläkare.
Glogau´s skala (hudtyp/tillstånd efter fotoåldrande och hudkvalité) utgör ett komplement till Fitzpatrick’s klassifikation(hudtyp efter pigmenteringsförmåga) och kan sammanfattningsvis se ut som följande;

Bild lånad från http://www.youbeauty.com

Typ 1, tidigt fotoåldrande
Typisk ålder: 28-35 år
Rynkor: Inga eller få
Pigmentering: Lätt hyperpigmentering
Keratoser: Inga
Behov av makeup: Inget eller liten mängd
Rekommenderade behandlingar: Förebyggande hudvård/behandling med hjälp av vitamin A och C, fuktmask, solskyddsmedel.

Typ 2, tidigt till måttligt fotoåldrande
Typisk ålder: 35-50 år
Rynkor: mimik-rynkor, främst parallellt med nasolabialvecken
Pigmentering: hyperpigmenterade fläckar börjar synas
Keratoser: Närvarande, men ej synliga
Behov av makeup: behov av foundation
Rekommenderade behandlingar: Förebyggande och reducering av fotoåldrande med hjälp av ytlig exfoliering (ej under solsäsong) samt A- och C-vitamin behandlingar med djupare penetration än vid typ 1

Typ 3, framskridet fotoåldrande
Typisk ålder: 50-65 år
Rynkor: tydligt förlorad fasthet, rynkor även vid avslappnat tillstånd
Pigmentering: skarp pigmentering samt synliga kapillärer (teleangieektasier)
Keratoser: synliga
Behov av makeup: alltid behov av foundation
Rekommenderade behandlingar: avancerade estetiska behandlingar för att närma sig lägre klassifikation av huden, eller åtminstone behålla nuvarande klassifikation. Hudvårdsrutinen hemma bör kontinuerligt intensifieras och kombineras med kurer av mjölksyre- eller TCA-peeling och/eller ljusbehandling såsom exempelvis IPL.

Typ 4, allvarligt fotoåldrande
Typisk ålder: 60-75 år
Rynkor: ingen rynk-fri hud
Pigmentering: hudmaligniter är vanliga (malignitet=prognos för andra sjukdomar som förväntas bli värre)
Keratoser: synliga
Behov av makeup: svårt att få makeup att inte spricka upp på grund av rynkighet
Rekommenderade behandlingar: Rynkigheten kräver estetiska behandlingar av medicinsk nivå och avancerad hudvårdsrutin hemma. Förutom A- och C-vitamin i hudvård, djuppenetrerande behandlingar, TCA-peeling och ljusbehandlingar rekommenderas injektioner var 3-6 månad.

Att finna information om Glogau´s klassifikation är inte helt lätt. Jag har samlat information och försökt sammanställa den från Richard Glogau´s LinkedIn-profil, diverse hemsidor från amerikanska kliniker som hänvisar till klassifikationen samt sighten www.SkinInc.com som presenterar sitt innehåll enligt nedanstående bild som jag även lånat från hemsidan.

Vad tycker jag då om klassifikationen? Jag har listat, utifrån mina egna personliga åsikter, nyttan av och problematiken med Glogau´s ”wrinkle-scale”
+

• uppmuntrar till eftertanke, riskbedömning och hänsyn till faktorer som påverkar djup och effekt av avancerade hudvårdsbehandlingar såsom kemiska peels
• tar inte bara hänsyn till hudtyp, utan även hudtillstånd
• trots att Richard Glogau räknas som en pionjär inom Botox®-behandling finner jag inte att han engagerat sig i hudens åldrande endast ur ett vinstintresse och det är alltid välkommet när medicin och forskning kan hjälpa till att lyfta fram vikten av hudvård. I längden tror jag att det hjälper till att höja statusen på hudterapeutyrket!

–

– på minussidan hamnar helt klart den trubbiga klassifikationen. Åldersspannen för de olika typerna är så pass stora att jag inte vet om åldern i sig bör utgöra en faktor för identifikation.

– tar ej hänsyn till hudtyp. Klassifikationen är inte ett verktyg för komplett hudanalys utan endast ett verktyg/perspektiv på bedömning av huden vilket jag inte tycker framkommer tydligt.

– Behandlingsrekommendationerna, som inte presenteras i alla tabeller över skalan, behöver uppdateras kontinuerligt i takt med att moderna behandlingsmetoder växer fram. Dessutom anser jag att ett flertal av de behandlingar som rekommenderas från framskridet fotoåldrande kan användas i förebyggande syfte.

– behovet av makeup känns väldigt stereotypt och exkluderande, utefter kundens egna formulerade önskemål bör vi som yrkesmän försöka finna en lösning.

Själv är jag enligt skalan en typ 3 som efter rekommenderade behandlingar för typ 4 eventuellt närmar mig en typ 2. Och jag som kände mig så ungdomlig?! Förhoppningsvis skulle den som utför en hudanalys på mig med skalan som hjälpmedel inte avslöja min huds verkliga ålder (minst 16 år över min biologiska ålder) men uppmuntra mig till fortsatt användande av högt solskydd. Och jag vet ju redan, med eller utan Glogau´s klassifikation, att de där första chartersemestrarna med sololja och pressande när solen stod som högst inte var det smartaste jag gjort i mina tonår…

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.

Följ oss med Bloglovin’

Följ min blogg med Bloglovin

Ett enkelt sätt att hålla koll på alla dina favoritbloggar! Med Bloglovin missar du inga inlägg! Klicka ovan för att lägga till SHR-bloggen bland dina favoriter.