You are currently browsing the monthly archive for juni 2021.

Vi hudterapeuter är personliga hudvårdsrådgivare, som Auktoriserade Hudterapeuter är vi experter på hud.
Som kund hos oss får du även en hudterapeut som är expert på just din hud! Under en behandling lär vi känna din hud och dina behov så vi kan ge dig råd för att du ska få de resultat du önskar. Däremellan kan du kontakta oss för frågor, tips och råd.

Vi finns här för dig.

Välkommen!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

Text: Elin Fagerberg

Skinfusor är en ny ansiktsbehandling från Babor som bygger på en apparat med flera olika användningsområden. Jag testar behandlingen hos Babor Flagshipsstore vid Stureplan. 

Jag har varit här tidigare då salongen invigdes för några år sedan. Men jag har inte gjort någon behandling här tidigare. Den här dagen visas jag en trappa ner och kopplar av i en lounge innan jag välkomnas in för 90 minuters avkoppling.

Skinfusor beskrivs som en multibehandling som ska passa alla hudtyper. Babor har utvecklat både maskinen, mjukvaran, essenserna som tillhör och själva behandlingsstegen. Skinfusion ska kunna rengöra, peela, aktivera och massera. 

Behandlingen börjar med en rengöring som kombineras med en silikonborste med vakuumteknik. Jag väljer att behålla ögonmakeupen på för att inte känna mig alltför naken efteråt plus att det sparar tid för viktigare grejer i behandlingen. Min hud brukar inte vara så förtjust i vakuumteknik då jag har ytliga kärl och lite känslig hud. Men det fungerar rätt bra. Huden och kärlen reagerar lite vid nyckelbenen någonstans där jag får små röda prickar. Men inte i ansiktet. 

Skönt!

PEELING, VIBRATIONER OCH MASSAGE

Efter rengöringen stryker hudterapeuten en peelingpad med fruktsyror över huden. Det pirrar lite lätt men inget som gör ont eller är obehagligt. 

I det tredje steget masserar hon in ett serum som arbetar på hudens spänst. Serumet slussas in med hjälp av Skinfusor och vibrationer. Det känns som upprepande strykningar över hudens yta med hjälp av apparaten. 

I den sista delen av Skinfusor masseras huden med pulser som ska fungera lite som fitnessträning för huden. Det ska aktivera huden mer än vanlig manuell massage gör. Den fungerar också som upprepande strykningar över ansikte, hals och dekolletage. 

Behandlingen avslutas med en väldigt skön sheet mask och härlig handmassage och till sist avslutande krämer. 

SÅ BLEV RESULTATET OCH SÅ HÄR TYCKER JAG

Direkt efter behandlingen var huden verkligen plumpad, återfuktad, uppstramad och otroligt len. Jag trodde att jag skulle vara rödmosig men jag klarade mig. Resultatet höll i sig i några dagar och kändes väldigt bra. Precis som med nästan alla behandlingar behöver du upprepa den för att få bättre resultat på sikt. 

Jag är nöjd med resultatet. Huden blev betydligt mer mjuk och len än vad jag trott. Jag saknade handpåläggning vilket jag älskar och det blev lite tjatigt med många upprepade effleurage (strykningar) i varje moment. Men resultatet blev riktigt bra och jag tror precis som de beskriver att det är en behandling som passar de flesta. Men inte aktiv akne eller hyperkänslig hud dock. 

Direkt efter behandlingen i dagsljus. 

Jag tror att Skinfusor skulle passa super som en tilläggsbehandling i en vanlig ansiktsbehandling. Till exempel 10 min impulsmassage med Skinfusor och 10 min mekanisk massage med händerna.

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Varför ska jag gå till en auktoriserad hudterapeut som är medlem i SHR?

Förutom att du vet att du går till en auktoriserad hudterapeut med godkänd yrkesutbildning så omfattas du dessutom av en behandlingsskadeförsäkring som träder i kraft om du skulle drabbas av en skada under eller till följd av en behandling.

SHR utfärdar auktorisation för sina medlemmar, vilket innebär att medlemmarna har en garanterat gedigen utbildning och utför professionella behandlingar. Alla medlemmar arbetar efter etiska regler och innehar behandlingsskadeförsäkring.

Du som kund kan därför känna dig trygg när du väljer en hudterapeut som är medlem i SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

– För att säkra en god hygien.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS:

Läs mer här!

ANNONS:

Läs mer här!

Text: Nathalie Koverman

Bildkälla: Zoom Meeting Audio Only Vs With Video Meme – Shut Up And Take My Money

En global trend kan skönjas där skönhetsingreppen ökat till följd av pandemin. Som förklaring kan vara att ökat hemarbete ger möjlighet till ingrepp där konvalescensen annars skulle varit knepig att kombinera med arbete på plats. En annan tänkbar förklaring är att all ökad skärmtid med digitala möten och osmickrande vinklar gör att man upptäcker nya förbättringsområden.

Personligen har hemarbetet varit förödande för min stil. Jag är en av dem som bidragit till ökad försäljning av mjukisbyxor, eller loungewear som det så smart marknadsförs som. Samtidigt har det varit befriande att se mer avslappande sidor av mina kollegor och jag har sparat en del tid på att inte ta på mig arbetsuniformen och ”ansiktet” alla dagar.

För de gånger då jag velat piffa till mig inför ett videomöte har jag använt mig av följande tips som jag vill dela med mig av:

  • Bakgrund: ställ in en bakgrund som gör att fokus hamnar på dig. Du kan välja en ”blurrad” bakgrund eller ett motiv. Tänk på att om du har en bild kan det se märkligt ut när du rör dig och hår och ansiktskonturer kan flyta in i Manhattans skyline…
    Att välja en färg som bakgrund brukar bli bättre. Välj en nyans som kontrasterar mot hår- eller ögonfärg och som smickrar din hudton.

  • Ljus: ordentligt med ljus är viktigt för din arbetsmiljö. Skarpt ljus kan dock skapa hårda skuggor, framför allt om det kommer underifrån. Tänk fler ljuskällor från flera håll!

  • Bas: håll basen lätt och jämn, men tänk på att det syns ofta tydligt på skärm om öron, hals och decolletage glöms bort.

  • Lyster och matthet: För skimrande highlighter kan ge en olja-i-vattenpöl-effekt eller göra att du ser blank ut. För mycket puder ger ett dassigt intryck. En färgad dagkräm och lyster/setting i form av en fuktspray brukar ge ett fint resultat. Fuktsprayen är också skön att använda under dagen. För ögonen kan det vara skönt att använda återfuktande ögondroppar.

  • Skydd mot ljus: Hur HEV-ljus (blått ljus) påverkar huden är inte riktigt klarlagt. Det blåa ljuset som kommer från mobil och dator kan eventuellt friästta fria radikaler som leder till fotoåldrande. Det finns både UV-skydd och andra kosmetiska produkter som skyddar mot HEV.

  • Varma toner: Färgåtergivningen tenderar att bli kallare på skärmen. Välj en något varmare ton på solpuder och rouge för livfull värme.

  • Fokuspunkter: Färgade och formade bryn eller ett par snygga glasögonbågar ger kontrast till ansiktet och snygga fokuspunkter!

  • Rörelse: Inte bara viktigt för kroppen utan genom enkla rörelsepauser får du även igång blodcirkulationen som hjälper lymfan och ger en rosigare, klarare hud.

Det är skribenten som står för eventuella åsikter som framförs i texten, inte SHR.
Nathalie Koverman heter jag och är auktoriserad hudterapeut med innehav av mästarbrev i hudterapeut- samt makeupartistyrket och legitimerad yrkeslärare.
Har du synpunkter på inlägget är du varmt välkommen att maila till: 
nathalie.koverman@outlook.com

Källa: Skönhetsingrepp ökar i pandemin: ”Zoom boom” (omni.se)

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här

ANNONS

Läs mer här

Om palliativ vård – vård i livets slutskede

Text: Lena Edberg

Att vårda och möta en person som är i livets slutskede

Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Som vårdare behöver jag ha kunskap och förståelse för sjukdomens förlopp och den enskildes prognos för att kunna förebygga lidande. I helhetsperspektivet ingår även att involvera patienten och dennes närstående i vården och att ha en respektfull dialog och ta hänsyn till patientens önskemål och förmåga. Jag kan använda mig av de fyra hörnstenarna för palliativ vård; symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående.

Där jag praktiserar nu på en vård- och omsorgsboende finns äldre personer som har en gradvis försämring på många olika områden då många är multisjuka, har funktionsnedsättning och kognitiv svikt. Därför bör vi i personalen ha ett palliativt förhållningssätt och ska kunna ge anpassad palliativ vård. Kommunikation med de boende och deras anhöriga är jätteviktig för att planera vården utifrån brukarens individuella behov och önskemål. När döden är nära kan man behöva ändra läkemedelsordinationer och anpassa omvårdnaden för att göra den sista tiden i livet så lugn, smärtfri och meningsfull möjligt.

Patienten och de närstående ska informeras när sjukdomen och tillståndet har nått den punkt när all botande och bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård. Detta brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård innebär ett samtal mellan läkare och patient där den fortsatta vården diskuteras utifrån patienten tillstånd, behov och önskemål. Förstås är det alltid viktigt att respektera vårdtagarens önskemål såsom i vård och omsorg i övrigt; ifall hen vill eller inte att exempelvis närstående ska finnas med vid brytpunktssamtalet eller vilken information de ska ha tillgång till.

Det är mycket viktigt att jag som jobbar inom äldrevården har kunskap om palliativ vård, bemötande och även om kulturella skillnader så som normer, religiösa uttryck och olika behov koppat till dessa. Palliativ vård är ett viktigt och komplext område, så jag behöver ha goda kunskaper även inom tex smärtlindring och kommunikation. För mig som undersköterska finns olika fortbildningar inom palliativ vård både som fysiska kurser och som distansutbildningar via internet som kan vara en god idé att ta del av.

Symptomlindring är en viktig del av den palliativa vården och det gäller att förebygga och upptäcka symtomen tidigt. Smärta är ett vanligt symptom inom palliativ vård som kan ha fysiska, psykiska, sociala och existentiella orsaker. För att lindra smärta på ett så bra sätt som möjligt så kan man använda systematiska arbetssätt som smärtanalys och smärtskattning.

Psykiskt kan det vara tex rädslan att bli allt sämre och inte klara själv längre, socialt kan det vara en rädsla att inte ha sina närstående med i sista tiden, andligt/existentiellt kan innebära att vara orolig inför döden, oron att inte hinna tala med präst etc. Många är rädda för att behöva dö ensam. Det är något som är målsättningen i de nationella direktiven för palliativ vård – att ingen ska behöva dö ensam. Tyvärr händer det fortfarande att det exempelvis på grund av att det inte funnits tillräckligt med personal eller att anhöriga inte kunnat vara närvarande pga Covid-19 att närstående inte alltid fått vara hos den döende.

Dialogen med patient och anhöriga är viktig även när det gäller näring och vätska under den allra sista tiden i livet, då kroppen har en mycket begränsad förmåga att omsätta näring och det kan leda till illamående, diarréer eller andra obehag om man tillför näring i det stadiet. Olika kroppsfunktioner börjar avta och exempelvis näringsbehovet är inte längre centralt eftersom kroppen förbereder sig inför döden. Det finns även studier som visar att tillförsel vätska i detta stadie kan leda till ödem i vävnaderna som kan ge andnöd eller förvirring. Men jag ska hela tiden utgå ifrån att man med ett palliativt förhållningssätt sätter patientens mående i centrum och hen bör så långt det är möjligt få bestämma själv vad hen vill äta och dricka.

Trycksår är ett vanligt problem i livets slutskede som kan påverka den sista tiden i livet negativt. Tryckavlastande madrass kan hjälpa men ofta drabbas patienten i alla fall på grund av följd av den nedsatta blodcirkulationen.

Tillräcklig smärtlindring ska ordineras för att minska lidandet och patienten bör inte utsättas för onödiga förflyttningar eller lägesändringar under den sista tiden då detta kan förvärra obehaget.

Munvård för patienter nära döden är viktig att uppmärksamma, då patienten själv inte alltid kan be om hjälp är det viktigt är att kartlägga patientens munhälsostatus. Bedömningen och munvården kan förbygga dålig munhälsa som tex svampinfektion, vilken kan påverka sväljförmåga, tal och sömn vilket innebär onödigt lidande.

Utifrån vårdtagarens behov kan jag alltså med olika omvårdnadsåtgärder försöka ge en mer bekväm tillvaro utan att tvinga personen till något hen inte vill.

Socialstyrelsen har i sin rapport ”Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 – Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer och underlag för bedömningar.” kommit fram till att det som behöver förbättras inom detta område är att man ska erbjuda fortbildning och handledning till personal i palliativ vård samt att fler patienter ska få munhälsobedömning, smärtskattning och brytpunktssamtal.

Jag kan som undersköterska bidra till förbättringen genom att fortbilda mig och genom min kunskap uppmärksamma symptom och försöka hjälpa till att lindra dessa.

Att uppmärksamma och underlätta anhörigas situation

Stöd till närstående är en viktig del i palliativ vård som bland annat kan innebära att erbjuda anhöriga att delta i vården, emotionellt stöd och praktiskt stöd. Information och kommunikation är extra viktigt i utmanade situationer som sjukdom, smärta och nedsatt fysisk och intellektuell funktion. Dialogen ska vara i fokus även med de närstående som mellan personalen i vårdteamet man kan behöva samtal om diagnos, utredning, sjukdom och prognos. Det kan vara individuellt hur pass detaljerad information patienten och dennes anhöriga vill ha. Hur pass delaktig man vill vara kan skilja sig åt mellan olika människor, familjer och kulturer. Samtalen kan handla om oro, framtiden och existentiella frågor och alla bör erbjudas samtal om livsfrågor högt i livets slutskede.

Det är viktigt att samtala med patienten och de närstående om deras önskemål och att ha återkommande samtal med närstående under sjukdomsförloppet, informera om målet med vården och planeringen samt om vilken hjälp och stöd som finns att tillgå de kan även bara vara stödjande samtal där de får tala och jag som vårdare lyssnar. Informera även de närstående att de kan hjälpa patienten att samtala om vad de kan och vill göra och att deras närvaro i sig innebär att de är delaktiga. Det är bra att ha en rutin för uppföljning då närstående kontaktas efter patientens död, de som har behov kan då erbjudas ytterligare samtal eller professionellt stöd.

Vården har ansvar gentemot anhöriga även efter dödsfallet genom ett erbjuda sk efterlevandesamtal. Den närstående väljer själv om de vill ha ett efterlevandesamtal och om det i så fall ska ske fysiskt eller via telefon. Även om de tackat nej så ska de få information om att de kan kontakta vårdenheten där deras anhörige avlidit om det skulle ändra sig angående efterlevandesamtal.

Vårdfilosofin inom palliativ vård bygger på en helhetssyn för att kunna lindra lidande och tillgodose så väl fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den palliativa vårdens fyra hörnstenar innebär;

  1. Symptomlindring så som smärta, illamående och oro.
  2. Teamarbete mellan olika professioner för att tillgodose patientens behov.
  3. Kontinuitet och kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal.
  4. Tillräckligt med stöd till anhöriga, vården ska så långt som möjligt ges i samverkan med dem och utefter deras önskemål. De ska få tillräcklig information och de ska känna att deras närvaro är betydelsefull.

Jag tycker dessa hörnstenar sammanfattar palliativ vård bra och de belyser vikten att ha ett bra samarbete med de anhöriga.

Källförteckning:

www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-12.pdf

cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/forhallningssatt-och-handledning/

Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.

ANNONS

Läs mer här!

ANNONS

Läs mer här!

Varför vara medlem i SHR? Klicka på bilden nedan!

Varför välja en av SHR auktoriserad hudterapeut? Klicka på bilden nedan!

Copyright

SHR äger om inget annat anges rättighterna till text och bild på denna blogg.

Skriv in din e-post för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg.

Kategorier