You are currently browsing the monthly archive for januari 2021.
Text: Lena Edberg
Psykologiska perspektiv då och nu
Nu är första terminen av min undersköterskeutbildning slut och jag tänkte skriva lite om ett av mina favoritämnen som jag just avslutat en kurs i – Psykologi.
Jag kommer första att skriva om de tidiga psykologiska perspektiven; den psykodynamiska teorin och behaviorismen. Sedan kommer jag beskriva de modernare perspektiven inom psykologin; Kognitionspsykologi, Biologisk psykologi och Socialpsykologi. För att avslutningsvis beröra det sedan länge så diskuterade ämnet arv eller miljö.
Psykodynamisk teori och Behaviorism
Det Psykodynamiska perspektivet som grundades av Sigmund Freud bygger på intervjuer, observationer och till viss del antaganden. Man menar här att vårt beteende och tankar styrs av olika inre konflikter i vårt psyke. Freud menar att våra inre drifter styr våra handlingar. Våra två starkaste drifter är sexualdriften (libido) som är positiv och aggressionsdriften som är destruktiv. Våra drifter hämmas av samhällets normer och det kan leda till inre konflikt.
Freud talade även om den omedvetna delen av psyket där finns tabubelagda känslor och tankar och traumatiska minnen. Det omedvetna psyket kan tala till det medvetna genom drömmar, felsägningar eller felhandlingar. Det omedvetna bubblar alltså upp genom omedvetna drömmar, ord och handlingar. Han delade även upp psyket i detet, jaget och överjaget. Detet vill tillfredsställa våra drifter och finns mestadels i vårt omedvetna. De som styrs mycket av detet har svårt med sin impulskontroll. Jaget är förnuftigt och medvetet, jaget söker balans och kompromissar mellan detet och överjaget. Överjaget sätter krav och förväntningar från omgivningen och oss själva, överjaget kan liknas med samvetet. Konflikter kan lätt uppstå mellan dessa tre delar av psyket då detet vill tillfredsställa lustar och överjaget vill följa normer så måste jaget medla mellan dessa drivkrafter.
Psykoanalysen kan beskriva det psykodynamiska perspektivet och är även en terapiform som Freud tog fram. I denna terapiform försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Freud menade även att vi använder försvarsmekanismer för att skydda oss mot bla. ångest. Däribland hittar vi; Bortträngning, Projektion, Förnekelse, Reaktionsbildning, Regression, Förskjutning, Rationalisering, Sublimering, Identifikation. Han delade även in barnets utveckling i fyra faser; orala, anala, oidipala, latenta, genitala.
Det Behavioristiska perspektivet handlar om beteende är samtida med Freud men är en helt annan teori. Här menar man att vårt beteende styrs helt av miljön. Inlärning är det som ligger bakom olika beteenden och de kan även läras bort. Här ser man inte alls till bakomliggande orsaker så som man gör inom psykoanalysen. Ivan Pavlov är känd för experiment med hundar och slutsatsen att man kan lära in beteenden vilket kan kallade klassisk betingning. John Watson som lanserade teorin menade att det bara går att studera människors beteende och inte deras inre medvetande på ett vetenskapligt sätt. Skinner, en annan känd psykolog inom behaviorismen, lanserade teorin om positiv och negativ förstärkning samt bestraffning vilken han grundade på ett experiment på en råtta. Positiv förstärkning med beröm och uppmuntran var den mest effektiva för att förändra ett beteende enligt honom. Genom beteendeterapi så kan man lära om ett negativt beteende som att få bort en fobi.
Kognitionspsykologi
Kognitionspsykologi är ett perspektiv utifrån tänkande och handlar om hur vi människor behandlar och bearbetar information, det rör processer inom minne, tänkande, språk, uppmärksamhet och perception dvs hur hjärnan tar till sig och tolkar sinnesintryck. Man ser sedan hur vi använder denna kunskap och omsätter den i handling. De menar att det finns individuella skillnader i koncentrationsförmåga och vad vi uppmärksammar i vår omgivning. Dessa skillnader beror på olika faktorer som arv och miljö. Våra sinnen (synen, hörseln, lukten, smaken, känseln, balansen och kroppssinnet) tar emot information från omgivningen och dessa tolkas sedan i hjärnan. Hur vi tolkar och fyller i informationen som saknas beror på våra egna referensramar. Tänkandet, språket (som är ett verktyg för tänkande och kommunikation), minnet och intelligens är viktiga delar som avgör hur vi agerar.
Den Biologiska förklaringsmodellen
Biologisk psykologi är ett fysiologiskt perspektiv som handlar om hur vårt beteende formas och påverkas av biologiska faktorer som är kopplade till hjärna och nervsystem. Genetiska faktorer ligger bakom många olika former av psykisk ohälsa, kopplingen blir starkare ju mer man forskar på området. Neuropsykologisk forskning visar på sambandet mellan hjärnan och mentala funktioner, olika delar av hjärnan har visat sig styra olika funktioner. Med hjälp av fysiologisk psykologi kan man studera hur olika biologiska funktioner styr vårt beteende. Med hjälp av psykofarmakologi kan man avhjälpa psykiska besvär med psykofarmaka för att normalisera balansen av kemiska substanser som styr psykiska funktioner i hjärnan. En del av den biologiska psykologin är även evolutionspsykologin där Darwin la grunden, det handlar om människans biologiska utveckling. Genom hjärnforskning har man till och med kunnat påvisa att olika personlighetsdrag kan härledas till olika grad av aktivitet i olika delar av hjärnan och olika mängd av vissa signalsubstanser som dopamin.
Biologisk psykologi är baserad på ökade kunskaper inom medicin och förbättrad medicinsk teknik, den är vetenskaplig och lär oss mer om orsakerna bakom vissa tillstånd som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD. Eftersom man vet orsakerna till tillstånd som ADHD, bland annat brist på dopamin och noradrenalin kan man ta fram effektiv medicin med centralstimulerande substanser.
Socialpsykologi och gruppbeteende
Gruppbeteende är en viktig del inom denna socialpsykologi där man ser hur människor anpassar sig till varandra inom olika grupper. Det finns olika roller inom grupper som fördelas och kan förstärka eller försvaga de olika deltagarnas egenskaper. Grupptryck är en dela av vår strävan efter att passa in och accepteras av gruppen. Andra beteenden kopplat till gruppsykologi är masspsykos, åskådareffekten, polariseringseffekten och grupplättjan.
Forskare har tagit fram modeller för vanliga informella roller i grupper. Några av dessa är; ledaren, ledarens högra hand, den präktige samt gruppens clown, syndabock och gnällspik. Roller som har med arbetet att göra kan vara den kreativa, den informativa, den stödjande och den utvärderande. Vem som får vilken roll i gruppen beror på faktorer som gruppens sammansättning av personer, dessas tidigare erfarenheter och förväntningar på varandra samt deras syn på sig själva och på varandra. Rollerna fördelas i det tysta och ofta omedvetet, det kan gå mer eller mindre smidigt beroende på medlemmarnas tidigare erfarenheter av roller i andra grupper osv.
Man utgår ifrån att människan är flockdjur som är väldigt måna om att följa flocken, att vårt beteende avgörs av den sociala situationen, denna tolkas subjektivt och vår egen tolkning avgör vårt beteende. Vårt behov av att passa in är en överlevnadsstrategi som gör att vi följer sociala normer. Det finns även olika former av social kontroll som påverkar vårt beteende, den kan vara både intern och extern, formell och informell. Normen att lyda auktoriteter kan göra att människor kan sluta tänka själva och utföra oetiska handlingar om en auktoritet säger åt oss.
Det har gjorts många experiment inom socialpsykologin för att studera människors beteenden i olika grupper och i olika situationer.
Jämförelse av förklaringsmodellerna
De tre senare teorierna fokuserar på olika områden där den kognitiva fokuserar på mentala processer alltså hur vi behandlar information, den biologiska fokuserar bland annat på processer som styr nervsystemet och kemiska brisers påverkan i hjärnan medan den social fokuserar på individens samspel i sociala sammanhang. Dessa är alla tre mer moderna teorier som är mer vetenskapliga och evidensbaserade än tidigare teorier som det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Behaviorismen är visserligen vetenskaplig på så sätt att de utförde experiment på djur och studerade beteenden vetenskapligt men den tar inte hänsyn till komplexiteten hos människan. Det är en ytlig teori som bara ser på symptom och kan bara hjälpa vid enklare psykiska besvär som en fobi.
De skiljer sig även i olika behandlingsformer. Inom kognitionspsykologin arbetar med KBT (kognitiv beteendeterapi) för att ändra tankemönster och beteendemönster för att kunna påverka på känslor. Inom biologisk psykologi har man psykofarmaka som kan balansera kemiska brister i hjärnan och därmed behandla olika psykiska problem som ADHD och depression. Medan socialpsykologin inte direkt är behandlande men tillämpas inom rättsväsendet som vid utredande intervjuer, förhör, utlåtanden och beslutsfattande inom socialtjänsten. Psykoanalysen som används inom den psykodynamiska teorin så försöker man nå det omedvetna genom samtal mellan terapeut och patienten. Terapeuten analyserar patientens känslor och tankar och gör patienten medveten om de bakomliggande orsaker till dessa. Men denna terapiform anses idag vara ovetenskaplig och resultaten tvivelaktiga. Inom behaviorismen jobbar men med behandlingsformen beteendeterapi vilken har vissa likheter med kognitionspsykologins KBT eftersom båda fokuserar på beteenden. Den kognitiva teorin är en fördjupning och utveckling av Behaviorismen då man nu ser till de många komplicerade tankeprocesser som sker i vårt inre och hur vi tolkar och behandlar den yttre informationen som sedan leder fram till ett visst beteende.
Man har även olika förklaringar till varför vi som gör att vi gör i olika situationer så som varför vissa begår ondskefulla handlingar. Inom kognitionspsykologi kan man förklara destruktivt beteende med destruktiva tankemönster och man har individuella skillnader inom områden som EQ. Inom den biologiska psykologin ser man skillnader i aktivitet i olika delar av hjärnan och avvikelser i amygdala, en del av det limbiska systemet. Medan inom socialpsykologin talar man om hur olika sociala situationer kan få nästan vem som helst att begå ondskefulla handlingar. Freud skulle kanske förklara ondskefulla handlingar med ett starkt det, en stark aggressionsdrift eller försvarsmekanismen förskjutning. Medan behaviorismen förklarar ett oönskat beteende med felinlärning och miljöpåverkan.
De äldre psykodynamiska teorierna och behaviorismen känns väldigt utdaterade men det är bra att lära sig om de gamla teorierna ur ett historiskt perspektiv. Det jag tycker är sunt med den moderna psykologin och dess teorier är att man riktar in sig på olika områden och forskar i team som även kan vara tvärvetenskapliga. Det är så forskning som ligger till grund för kunskap ska gå till anser jag, i motsats till personkult kring enskilda personer som tar fram egna teorier som delvis verkar utgå ifrån dem själva baserade på antagen och inte på vetenskap. Psykologin bör vara grundad på vetenskap och forskning!
Arv eller miljö?
Arvet är de egenskaper vi föds med, de delar av vår personlighet och vårt beteende som är medfött, detta är en del av det genetiska eller biologiska perspektivet.
Miljön är omgivningens påverkan på vår personlighet och vårt beteende. Inom behaviorismen menar man att vi föds som ett tomt blad och det är samhället och vår uppfostran som formar oss, detta är även en del av det sociala perspektivet.
Att mena att enbart det ena eller det andra är förklaringen till vårt beteende och våra egenskaper tror jag inte på. Jag tror på ett samspel mellan dessa, och det verkar även forskarna vara eniga om, jag tror att genetiken styr hur man påverkas av miljön runt om kring en, som hur man reagerar på kriser och katastrofer till exempel.
Något relativt nytt och spännande som jag läst om nyligen är forskningsområdet epigenitik. Detta ger oss kunskap om hur våra gener påverkas av vår livsstil och det verkar vara en länk emellan arv och miljö. Forskare har upptäckt cellulära mekanismer som reglerar uttrycket av våra gener. Dessa epigenetiska mekanismer är kemiska markörer som påverkar bland annat utvecklingen av olika egenskaper. De epigenetiska mekanismerna har bevisats vara känsliga för olika faktorer i vår miljö så som av kost, stress, sömn och sociala omständigheter (Medicinska fakulteten Lunds universitet 2019). Jag tycker detta visar på det intressanta och viktiga sambandet mellan arv och miljö och att arvet är grunden men miljön påverkar vilka delar av arvet som träder fram.
Källor
Phillips, T. (2013) Psykologi 1. Gleerups förlag. Malmö.
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biologisk-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/kognitiv-psykologi
https://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/perception-och-psykofysik
https://www.psychology.su.se/forskning/forskargrupper
https://www.specialnest.se/hjalpmedel/sa-fungerar-adhd-medicin
https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-kanslor
https://www.dn.se/debatt/pseudovetenskap-frodas-i-varden-och-pa-universiteten/
https://www.med.lu.se/nyheter/190411_epigenetik
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Annica Joensuu
Sverige behöver ha bättre kontroll på sitt farliga avfall. Därför skärps kraven på att verksamheter ska rapportera uppgifter om sitt farliga avfall till ett nytt avfallsregister. Från och med den 1 november ska verksamheter börja rapportera.
Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö. Den senaste statistiken visar att det uppstår över 2 miljoner ton farligt avfall per år i Sverige. Men statistiken är osäker, uppdateras bara vartannat år och tillsynsmyndigheter saknar i nuläget effektiva verktyg för att kunna spåra flödet av farligt avfall.
Alla känner inte till nuvarande skyldighet
Sedan tidigare har verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall en skyldighet att anteckna vissa uppgifter om avfallet. Sannolikt är inte alla verksamheter som producerar farligt avfall medvetna om att de har en så kallad anteckningsskyldighet. Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall som till exempel elektronik, lysrör och olika kemikalier. En verksamhet kan vara allt från en stor fabrik till ett företag med få anställda som en frisersalong, biltvätt eller advokatbyrå.
Regeländringar både 1 augusti och 1 november 2020
En utökad anteckningsskyldighet börjar gälla den 1 augusti 2020 och berör alla verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mäklar eller handlar med farligt avfall. Från den 1 november 2020 ska dessa verksamheter börja rapportera in antecknade uppgifter om det farliga avfallet till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket.
Den stora skillnaden mellan tidigare och nya regler är att företag och verksamheter ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Hittills har uppgifterna enbart funnits antecknade hos varje verksamhet och behövt redovisas först på begäran av en tillsynsmyndighet.
Vem ska rapportera i avfallsregistret?
Alla verksamheter som
- producerar farligt avfall
- transporterar farligt avfall
- tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet
- mäklar eller handlar med farligt avfall
- behandlar farligt avfall.
Uppskattningsvis berörs över en miljon verksamheter av det nya avfallsregistret.
Tillsynsmyndigheter kommer att ha tillgång till uppgifterna i avfallsregistret. Dessutom kommer uppgifterna att användas till Sveriges avfallsrapportering till EU samt till avfallsstatistik.
Grundlägger cirkulär ekonomi och säker avfallshantering
Förslagen till regeländringar följer av EU:s så kallade avfallspaket med ändringar av ett antal direktiv på avfallsområdet. Sverige ska följa de regler som gemensamt beslutats på EU-nivå och ska säkerställa att farligt avfall hanteras på ett lämpligt sätt. Alla medlemsstater ska inrätta ett elektroniskt register för uppgifter om farligt avfall, för att förbättra möjligheten till kontroll och spårbarhet.
Avfallspaketet syftar också till att främja en cirkulär ekonomi. Då behöver återanvändning av avfall öka och mängden avfall minska. Det blir också ännu viktigare att kunna ta fram mer tillförlitlig avfallsstatistik och se statistiskt säkerställda förändringar. Tillförlitlig statistik är också en förutsättning för att kunna välja de mest lämpliga åtgärderna för en cirkulär ekonomi.
Föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret: NFS 2020:5
Farligt avfall
Farligt avfall innehåller eller består av ämnen som har farliga egenskaper. Eftersom avfallet är farligt är det viktigt att det hanteras på ett riktigt sätt. Därför omfattas farligt avfall av en mängd regler.
Totalt uppkom 2,4 miljoner ton farligt avfall år 2016 varav 0,4 miljoner ton kom från hushållen. De största mängderna farliga avfall består av jordmassor, kemiskt avfall, uttjänta fordon, träavfall, mineralavfall från avfallsbehandling, kasserad utrustning, oljeavfall och blandat bygg- och rivningsavfall (Avfall i Sverige 2014, rapport 6272).
Exempel på farligt avfall i yrkesmässig hygienisk verksamhet: elektronik, lysrör, batterier, metaller (instrument), målarfärg, lösningsmedel (tex nagellacksremover), väteperoxid, riskavfall (blodsmitta), stickande skärande avfall.
Specifik information med frisörverksamhet som exempel:
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Text: Nathalie Koverman
Symboler för attraktion, lätthet och intellekt såväl som kontakt med den inre förmågan och upplysning. Färgerna vi talar om är sprudlande gul och sobert grå och som nu utsetts till årets trendfärger i nyanserna PANTONE 13-0647 Illuminating och PANTONE 17-5104 Ultimate Gray.
Färgernas budskap, som både speglar vår samtid och ska sätta tonen för 2021, är optimism och mod i kombination med varaktighet och beslutsamhet. Illuminating och Ultimate Gray förkroppsligar det mänskliga väsendets behov av uppmuntran.
Årets färg- The Pantone Color of the Year
Varje år utser Pantone årets färg för att både spegla dagens samhälle och för att visa på en strategi och riktning utifrån en trend.
Med 2020 i backspegeln
Det började så bra med 2020:s färg, Classic Blue, en symbol för såväl lugn och stabilitet, som förtroende och bekännelse. En färg av den oändliga kvällshimlen som uppmuntrade oss till att expandera vårt tänkande med nya perspektiv.
Och visst tvingades vi att tänka utanför boxen, för den kungligt blå bakgrunden 2020 skymdes av snabbt av den här otäckingen; Covid 19.
Inte av Pantone, men i sociala medier, skapades en alternativ årsfärg- Classic Shit.
Illuminating och Ultimate Gray inom skönhet
Men nu lämnar vi kungligt blått, virusvarnande rött och klassisk skit (!) och tittar på hur mixen av varma och kalla nyanser kan se ut i skönhetsindustrin.
(Kanske har jag världens bästa frisör på @studio_esso)
Nyansen Zero Gravity och Passport to Shine från Leighton Denny/ Nail Systems ab of Sweden
Pantone
Företaget Pantone startades 1963 av Lawrence Herbert som ville skapa ett system för att beskriva färg, eftersom alla upplever färger olika. Hans färgkartor kom först att användas av tryckerier, men redan året efter började även designers att använda kartorna. Idag har det utvecklats färgkartor för de flesta branscher såsom mode, inredning, arkitektur, reklam och till och med för att bestämma hudton.
Källor:
https://www.ljusspridarna.org/artiklar/auran-och-fargernas-betydelse/
https://www.pantone.com/color-of-the-year-2021
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation 