You are currently browsing the tag archive for the ‘hygien’ tag.
-För att säkra en god hygien-
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för kunskap, kvalitet och trygghet.
ANNONS:
ANNONS:
Text: Lena Edberg
Smitta, smittspridning och basala hygienrutiner
För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren.
Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som sprids från en del av den egna kroppens bakterieflora till en annan. Risken att infekteras av sin egen normalflora är större vid invasiva undersökningar och behandlingar särskilt då patienten ofta även har nedsatt immunförsvar. Kontaktsmitta kan ske direkt mellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården.
Droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta är mindre vanliga smittvägar. Smitta kan även spridas via maten, livsmedelshygien är därför också viktig att tänka på inom vården. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare, smittämnen som finns i samhället kan spridas inom vård och omsorg, smittan kan sprids mellan olika patienter och personal sk vårdrelaterade infektioner, VRI.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska all sjukvård vara av god kvalitet och hålla en god hygienisk standard. Alla inom vård och omsorg ska följa grundläggande hygienrutiner, så kallade basala hygienrutiner.
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om de basala hygienrutinerna för personal inom vård och omsorg att följa. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården. I de basala hygienrutinerna ingår; handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder, stänkskydd, andningsskydd och arbetskläder.
Den som arbetar inom hälso- och sjukvård ska följa följande för att begränsa risken för spridning av smitta:
• God handhygien är den viktigaste hygienrutinen för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Hel och frisk hud är också viktigt smörj och vårda dina händer noggrant.
• Naglar ska vara korta och välvårdade och man ska inte använda nagellack eller konstnaglar.
• Om händerna är synligt smutsiga skall de tvättas med flytande tvål och vatten. Torka ordentligt med torkpapper.
• Desinfektera händerna grundligt före och efter patientkontakt, mellan olika arbetsmoment, innan handskar tas på samt efter de tas av. Massera in rikligt med handdesinfektionsmedel på händer och underarmar, massera tills det blir torrt.
• Handskar skall användas vid all risk för kontakt med blod och annat smittsamt organiskt material. Handskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment. Sprita händerna innan du tar på handskar. Låt torka in innan handskar tas på. Handskar bör bytas ofta, mellan olika moment samt mellan olika patienter.
• Desinfektera alltid händerna när handskarna tagits av då risken är stor att händerna kontaminerats i samband med avtagningen av handskarna.
• Smycken såsom ringar och klockor ska inte bäras.
• Långt hår eller skägg ska vara uppsatt.
• Huvudduk ska fästas upp eller stoppas in i kläder samt tvättas dagligen i 60 grader.
• Speciella arbetskläder ska användas. Dessa förvaras på arbetsplatsen och åtskilda från privata kläder. Tvättas dagligen i minst 60 grader på arbetsplatsen eller via tvätteri och de ska vara kortärmade.
• Kläder är den näst största smittspridaren efter händer. Använd plastförkläde vid smutsiga moment, som hantering av avfall eller där risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor.
• Stänkskydd som visir eller munskydd med skyddsglasögon används bland annat vid risk för stänk av blod eller sekret. Andningsskydd används vid vård av patient med luftburen smitta, dessa ska kastas efter varje användning.
MRSA och MRSE är multiresistenta bakterier som är resistenta mot alla de penicillin som vi har idag, därför kan de vara direkt livshotande att utsättas för dem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi, MRB är ett stort och ökande världshälsoproblem. Det är mycket viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika och att förhindra smittspridning. Viktiga åtgärder är även att när antibiotikabehandling är nödvändig alltid noga följa den ordinerade kuren, smittspårning och isolering av konstaterade fall. MRB är ännu en anledning att aldrig slarva med de basala hygienrutinerna inom vård och omsorg, det samma bör gälla även inom hud- och skönhetsvård!
Källor;
Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.
Christidis, M. (2013) Vård- och omsorgsarbete 1. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Bild: Pixabay
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Tack för att du väljer en auktoriserad hudterapeut – en medlem i SHR när du väljer hudterapeut eller salong.
Text: Lena Edberg
Hygien står i fokus nu, många som kanske inte tänkt så mycket på virus, bakterier och smittspridning tidigare får upp ögonen för detta nu när vi har en pandemi enligt WHO. Men för oss hudterapeuter som är utbildade på en SHR-godkänd skola och som är medlemmar i SHR är denna medvetenhet inget nytt. Redan under vår utbildning står mikrobiologi på schemat. De som öppnar salong har förordningar och lagar att ta hänsyn till. Som medlem i SHR så har vi även etiska regler att följa som omfattar bland annat att följa svenska och internationella lagar och föreskrifter samt myndigheters beslut och rekommendationer samt särskilt beakta de lagregler som gäller för hygienisk verksamhet.
Den som utför kosmetisk pigmentering/microblading, microneedling, fotvård med skalpeller/credoblad eller använder nålar/kanyler (så kallade stickande skärande hygienverksamheter) är anmälningspliktig enligt 38§ Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det ligger på utövaren att själv anmäla in sin verksamhet för kontroll och godkännande av kommunen enligt miljöbalken, men hur många av de utövare som inte är auktoriserade hudterapeuter som faktiskt gör detta och blir godkända kan kan jag bara spekulera i.
Som SHR-medlem har jag och många auktoriserade hudterapeuter med mig, även fortbildat oss inom Arbetsplatshygien via vårt förbund. Goda hygienrutiner för oss hudterapeuter är bästa sättet att minimera risker för smittspridning. Här är information om vad som om vad som gäller för oss, allt detta har alltså vi auktoriserade hudterapeuter att följa.
Hudvård = Yrkesmässig hygienisk verksamhet
Hälsoskydd är det förebyggande arbete som utförs för att undvika att människor får besvär eller blir sjuka av miljön. Det förebyggande hälsoskyddsarbetet sker enligt miljöbalken. Yrkesmässig hygienisk verksamhet är ett samlingsbegrepp för verksamheter som erbjuder olika typer av kroppsbehandlingar till exempel inom piercing och tatuering, fotvård, akupunktur, nagelskulptering, frisör, skönhets- eller massagebehandling. Den som bedriver verksamheten har ett ansvar att förebygga eventuella hälsorisker. Kommunen har ett tillsynsansvar och Socialstyrelsen vägleder kommunerna i detta arbete.
Anmälningspliktig verksamhet
Många verksamheter där det finns risk för smitta är anmälningspliktiga enligt § 38 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Yrkesmässig hygienisk verksamhet där man använder skalpeller, nålar, piercingverktyg eller andra liknande skärande och stickande verktyg för att perforera kroppens eget skydd i form av hud eller slemhinnor kan innebära risker för hälsan som smitta eller infektion.
Anmälan
Syftet med anmälan är att miljönämnden ska få möjlighet att i förväg ta ställning till om den anmälda verksamheten kan godtas utifrån miljö- och hälsosynpunkt. Miljönämnden får också en möjlighet att ge råd, begära förändringar eller förbjuda att verksamheten startar. Verksamhetsutövaren ska skicka in sin anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast sex veckor innan verksamheten ska sätta igång. Har en verksamhet öppnat utan föregående anmälan ska nämnden besluta om en miljösanktionsavgift.
Hälsoriskerna ska förebyggas genom egenkontroll
Den som bedriver yrkesmässig hygienisk verksamhet ska förebygga risker för människors hälsa genom att fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingar, för fortlöpande underhåll av lokaler och inredning, för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt för kontroll av dessa åtgärder, för hantering och val av kemiska ämnen, och för kommunikation med kunderna. Dokumentationen bör hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.
Rengöring, desinfektion och sterilisering , när görs vad?
RENGÖRING
Rena föremål används vid kontakt med intakt hud (inte slemhinnor). Synlig smuts avlägsnas med hjälp av mekanisk rengöring av föremål ex. pincetter, saxar. Vid rengöring används varmt vatten, disk- eller rengöringsmedel och separat diskborste. (Överväg om engångsmaterial kan användas.)
DESINFICERING
Instrument behandlats så att de inte medför risk för smitta (höggradigt rent). Dessa föremål kan användas vid kontakt skadad hud (även slemhinnor) utan avsiktlig penetration ex manikyrinstrument. För att nå bästa desinfektionseffekt ska rengöring ske före desinfektion. Desinfektion utförs med värme (ex kokning), kemiska medel (ex alkohol) eller UV-ljus. Tänk på att tex själva microneedlingpennan måste kunna desinficeras. Pennan/Verktyget samt eventuell sladd bör även täckas med plastfilm eller liknande engångsskydd. Nålarna ska vara sterila engångsnålar.
STERILISERING
Ett föremål behöver vara sterilt om det ska föras in i delar av kroppen som vanligtvis inte står i förbindelse med yttervärlden genom att huden penetreras. Nålarna ska vara sterila engångsnålar.
Metoder för sterilisering:
• Autoklavering – En autoklav används för att hetta upp torr vattenånga till över 120 ⁰ C.
• Sterilisering med torr värme s.k. hetluftssterilisering – 160⁰ C i 2 timmar eller 180⁰ C i 30 minuter.
• Joniserande strålning – eller radioaktiv strålning är en metod som används inom industrin för sterilisering av t.ex. sprutor, kanyler, kompresser och handskar.
Terapeutens hygien
Den som arbetar med yrkesmässig hygienisk verksamhet bör se till följande för att begränsa risken för spridning av smitta:
• God handhygien är den viktigaste hygienrutinen för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Hel och frisk hud är lika viktigt som ren hud. Smörj och vårda dina händer noggrant.
• Naglar ska vara korta och välvårdade.
• Om händerna är synligt smutsiga skall de tvättas med flytande tvål och vatten. Torka ordentligt med torkpapper.
• Desinfektera händerna grundligt före och efter behandling, samt mellan olika arbetsmoment, samt innan handskar tas på samt efter de tas av. Massera in rikligt med handdesinfektionsmedel på händer och underarmar, massera tills det blir torrt.
• Handskar skall användas vid all risk för kontakt med blod och annat smittsamt organiskt material. Handskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment. Sprita händerna innan du tar på handskar. Låt torka in innan handskar tas på. Handskar bör bytas ofta, mellan olika moment samt att redan efter 15 minuter börjar materialet brytas ned.
• Desinfektera alltid händerna när handskarna tagits av då risken är stor att händerna kontaminerats i samband med avtagningen av handskarna.
• Smycken såsom ringar och klockor ska inte bäras vid behandling.
• Långt hår ska vara uppsatt
• Huvudduk ska fästas upp eller soppas in i kläder samt tvättas dagligen i 60 grader på arbetsplatsen
• Speciella arbetskläder bör användas. Dessa förvaras på arbetsplatsen och åtskilda från privata kläder. Tvättas dagligen i minst 60 grader på arbetsplatsen och ska vara kortärmade. (Alltså bar underarm, kan gå till och med armbågen.)
• Den som har sjukdom eller sår som skulle kunna innebära smittorisk för kunden i samband med en behandling bör inte utföra behandlingen.
• Kläder är den näst största smittspridaren efter händer. Använd plastförkläde vid smutsiga moment, som hantering av avfall.
• Munskydd används bland annat vid risk för stänk. Om du använder munskydd, byt ofta, helst varje kvart.
Kunden
• Desinficera alltid den hud som ska penetreras. Det gör du enklast med en tvättkompress med desinfektionsmedel. Använd ett alkoholbaserat medel, t.ex. klorhexidinsprit.
• Det är viktigt att lämna information till kunden om hälsoriskerna. Be kunden läsa igenom och skriva på ett dokument med all information om behandlingen så som risker, kontraindikationer, förväntat resultat mm samt att kunden samtycker till behandlingen. Lämna även skriftlig information om eftervård till kunden. Detta ger kunden en möjlighet att ta till sig informationen i lugn och ro efter behandlingen.
• Använd engångsmaterial i största möjliga mån.
Produkter
• Förvars torrt och dammfritt
• Sprita av innan och efter användning
• Använd endast produkter som leverantören godkänt för användning i samband med den behandling som utförs.
• Kontrollera bästföredatum.
Lokalen
En lokal som används för yrkesmässig hygienisk verksamhet bör placeras, utformas och skötas så att risken för olägenheter för människors hälsa begränsas. Den bör vara utformad så att rengöring och desinfektion av lokal och instrument underlättas.
I lokalen bör det finnas
• Tvättställ för handtvätt som bör ha rinnande varmt och kallt vatten och vara utrustade med flytande tvål, engångshanddukar och desinfektionsmedel
• Särskilda utrymmen med arbetsbänkar helst med rinnande varmt och kallt vatten, i annat fall ska det vara ”fri väg” mellan tvättställ och behandlingsbänk
• Lämpliga anordningar för rengöring, desinfektion och sterilisering av instrument och redskap, särskild plats för förvaring av desinfekterade respektive sterila instrument och redskap
• Städutrymme som är försett med utslagsvask och rinnande varmt och kallt vatten
• Utrymme för personalens ombyte och förvaring av kläder
Tillräckligt antal toaletter som är försedda med tvättställ med rinnande varmt och kallt vatten, flytande tvål och engångshanddukar
Städning
För att hålla en god hygienisk standard i en lokal för yrkesmässig hygienisk verksamhet och minska risken för smittspridning behövs daglig städning av behandlingsrum, toaletter och andra utrymmen. Städningen syftar till att föra bort och minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Arbetsordningen vid städning är lämpligen från ”rent smutsigt” till ”smutsigt smutsigt”. Exempelvis utförs rengöring av speglar, ytor på förvaringsskåp/-bänkar och tvättställ före rengöring av golv och toaletter. Dessutom behöver separat städutrustning användas för olika rum. Desinfektion kan behövas när det finns risk för att en yta har utsatts för en stor mängd smittämnen. Textil städutrustning behöver vara tvättbar och bytas regelbundet. För skötsel av städtextilier behövs lätt tillgänglig tvättmaskin. Tvättning utförs efter varje användning.
Allergier och annan överkänslighet
Allergiska besvär är vanligt förekommande. Följande aspekter kan vara viktiga att beakta:
• Lågemitterande material och inredning i lokalerna.
• Behandlingsrum som är utformade och inredda så att de är lättstädade.
• God städning och bra städrutiner.
• Ventilation med en luftväxling som håller halten av allergena och irriterande ämnen i inomhusluften på en låg nivå.
• Rökfria lokaler.
• Kosmetiska, hygieniska och kemiska produkter som endast innebär liten risk för allergi.
• Dessutom är det mindre lämpligt med pälsdjur och allergiframkallande växter i lokaler för yrkesmässig hygienisk verksamhet.
Tips från hudläkare Åsa Boström som föreläst i ämnet hygienrutiner på vår fortbildning Certifikat Specialiserad hudterapeut:
• Viktigt att använda handsprit såväl innan du sätter på dig engångshanskar som efter.
• Använd engångsförkläden som skydd över dina arbetskläder då du behandlar dina kunder vid fotvård med mera. Ta av förklädet då du går ut från rummet.
• Sprita stolar, behandlingsbrits, behandlingsbord mellan varje kund.
• Förvara instrument och material i skåp med stängda dörrar.
• Plocka fram de instrument och material du behöver till varje kund på ett behandlingsbord. Skilj tydligt på rent och använt. Sprita av bordet mellan varje kund. • Undvik överbelamrade ytor som är svåra att städa.
• Ha tydligt städrutiner och ansvar.
• Tänk på att mobiltelefonen ofta har mycket bakterier på ytan.
• Rengör ofta tangentbordet på datorn som även är kontaminerad med bakterier.
• Skärmar som lätt går att sprita av är bättre än draperier.
Som auktoriserade och säkra hudterapeuter tar vi hand om allt detta så att du som kund kan slappna av och bara njuta av din behandling.
Som kund är det viktigt att kolla så att din behandlare är auktoriserad medlem i SHR och självklart hjälpa till genom att avboka din behandling om du är sjuk och följa de hygienrutiner som din hudterapeut ber dig om.
/Lena
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Vi vill lyfta den auktoriserade hudterapeuten och den standard vi i Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation står för. Bilden visar vad du som kund ska titta efter hos en auktoriserad hudterapeut, med andra ord: en medlem i SHR.
Vi står för kompetens, säkerhet och god hygien.
Text: Nathalie Koverman
Dömer du hunden efter håren?
- Om skillnaden mellan naturborst och syntethår , hygienisk hantering av makeupprodukter och hur du sköter dina makeupredskap
Den stora skillnaden mellan naturborst och syntethår i makeupborstar är förmågan att sprida pigment. Naturborsten, exempelvis av get- eller ponnyhår, plockar upp mer pigment som tillåts att arbetas in i borsten. Pigmentet sprids när du arbetar med borsten mot huden och sprider successivt och tunnare ut det vilket ger skirare täckning och mjukare övergångar. Det lämpar sig väl för makeuptekniker där pigmentet inte ska vara placeras med väl avgränsning, tex för rouge.
Syntethår behåller pigmentet på strånas topp och släpper pigmentet mer precist och med högre täckning. Syntethår passar därför bra för att lägga mer täckande bas eller för att lägga en skarp eyeliner.
Taklon är ett syntethår som har ungefär samma egenskaper som naturborst. Det är därmed ett vegan-vänligt alternativ som är lätt att rengöra, men som sprider pigmenten skirare.
Jag fick lära mig under utbildning till hudterapeut att inte använda fingrar i ansiktet. Under utbildning till makeupartist var fingrarna vårt främsta verktyg, då just fingertoppskänslan och kroppsvärmens förmåga att få produkter att smälta in ger hudnära resultat.
Det viktigaste är att man inte har fingrarna i produkterna, medan jag anser att handlaget i ansiktet är ett av hudterapeutens främsta verktyg.
Hur använder jag då mina redskap för att garantera hygienisk hantering av makeupprodukter och hur sköter jag bäst mina redskap för att de ska hålla sig i ett bra skick?
Hygienisk hantering av makeupprodukter
- Samtliga krämbaserade produkter tas med ren spatel ur förpackning och läggs på ren kakelplatta varifrån de kan plockas upp på pensel
- I torra produkter kan rena penslar doppas. Penslar rengörs med 70% sprit eller rengöringsspray avsedd för ändamålet om åter-applicering på kund kräver att penseln doppas i produkt igen.
- Pennor spritas och vässas direkt efter användning
- Mascara appliceras med engångsborste som endast doppas en gång i mascarahylsan
Skötsel av redskap
- Överflödiga produkter från pensel, spatel, kakelplatta torkas av med papper
- Spatel och kakelplatta diskas med diskmedel och vatten samt torkas med papper och spritas därefter med 70% sprit och torkas åter med papper
- Borstar/penslar i syntet rengörs med diskmedel och vatten, spritas med 70% sprit och får lufttorka liggandes plant
- Borstar/penslar i äkta hår rengörs med schampo och vatten, balsameras och sköljs för att sedan spritas med 70% sprit och får lufttorka liggandes plant
Att låta borstar torka liggande förhindrar att borsten släpper i limningen i basen.
/Nathalie Koverman
Auktoriserad Hudterapeut
Redaktör Hudterapeuten
Text: Malin Tivlin
Dagligen så rengör vi oss flera gånger, ibland av bara ren vana och i farten och ibland för att vi känner oss smutsiga. Vi tvättar händerna efter toalettbesök, efter ett besök i t.ex. affären eller andra offentliga platser, efter trädgårdsskötsel, däckbyte på bilen och innan vi äter. Vi hudterapeuter vurmar för en bra, daglig rengöringsrutin av vår hud, det är själva grunden till en sund och frisk hud. En grundlig rengöring tvättar bort avgasavlagringar, make up, bakterier, smuts, döda hudceller osv som påverkar vår hud i negativ mening.
Vid en utbildning till hudterapeut så får eleven lära sig massor om hygien och då menar jag massor. Det läggs mycket fokus på hur en hudterapeut dagligen arbetar med hygien, både vad gäller sig själv men även sin omgivning och att kunna lära ut och berätta om hygien till sina kunder.
Många av oss hudterapeuter har även utbildat oss till fransstylister och det är ett fantastiskt roligt komplement till våra behandlingar för det ger en så vacker och omedelbar effekt! Dessvärre så är den branschen inte reglerad så vem som helst kan bestämma sig för att börja utföra fransförlängning, de kan bara kolla på en snabb film på internet och sedan anse sig vara fullfjädrade fransstylister. Så är dock inte fallet, vid en korrekt utbildning får du lära dig om ögats anatomi, vikten av att anpassa längd och tjocklek på förlängningen efter kundens egna fransar. Även olika byggnationer/design för att framhäva kundens ögon, hygien och obligatorisk (och lagstadgad!) härdplastutbildning.
En vanlig kommentar jag ofta hör är: ”jag kommer att pausa över vintern för det sliter så mycket på mina fransar att ha fransförlängning”. Det är en myt, en fransstylist som kan sitt jobb kommer aldrig sätta en förlängning som skadar kundens egna fransar.
En annan sak jag ofta får höra är: ”Rengöring? Det är det ingen som berättat för mig.” Dessa två meningar talar om för mig att den/de stylister dessa kunder träffat på, har inte en adekvat utbildning och/eller brustit i sin yrkesroll genom att inte förklara för kunden hur de sköter sin fransförlängning. Lika ofta hör jag om hur kundernas fransar inte rengörs av stylisten innan det appliceras nya fransar vilket också är ytterst oseriöst.
Åter till vikten av rengöring. Den korta förklaringen till varför en fransförlängning kräver en bra och regelbunden rengöring är att 1. den håller längre 2. risken att drabbas av Blefarit – Ögonlockinflammation minskar. Hållbarheten och en korrekt utförd fransförlängning kan vi prata om i ett annat inlägg men idag ska vi prata om Blefarit, en mycket tråkig ögonlockssjukdom som i många fall går att undvika.
I kanten av ögonlocket har de allra flesta av oss ögonfransar, olika i antal, tjocklek och kvalité men oftast finns de där. Dessa hårstrån växer fram ur ett hål i huden som heter follikel. Vid en fransförlängning så blir det lite trångt längst nere vid fransraden och då är det enormt viktigt med rengöring. På dagarna samlas där svett, luftförorening, smink, talg från huden, döda hudceller och annat, precis som det gör även om du inte bär fransförlängning. På nätterna gör sig huden av med det den inte vill ha via porerna och ögat ”rengörs” vilket vi märker på de s.k. sömntrollen; det gula, varliknande som samlas i ögonvrårna. Ibland har det stelnat till hårda klumpar och ibland är det som en kladdig massa.
Om fransförlängningen inte rengörs så kommer ovan nämnda stanna kvar i fransraden och sakta men säkert fyllas på tills det blir stelt, trångt och skavande. I förlängningen täpper denna förorening till ögonlockets smörjande körtlar och fransarnas folliklar vilket kan ge en inflammation. Drabbas du av Blefarit så är symptomen bl.a. röda och svullna ögonkanter, rödfärgad ögonvita, rinniga ögon, ljuskänslighet och svidande/brännande känsla. Blefarit kan bli en kronisk sjukdom och kan även ses hos människor med t.ex. rosacea och atopisk dermatit.
Som fransstylist är det därför väldigt viktigt att upplysa om vikten av rengöring och visa hur en korrekt rengöring utförs. Jämför det med att använda schampo för att få håret rent, diskmedel för att få ren disk och tandkräm för tänderna, det skulle kännas ytterst konstigt att utföra dessa saker utan att rengöra ordentligt. Det finns speciellt framtagna rengöringsprodukter för just fransförlängning som rekommenderas. Dessa säljs antingen hos din fransstylist eller så ska de kunna rekommendera ett ställe för inköp.
Jag har ”räddat” en hel del kunder som kommit till mig för att de antingen vill byta stylist eller behöver hjälp med borttagning då de har ont av sin förlängning eller helt enkelt utvecklar Blefarit eller allergi. Jag tänkte visa lite bilder på hur det kan se ut när en fransförlängning inte skötts korrekt och hur det kan se ut när Blefarit uppstått. Dessa kunder är sådana som jag hjälpt, det är inte jag som utfört deras fransförlängningar.
Här är tre bilder där det syns att rengöringen inte skötts korrekt, om alls.
Bildkälla: privat
Bildkälla: privat
Bildkälla: privat
Blefarit – Ögonlocksinflammation (kunden fick diagnosen av en läkare.)
Bildkälla: privat
Drabbas du av röda, svullna och rinniga ögon och du har en fransförlängning så vänder du dig till din fransstylist för att hen ska avlägsna fransförlängningen och sedan uppsöker du sjukvården. Som hudterapeut eller fransstylister så är vi inte kvalificerade eller berättigade att ställa en diagnos men vi misstänka en inflammation utifrån de visuella symptomen och rekommendera dig att vända dig till sjukvården för en rätt ställd diagnos och hjälp med eventuella läkemedel.
Andra fall där du kan drabbas av svullna ögonlock, rinniga ögon etc. är ögoninflammation och en utvecklad allergi mot franslimmet som dessvärre alltid innehåller cyanoakrylater och kan vara allergiframkallande. Vid alla dessa tillstånd är det viktigt att kontakta fransstylisten för borttagning så snart det är möjligt.
Summa summarum: rengöring är en bra grund till en hälsosam fransförlängning!
Ha en fin dag och på återseende!
Malin Tivlin
Auktoriserad hudterapeut och certifierad fransstylist
Källa: S:t Eriks Ögonsjukhus
Detta är ett blogginlägg.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.
SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter.
Vi står för lärande, kvalitet och status.
Detta inlägg handlar om juridiken kring hygienen på salongen. Texten är skriven av hudterapeut Ann-Charlotte Andersson Rosén och har tidigare publicerats i SHR:s medlemstidning. Observera att texten innehåller generell information och att variationer i det enskilda fallet kan förekomma. Om du känner dig osäker på vad som gäller i din situation bör du anlita professionell hjälp. Juridiska frågor kommer inte att besvaras i SHR-bloggen utan hänvisas till Hanna Vikström på Avenir Advokater som har granskat detta inlägg och även är SHR:s medlemsrådgivare för juridiska frågor.
När vi nu pratar om salongen så vill vi passa på att påminna om att man är skyldig att ha skäligt brandskydd på salongen. Läs mer här!
Hälsa och miljö vid hygienisk behandling
Den 1 januari 2008 ändrades anmälningsplikten enligt 38§ förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det betyder att vissa verksamheter som erbjuder allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling inte längre omfattas av anmälningsplikten enligt miljöbalken.
Anmälningspliktig är man alltid om man använder stickande eller skärande verktyg som lancett, kanyl, credo eller skalpell, det vill säga vid allt arbete som innebär att man penetrerar huden eller riskerar att göra det.
Enligt Socialstyrelsen räknas inte öronhåltagning dit om man enbart använder sterilt smycke som sitter i en engångskassett där smycket inte behöver vidröras. Inte heller räknas epilering med diatermi som en anmälningspliktig verksamhet eftersom man för ner nålen i hårsäcken och det brännande momentet gör att risken för smitta uppfattas som obefintlig. Trots denna klassificering hos Socialstyrelsen finns det olika regler hos kommunerna. I en del kommuner ska du ange om du arbetar med diatermi.
Miljöbalken säger också att förutom de verksamheter som är anmälningspliktiga ska övriga hygieniska behandlingar/verksamheter omfattas av det generella kravet på egenkontroll, se 26 kap 19 §. På arbetsplatsen ska finnas ett Egenkontrollprogram som omfattar:
- En fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten.
- Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick för att förebygga olägenheter för människors hälsa och för miljön.
- Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka riskerna med verksamheten och dessa ska dokumenteras. Driftstörningar som kan leda till olägenheter för människor eller miljön ska underrättas tillsynsmyndigheten.
- Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten och beskriva namn, användning och omfattning av användande.
Klicka här för ett bra underlag för att skapa sitt eget Egenkontrollprogram.
Mer om Socialstyrelsens generella bedömningar kring anmälningsplikten finns att läsa här.
Enligt 3 kap 3 § i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter så kan tillsynsmyndigheten, vilket är miljönämnden i kommunen, ta ut en avgift på 3000 kronor om man inte gjort en anmälan. Kommunfullmäktige i respektive kommun bestämmer och beslutar om årsavgifter, kontroller och avgifter i samband med dessa samt eventuella återkommande kontrollbesök.
En annan viktig sak att tänka på är att om du har någon som kommer till din salong/klinik och utför injektioner såsom fillers eller botox (vilket är anmälningspliktig verksamhet) så omfattas inte de av din anmälan. De måste anmäla sin verksamhet själva och upprätta sitt eget Egenkontrollprogram.
Ann-Charlotte Andersson Rosén
Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation 